Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pesten — digerdöden - Digerdöden eller svarta döden - Råttornas och loppornas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265O PESTEN
Titelbladet till och två intressanta sidor ur den av Collegium medicum 1710 utgivna skriften. »Kort underrättelse huru man
sig förhålla skal, när Gud Land och Rike med en grymm pestilentialisk fahrsoot straffa täckes.»
gen, och från Norge kom digerdöden 1350 till Sverige.
Magnus Eriksson utfärdade nu ett kungligt brev, i
vilket sjukdomen skildrades och i vilket framhölls,
hur Gud »för människornas synders skull haver en
stor plåga allmänneligen kastat å världen med
bråddöd, så att mesta delen av folket i de länder, som
västan vårt land liggande äro, utav den plågan dött; och
står nu omkring allt Norge och Halland och nalkas
nu hit» samt anbefallde allehanda åtgärder till
förebyggande av smittans spridande. Ingenting hjälpte
dock, och genom digerdödens härjningar minskades
Sveriges befolkning katastrofalt.
År 1710-12 hade Sverige sin sista stora
pestepidemi. Smittan hade denna gång kommit från
Östersjöprovinserna. Ovanstående bildsvit visar en av
Collegium medicum 1710 i Stockholm tryckt och utgiven
»Kort underrättelse huru man sig förhålla skal när
Gud Land och Rike med en grymm pestilentialisk
fahrsoot straffa täckes». Att de i denna skrift, trots
vidskepelse och allehanda medeltida relikter, givna
påbuden även från modern synpunkt inte är alldeles
förkastliga, visar de intressanta sidorna 10 och 11,
där bl. a. förbjudes »all handel och vandel med
misstänkta personer och orter».
I modern tid har rationell medicinsk forskning
givit exakta metoder i kampen mot pesten. Trots att
pesten faktiskt förekom här och var i Europa under
t. ex. det första världskriget (bl. a. i Paris), hindrades
sjukdomens vidare spridning.
Råttornas och loppornas betydelse
Sedan man fått klart för sig, att pesten smittar
framför allt genom bett av loppor (se d. o.) från pestsjuka
råttor, kunde sjukdomen effektivt bekämpas. Redan i
1 Sam. talas om att jordråttorna började löpa, när
pesten gick. Råttornas till synes egendomliga
förhållande sammanhänger därmed, att svårt pestsjuka
råttor förlorar sin skygghet och beger sig ut ur sina
hålor. När djuren dör och kallnar, lämnar lopporna
dem. I brist på råttor ger sig nu lopporna på
människor, varvid dessa smittas med böldpest. Som följd
härav är den kanske viktigaste åtgärden mot pest att
hindra pestsjuka råttor från främmande fartyg att
komma i land.
Pestens sjukdomsbild erbjuder i jämförelse med
dess historia betydligt mindre intresse.
Pesten uppträder dels som böldpest, dels som
lungpest. Böldpesten, som är den ojämförligt
vanligaste formen, visar sig som svartblå, snabbt
uppträdande, ömmande bölder i ljumskar och axelhålor.
Under tiden har den sjuke hög feber. Lungpest är en
form av lunginflammation, där pestbacillen är
sjukdomens orsak. Denna form av pest, som är ytterst
allvarlig, ger stormande feber på några få timmar och
dödar praktiskt taget varje av densamma angripen
person. Den smittar - förutom genom loppor - även
och framför allt genom upphostningar eller
droppinfektion. Digerdöden torde med all sannolikhet ha
uppvisat ett även relativt sett mycket stort antal
lung-pestfall. Pesten lever fortfarande kvar här och var
i världen. Dess spridande utöver vissa gränser
hindras emellertid effektivt genom bl. a. utrotandet av
råttorna. Sjukdomen bekämpas i våra dagar
framgångsrikt även med vaccination. Att sjukdomen dock
spelar en stor roll, visar bl. a. dödssiffror från Indien,
där flera tiotusental människor årligen dör i pest.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
