Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planhushållning — nya vägar för folkhushållet - Staten som ekonomins kontrollör en gammal tanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politik (t. ex. Västtyskland). Det är idag ytterst få
ekonomer eller politiker, som bekänner sig som
principiella motståndare till varje form av
planhushållning.
När det gäller planhushållningens praktiska
utformning är dock åsikterna delade. Beträffande de
allmänna målsättningarna är väl inte
meningsskilj-aktigheterna så stora, men graden eller intensiteten
av statens kontroll över näringslivet är föremål för
livlig debatt. På borgerligt håll brukar man ge
uttryck åt två farhågor: dels att en långt driven statlig
planhushållning kommer att hämma
produktivitetsutvecklingen i stället för att främja den, dels att den
kan eller rentav måste leda till ett statligt
förmyndarskap, som är oförenligt med rimliga krav på
individuell frihet och således kan äventyra demokratin.
På socialistiskt håll framhåller man de risker för
t. ex. depression, monopolföreteelser, alltför stora
inkomstklyftor o. dyl., som den fria
marknadshushållningen medför eller anses medföra.
Staten som ekonomins kontrollör en gammal tanke
Sitt historiska ursprung har
planhushållningstanken inte, som ofta förmodas, i den socialistiska
idékretsen utan hos författare, som räknas till den s. k.
historiska skolan inom samhällsvetenskaperna. Sin
första klara utformning fick idén hos den tyske
nationalekonomen Friedrich List, vars huvudarbete
utkom år 1841. List var i princip anhängare av den fria
marknadshushållningen men ville tilldela staten en
långt mera aktiv roll i det ekonomiska livet än vad
de engelska klassikerna (se Merkantilismen) hade
gjort. List ansåg således att statsmakterna borde ta
kraftiga initiativ för att tillvarata och utveckla de
produktiva resurserna inom landet. Det tyska riket,
för vars politiska enhet han ivrade, borde följa det
engelska exemplet och genomföra en revolutionerande
industrialisering; detta ansågs dock inte kunna ske
på annat sätt än genom upprättandet av ett
skyddstullsystem. List blev således en av protektionismens
ivrigaste och skickligaste talesmän. Men tullarna
skulle enligt hans mening ingalunda bli bestående:
när staten väl hade väckt de »produktiva krafterna»
till liv, skulle nationerna tävla fritt på
världsmarknaden. Staten borde dock även i fortsättningen se till,
att folkhushållningen befann sig i balans och
harmoni och att alla möjligheter till fortsatt
välståndsutveckling tillvaratogs.
Många av de s. k. utopiska socialisterna skisserade
mönstersamhällen, där folkförsörjningen var ordnad
efter en i detalj uppgjord produktions- och
fördel-ningsplan och där myndigheterna utövade sträng
tillsyn över planens genomförande. Hos Karl Marx, som
ju i hög grad kom att bestämma idéutvecklingen inom
arbetarrörelsen, spelade däremot
planhushållnings-idén en synnerligen underordnad roll. Först när den
_______________________ PLANHUSHÅLLNING 2671
socialistiska ideologien kring sekelskiftet började
utvecklas i »revisionistisk» riktning, i det man
räknade med en successivt skeende övergång från
privatkapitalistisk till socialistisk hushållning, började man
åter intressera sig för planhushållningsfrågor. Men
planhushållningen betraktades alltjämt i socialistiska
kretsar endast som ett komplement till eller rentav
ett surrogat för socialiseringen, dvs. statens direkta
övertagande av produktionsmedlen, som ansågs vara
socialismens kärnpunkt.
Under tiden hade emellertid
»fri-konkurrens-sam-hället» undergått åtskilliga förändringar och den
ekonomiska liberalismen hade i flera avseenden
anpassat sig till den nya situationen. Således hade flertalet
liberaler inte blott accepterat utan delvis själva
framdrivit socialpolitiska reformer sådana som
arbetar-skyddslagstiftning, arbetstidsbegränsning,
socialförsäkringar m. m. De skyddstullar, som flertalet länder
under 1800-talets sista decennier kringgärdade sig
med, betraktades visserligen av liberalerna som
beklagliga avsteg från handelsfrihetens princip, men
de godtogs dock efterhand som mer eller mindre
ofrånkomliga. Genom socialpolitiken och tullpolitiken hade
staten således fått nya viktiga funktioner på det
ekonomiska området. I och med att centralbankerna fick
sedelutgivningsmonopol och i flertalet länder
förstatligades kom vidare ansvaret för penningvärdet att
åvila staten. Alltefter som statens utgifter för sociala,
kulturella och militära ändamål ökade, fick även
beskattningen och skattepolitiken allt större betydelse.
På det ena området efter det andra gavs således ökat
utrymme för en viss statlig »interventionism», som
företeelsen vid den tiden benämndes. Även tillväxten
av statens egen produktionsverksamhet, främst på
kommunikationsområdet, bidrog till att stärka
statens ställning i förhållande till det privata
näringslivet.
Det första världskriget gav praktiskt taget överallt
upphov till en statligt dirigerad
beredskapshushåll-ning med en centralisering av bestämmanderätten
över produktion och konsumtion till hel- och
halvstatliga organ. Denna så gott som helt improviserade
krishushållning var dock helt dikterad av den
speciella bristsituationen och av krigföringens resp,
för-svarsberedskapens behov. Dess medel var främst
direkta statliga ingripanden i form av beslag,
ransoneringar o. d. Systemet fungerade dock på det hela
taget rätt dåligt: prisstegringen t. ex. fick man inte
bukt med och den civila folkförsörjningen kunde inte
ordnas på tillfredsställande sätt.
Ehuru detta slag av tvångshushållning inte av
någon politisk riktning betraktades som önskvärd i och
för sig, och ehuru regleringarna således
avvecklades ganska snabbt efter kriget, hade man dock genom
krigshushållningen vunnit vissa erfarenheter, som
blev av betydelse för den fortsatta utvecklingen.
Tan
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
