Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paulus — den störste bland apostlarna - På Damaskusvägen - »Allt under arbete och möda, under hunger och törst, under köld och nakenhet» - Arvet från Paulus i Luthers kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263O PAULUS
Apostlarna Petrus och Paulus. Detalj ur Rubens’ målning Marie Himmelsfärd i Düsseldorfs museum.
Frihet från lagen blir en huvudpunkt i Paulus’
förkunnelse. På det s. k. apostlamötet i Jerusalem
(omkring år 50) kunde han visserligen inte vinna de
gamla apostlarna över på sin linje, men de räckte
varandra åtminstone handen till samarbete. Paulus får
gå sin egen väg. Han vänder sig med sitt evangelium
till den stora romersk-grekiska världen: »Här är icke
jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke
man eller kvinna, alla ären I ett i Kristus Jesus» (Gal.
3: 28). En ny gemenskap, ett Guds folk på jorden,
vill han skapa.
»Allt under arbete och möda, under hunger och törst,
under köld och nakenhet»
Naturligtvis kunde inte detta väldiga mål uppnås
utan svårigheter och lidanden. Hur många gånger
han suttit i fängelse, kunde han väl till slut inte själv
räkna ut. För övrigt har det varit »faror på floder,
faror bland rövare,. . . faror i städer, faror i öknar,
faror på havet, faror bland falska bröder, allt under
arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under
hunger och törst, under svält titt och tätt, under köld
och nakenhet». En tvåårig fångenskap i Cesarea
slutar med fångtransport till kejsar Neros Rom, där
han blev dömd till döden och avrättad år 64 eller
möjligen 67.
Arvet från Paulus i Luthers kyrka
Vad hade han då att säga, denne outtröttlige
för-kunnare? Vad var det han hade för en »skatt i
ler-käril», som han själv talade om? - Man kan ju säga,
att det var sin Herres evangelium Paulus förkunnade
men i de former och tankebanor som svarade dels
mot hans egen märkliga Kristusupplevelse, dels mot
hans särskilda intellektuella förutsättningar. Frågan
om hur mycket Paulus rönt direkt inflytande av den
omgivande hellenismen, är livligt diskuterad av
forskarna. Paulus är kyrkans förste teolog. Hans
begrepp är ordnade till ett system. Det måste ju då
anses fullt naturligt, om hans hellenistiska bildning
därvid varit honom till god hjälp. De religiösa
troserfarenheterna måste ju alltid klädas i en dräkt som
miljö och andra liknande omständigheter betingar.
Vad den evangelisk-lutherska kyrkan beträffar, har
linjen Paulus-Augustinus-Luther där varit så
dominerande, att vi nu har svårt att komma ifrån den
paulinska terminologin utan att uppge även Martin
Luther. Vår förkunnelse om Gud och Guds rike, om
synd och nåd, om frälsning och försoning och
rätt-färdiggörelse genom tron, om ånger och bättring och
omvändelse, om Kristi person och gemenskapen med
honom, om det eviga livets hopp etc. är ännu i
väsentliga stycken behärskad av paulinska tankebanor.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
