Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmer — träd som ger mat, kläder och hus - Dadelpalmen, oljepalmen och rottingpalmen - Våra sagogryn kommer numera inte från sagopalmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2608 palmer____________________________________________________________________________
TRÄD SOM GER MAT, KLÄDER OCH HUS
Halmer. Det finns enligt ett indiskt ordspråk
999 olika sätt att använda kokospalmen på, men det
tusende sättet att utnyttja den är ännu inte
uppfunnet. Se här en provkarta, som belyser mångsidigheten
i kokospalmens användning. Viktigast är den som
fett-leverantör. Fettet utvinnes ur den stora, fasta
frövitan, kopra, som till omkring 70 % består av detta
ämne. Kokosfett används dels i hushållet, dels som
utgångsmaterial för fabrikation av tvål och margarin.
Sedan fettet pressats ut, används resten av frövitan
till foderkakor. Utom fast fett innehåller de omogna
kokosfruktema en mjölkliknande vätska med
angenäm och läskande smak. T. o. m. de yttersta lagren av
fruktväggen har man funnit användning för. Liksom
de nedersta delarna av bladen lämnar de basttågor,
av vilka man bl. a. förfärdigar mattor och rep, som
inte ruttnar hur mycket väta de än utsätts för.
Stammarna ger virke, omtyckt för sin ringa vikt. Genom
kraftig åtsnörning nedanför de unga
blomställningarnas hölsterblad samlas stora mängder sockerhaltig
saft i dem. Sedan den avtappats och förjästs, lämnar
den flera olika alkoholhaltiga drycker, bl. a. ett slags
arrak. Men all sockersaft behandlas inte på detta sätt.
En del kokas ihop till en tjockflytande sirap, och
genom kristallisation kan ett mycket välsmakande
socker erhållas. Det är minsann inte små kvantiteter
socker som utvinns ur kokospalmens saft. Man beräknar
årsproduktionen till omkring no milj. kg. Vad
bladen beträffar, äts de som palmkål, när de är späda,
men de utvuxna används till taktäckningsmaterial.
Lägger man så till, att kokospalmen både levererar
garvämne och ett slags gummi, måste man säga sig,
att en mera mångsidig användning av en och samma
växt finner man sällan om ens någonsin.
Dadelpalmen, oljepalmen och rottingpalmen
Fastän ingen av de övriga till omkring 1 200
uppgående palmarterna kan mäta sig med kokospalmen i
fråga om användbarhet, har dock många av dem stor
ekonomisk betydelse. Näst efter kokospalmen
kommer i detta avseende dadelpalmen. Den odlas sedan
årtusenden i Nordafrika och sydvästra Asien och är
inte känd i vilt tillstånd men anses härstamma från
Ostindien. Dadelpalmen är tvåbyggare och det är
huvudsakligen honträd som odlas. Av hanträd behövs
endast ett och annat för pollinationens skull. Hos oss
förekommer dadelpalmen som krukväxt.
Inom vissa delar av sitt utbredningsområde är
dadelpalmen helt enkelt en nödvändig förutsättning för
människans existens. Invånarna i de afrikanska
öknarnas oaser förtär dagligen dadelpalmernas frukter
färska, kokta eller torkade. Torkade utgör dadlarna
på grund av sin hållbarhet en viktig beståndsdel i den
för ökenresor nödvändiga provianten. Träet är ett
gott byggnadsvirke, och bladen används ungefär som
kokospalmens. I likhet med förhållandena hos denna
ger även dadelpalmerna (släktet Phoenix’) - i
synnerhet den art som brukar benämnas sockerpalmen
- en sötaktig vätska, av vilken man kan utvinna
socker. I själva verket leder ordet socker sitt ursprung
från det ord sackare, som sanskrit använder för de
kristaller med söt smak som framställdes ur denna
palms saft långt före kristen tideräkning. En
betydande export av dessertdadlar äger rum och Irak
svarar för ^3 därav.
Som prydnadsväxt har dadelpalmen länge
begagnats i Orienten både på grund av sitt vackra växtsätt
och bladens utseende. Avskurna palmblad har
använts där i flera tusen år vid de religiösa festerna.
Palmbladens symboliska betydelse har senare
överförts till Västerlandet, där det fortfarande tillhör den
kristna kyrkans symboler.
En annan viktig afrikansk palm är oljepalmen, vars
frukter innehåller rikligt med olja och dessutom ett
fast fett.
I Indien växer en palm med säreget utseende. Dess
namn är rottingpalmen. Det märkliga med dess
byggnad är, att den förgrenade stammen, som kan bli ända
till 200 m lång, samtidigt är mycket smal. På grund
av sin ringa tjocklek kan palmen inte hålla sig
upprätt utan måste begagna andra växter som stöd.
Därvid hakar den sig fast med hjälp av de vassa hullingar
som finns på bladens nerver och i deras spetsar. På
grund av stammens seghet och böjlighet har
rottingpalmen kommit till användning vid flätning av
korgar, stolsitsar m. m.
Våra sagogryn kommer numera inte från sagopalmen
Av stort värde för befolkningen i de trakter där de
förekommer är två på Sundaöarna växande palmer,
vilkas märg är mycket rik på stärkelse. För att
komma åt stärkelsen måste man hugga ned palmerna,
varefter stammarna klyvs på längden. Sedan bryts stora
bitar av märgen loss, styckas sönder och behandlas
upprepade gånger med vatten för att stärkelsekornen
skall skiljas från de omgivande cellväggarna. När
mjölet avsatt sig, avhälles vattnet, och bottensatsen
får torka något. Den halvtorra stärkelsen skakas i
stora dukar, varvid mer eller mindre runda korn
erhålls. Infödingarna kallar stärkelsen för det »ätbara
mjölet» eller »sago», under vilket namn det saluförts
även i Europa. Den sago som numera används här
leder inte sitt ursprung från sagopalmen utan
förfärdigas av potatismjöl.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
