Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmer — träd som ger mat, kläder och hus - Våra sagogryn kommer numera inte från sagopalmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALMER 2609
Dadelpalmer i oasen Nefta i
Tunisien. Dadelpalmen är inte
känd i vilt tillstånd, men odlas
sedan årtusenden i Nordafrika
och sydöstra Asien.
Det stora flertalet palmer är tropiska träd. I Europa
finns inte mer än en vildväxande form. Den tillhör
medelhavsländernas flora. Länge har befolkningen
betraktat den med oblida ögon, emedan man inte
kunnat utrota den och använda marken för odling av
växter, som ansågs mera värdefulla i ekonomiskt
avseende. På senare tid har man dock kommit underfund
med att denna palm inte är så värdelös, som man
föreställt sig. Basttågorna i dess blad lämpar sig
nämligen till stoppning av madrasser m. m., och ehuru
kvaliteten inte är lika god som hos hästtagel, har
detta s. k. vegetabiliska tagel eller krollsplint fått stor
användning på grund av sin prisbillighet.
Förutom kokosfiber och krollsplint lämnar
palmerna många andra fibermaterial. Från en brasiliansk
palm får man piassava. De finare sorterna därav
begagnas till flätningsarbeten och de grövre till kvastar.
Piassava framställes även av bast från afrikanska och
asiatiska palmer.
Panamapalmen i norra Sydamerika och
Centralamerika har bladfibrer som efter kokning,
behandling med kemikalier och torkning används till
flät-ning av korgar, väskor och framför allt panamahattar.
Ett annat palmfibermaterial är raphiabast, som
an
vänds vid mattfabrikation, uppbindning av växter i
trädgårdar etc.
Den europeiska palmen (Chamae’rops hu’milis)
tillhör de s. k. solfjäderspalmerna. Detta namn
brukar användas om palmer med veckade, runda blad.
Till att börja med är bladskivan hel, men den slitsas
snart upp i ett antal flikar. Bladen saknar nämligen
den rand av bastceller som brukar finnas strax
innanför kanten och som hindrar vinden att fläka upp
skivorna. Sådana bastceller förekommer inte hos några
palmer, och därför är bladskivan hel endast så länge
bladen befinner sig i knoppstadiet. Palmernas blad
har mycket oftare långsträckt än rund skiva. Efter
uppslitsningen blir de långsträckta bladen skenbart
parflikiga eller parbladiga. Hos äldre palmer bildar
bladen en vippa i toppen på den raka, ogrenade
stammen. När de vissnar och slits loss av vinden, bryts de
inte ända inne vid sitt fäste på stammen, utan ett
stycke av bladbasen blir kvar. Palmernas blommor
är mycket små. De sitter hopade i stora
blomställningar, vilka bryter fram mellan bladen i palmens
krona. Varje blomställning är som ung omgiven av ett
hölsterblad. Frukterna utgörs av bär, stenfrukter,
nötter eller fröhus.
166—410185 V
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
