Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter den store — när den första järnridån genombröts - En mur mellan öst och väst - På resa i Europa - Ett inre nydaningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
___________________________________________________________________________ PETER DEN STORE 265 I
NÄR DEN FÖRSTA JÄRNRIDÅN GENOMBRÖTS
Peter DEN STORE (1672-1725), rysk tsar 1682.
Det finns en berömd scen i Rysslands historia som
fascinerar de allra flesta. Det är då den unge tsar
Peter med egen hand klipper av skägget på de
förnäma bojarerna, medan skräddare står beredda att
med sina saxar förkorta deras långa orientaliska
kaftaner. Tsaren håller på att europeisera sina
adelsmän — det är scenens innebörd. Ryssarna hade levat
isolerade från Europa. Seder och moder hade fått
behålla sin gamla, av Österlandet bestämda
karaktär. Så hade det förblivit ända tills nu - ett av
1600-talets allra sista år - då tsaren på sitt eftertryckliga
och oefterhärmliga sätt söker införa nya lagar för
etikett och umgängesliv. Västerlandets eleganta
värld med knäbyxor och släta hakor skulle - det är
tsar Peters vilja - göra sin entré i det råa och
efterblivna Ryssland.
En mur mellan öst och väst
Och efterblivet var Ryssland - om man nu mäter
det med europeisk måttstock - inte bara på
modernas utan på kulturlivets område överhuvud. Gränsen
mellan öst och väst, mellan barbari och civilisation
hade i århundraden följt Rysslands västgräns. Där
hade det bildligt talat gått en mur, som det nu gällde
att slå en bräsch i.
Nära huvudstaden Moskva låg en liten europeisk
koloni, den s. k. Förstaden. Här bodde tyska och
holländska köpmän sedan hansans tid samt landsflyktiga
engelsmän och skottar, och här hade de
protestantiska makternas sändebud sina residens. I detta »lilla
Europa» var det som Peter den store först lärde
känna Västerlandet. Han sökte sig ofta till de
främmande köpmännen i den europeiska kolonien och
lyssnade uppmärksamt till deras berättelser. Så
vaknade intresset för världen utanför Ryssland, och han
fick en obetvinglig önskan att slå upp fönstren på
vid gavel mot västerlandet och insupa dess seder
och bruk och tänkesätt.
På resa i Europa
När Peter vuxit upp och befäst sin ställning i riket
- 1696 hade hans svagsinte bror och medregent dött
och han stod som ensam härskare - var det helt
naturligt att han ville resa ut för att se sig omkring
och lära. På våren 1697 anträdde han sin berömda
studieresa, följd av en stor svit men »strängt
inkognito». I Riga, svenska Livlands huvudstad,
respekterade man gärna tsarens önskan att vara okänd, och
generalguvernören Dahlbergh avvisade barskt
ryssarnas närgångna intresse för befästningsverken. Det
egentliga målet för resan var Holland, där Peter med
iver studerade skeppsbyggen och t. o. m. själv
arbetade på varven. Efter en avstickare till England
gick färden till Wien. Här tvingades tsaren avbryta
resan, då oroligheter utbrutit bland streltserna, hans
eget livgarde. Åter i sitt rike kuvade han med
järnhand streltsernas uppror - han dömde 2 000 av
upp-rorsmakarna till tortyr och död - varefter han kunde
börja sitt värv att föra Ryssland i närmare kontakt
med Västeuropa.
Ett inre nydaningsarbete
Nu började på allvar det reformarbete som sedan
skulle fortsättas under brinnande krig och som
åsyftade att göra Ryssland delaktigt av västerländsk
kultur. Visserligen stannade mycket på ytan - dit får
väl räknas tsarens försök att ansa skägg och hår, att
från Paris och Wien anskaffa kläder efter sista
modet och att under flitigt bruk av käppen lära sin
förvirrade och förfärade adel de senaste danserna från kung
Ludvigs hov. Men i stort sett blev Peter den stores
nydaningsarbete av genomgripande betydelse. Hela
förvaltningen lades om efter svenskt mönster, en rad
skolor inrättades under utländsk ledning, och krigs-
Peter den store — det moderna Rysslands grundläggare.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
