Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrskenet — ett hemlighetsfullt elektromagnetiskt fenomen - Svenska bidrag till norrskensteorin - Norska språket — nynorsk och bokmål - Danskan tränger fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA SPRÅKET 2527
T. v. foto av norrsken. Underkanten är en skarpt markerad norrskensbåge över norra horisonten. T. h. ser vi ett
norrskens-draperi över nordvästra horisonten. Draperiet består av strålknippen.
Han har demonstrerat hur de elektriska partiklarna
utsändes från solen under medverkan av solens eget
magnetiska fält, hur partiklarna rör sig i
skruvfor-miga och pendlande banor utåt från solen och hur de
härefter sorteras under inverkan av jordens
magnetfält. Enligt Alfvéns matematiska utredning är
norr-skenskurvan inte konstant utan ändrar polavstånd
alltefter timmen på dygnet. Klockan 6 på morgonen
ligger den närmast polen och klockan 18 längst
söderut. Detta innebär, att norrskensbågarna synes växa
mot zenit resp, sjunka med dygnets timmar.
Norrskenet ändrar färg och karaktär allteftersom det
åstadkommes av elektroner eller positiva joner,
vilka utsändes av solen i tillnärmelsevis lika antal.
De positiva jonerna träffar jorden längs
norrskens-kurvorna på jordens dagsida, medan elektronerna
träffar nattsidan längs ungefärligen samma kurvor.
Det uppstår sålunda motsvarande elektriska
strömmar genom jorden från dag- till nattsidan, vilka blir
särskilt starka vid s. k. magnetiska stormar.
NYNORSK OCH BOKMÅL
NoRSKA SPRÅKET tillhör de nordiska språken.
Under vikingatiden skilde sig norskan från svenskan
och danskan, ehuru de tre språken blott verkar
som dialekter i förhållande till varandra, och
upplevde en väldig expansion. Färöarna, Island och
Grönland fick norska kolonister, och språket talades på
de skotska öarna, i Skottland, Irland och på flera
ställen i England. På Irland genomsyrades
sjömans-språket av norska ord, vilka lever kvar ännu i våra
dagar.
Men snart vände strömmen. Med kristendomen
kom latinet till Norge och därmed nya ord såsom
prest, kirke, salme, skole, non etc., medan de
hedniska orden blot, blote, gode och gydje efter hand
försvann. Runorna försvann visserligen inte ännu, men
man började tidigt skriva norska med latinska
bokstäver, troligen redan i slutet av 1 ooo-talet och
tidigare än i Sverige och Danmark. De äldsta bevarade
handskrifterna är hundra år yngre. Landets första
litterära centrum är Nidaros (Trondheim). Det
första skriftspråket visar i officiella dokument och
religiösa arbeten spår av latinet, i
översättningslittera-turen av fornfranska men i lagarna av gamla norska
uttryckssätt. Talspråket genomgår även flera
förändringar. De gamla invecklade böjningsformerna
försvinner, tre genus behålles, men verbets
böjningsformer blir lika enkla som i engelskan.
Danskan tränger fram
Socialt och geografiskt betecknar föreningen med
Danmark 1380 en stark tillbakagång för norska
språket. Danskt och även svenskt inflytande
(Birgittin-orden) gör sig gällande i skriftspråket. Utanför
Norges gränser förlorar språket mark. Endast i
Skottland och på Orkneyöarna talas det länge, på Shetland
ända in på 1800-talet.
Hansaväldet infaller i mellannorsk tid, varvid
norskan liksom danskan och svenskan lånar lågtyskt
språkgods i mängd: t. ex. arbeid, bli, straks, selskap,
de flesta på -het (eller -heit), på -eri (røveri, skriveri),
på be- och an- osv.
Med reformationen säkrades danskans ställning
som Norges skriftspråk. Landet fick sitt första
boktryckeri 150 år efter Danmark, och reformationens
skrifter spriddes på själländsk danska. Under den
långa danska perioden blir danska administrations-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
