Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Opera — det lyriska skådespelet - Operan reformeras och renas från schabloner - Den franska operan - Det musikaliska lustspelet - Det tyska sångspelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2580 OPERA
Nästan alla stora operastjärnor
har uppträtt på USA:s
förnämsta operascen,
Metropolitan. I raden av svenska namn
märks bl. a. Kristina Nilsson
och Jussi Björling. En
premiär är här ett verkligt
evenemang då den jättelika
operan är fylld till sista plats.
ska operans förespråkare på allt sålt sökte hindra
Gluck i hans arbete. Men då denne i senare verk
lyckats få publiken på sin sida och dessutom fick flera
efterföljare, var den italienska operans herravälde
brutet.
Den franska operan
I Frankrike hade man tidigare fått göra
bekantskap med operan. J. B. Lully [lylij skapade på
1670-talet en inhemsk operakonst. Tillsammans med
textförfattaren Quinault [kinå’] skrev han ett flertal
ypperliga operor, utmärkta av den fransk-klassiska
smakens elegans och dramatiska måttfullhet. Lully
byggde sina recitativ på det franska språkets rytmik
och melodi, undvek de stora ariorna, utnyttjade
körens och orkesterns resurser och inarbetade i
handlingen baletten, ett för den franska operan
karakteristiskt inslag.
Den franska operan odlade med förkärlek det
heroiska dramat, där Gluck senare blev förebilden, men
under revolutionstiden gick handlingen gärna i den
populära stilen med räddnings-, skräck- och
revolu-tionsscener.
Det musikaliska lustspelet
I den venetianska operan förekom komiska
scener och inlägg i operans mellanakter, då burleska
och parodierande s. k. intermezzi spelades. Den
förnämste kompositören av dylika är Pergolesi, vars
La serva padrona (Tjänarinnan som blev matmoder)
ännu i dag uppföres. Det dröjde emellertid inte
länge, förrän det musikaliska lustspelet {opera buffa)
gjorde anspråk på att räknas som självständig
konstart vid sidan av den allvarliga operan (opera se’ria),
allra helst som en rad betydande tonsättare ägnade
sig åt genren. Piccinis La buona figliuola (1760),
CiMAROSAS Det hemliga äktenskapet m. fl. blev stora
succéer tack vare underhållande libretto och
skickligt skriven och välklingande musik. Den franska
motsvarigheten till operabuffan var opéra comique.
Det tyska sångspelet
I Tyskland fanns samma stilistiska typ, men
utmärkande för det tyska sångspelet är dess rent
folkliga stil med enkla visor och operaparodierande arior.
Genrens mest personlige företrädare var Mozart (se
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
