Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska partier — medborgaren och statens styrelse - Partisystemet i tvåkammarriksdagen 1888—1900 - Partisystemet i tvåkammarriksdagen 1900—1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2708 POLITISKA PARTIER _____________________________
Tullstridens partibildningar innebar inte bara att
de gamla partierna sprängdes och omformades. Den
gamla motsättningen »herrar» och »bönder»
upphörde för att ersättas av en ny uppdelning: konservativa
och liberala. Partilivet tog sig nya uttryck. Det
etablerades samarbete mellan meningsfränderna i båda
kamrarna och detta utgjorde otvivelaktigt ett nytt
inslag i den politiska bilden.
Vidare kan man nu skönja början till de
riksorganisationer, som sedermera skulle uppstå.
Tullvännerna bildade nämligen under 1880-talet en särskild
förening »Svenska arbetets vänner», som skulle handha
den protektionistiska propagandan ute i landet. På
frihandelssidan återfinner man »Föreningen mot
livs-medelstullar», som tidtals kom att spela en mycket
stor roll för de frihandelsvänliga åsikternas spridning.
Bildandet av dessa landsomfattande föreningar
innebar en påtaglig aktivisering av det politiska livet.
Partiernas isolering bröts och partipolitiken blev i
fortsättningen något som inte bara angick
riksdagsmännen. I och med att tullfrågan mister något av sin
aktualitet i början av 1890-talet ersätts dessa
riksföreningar för och emot tullar av andra
organisationer. På den konservativa och tullvänliga sidan
bildades Fosterländska förbundet och Agrarförbundet, på
den liberala och frihandelsvänliga sidan uppstår den
mäktiga rösträttsrörelsen som den mera folkligt
inriktade politikens målsman.
Under 1880-talets sista år (1889) bildades
socialdemokratiska arbetarpartiet. Partiet tillkom som en
landsomfattande riksorganisation med sin
verksamhet förlagd helt utanför riksdagen. Sin första
riksdagsman fick partiet 1896, då Hj. Branting invaldes
i andra kammaren med hjälp av liberala röster.
Efter hand mattades tullstriden. Konjunkturerna
förbättrades och vissa sänkningar i tullsatserna
företogs. De båda lantmannapartierna i andra kammaren,
det nya och det gamla, slog sig därför samman igen
1895. Därmed kan tullstriden sägas vara överstånden.
- Sammanslagningen av de båda partierna betydde
i realiteten en stor vinning för de konservativa. Inom
några få år kom det förenade lantmannapartiet att
betraktas som ett reguljärt högerparti. Som en
reaktion mot detta förstärkta högerinflytande uppstod i
andra kammaren samma år (1895) ett nytt parti,
Folkpartiet. Partiet, som främst ville verka för en
utvidgad rösträtt, bestod till år 1900, då det uppgick
i det då bildade Liberala samlingspartiet.
Partisystemet i tvåkammarriksdagen 1900—1920
Under 1890-talet kom rösträttsfrågan alltmer i
förgrunden. För att samla alla anhängare av en utvidgad
rösträtt bildades på riksdagen år 1900 Liberala
samlingspartiet, som redan vid starten räknade 84
medlemmar. För att stödja partiet vid valen bildades 1902
Frisinnade landsföreningen, som alltså blev
riksdags
partiets valorganisation. Två år senare bildades
Allmänna valmansförbundet såsom valorganisation till
Lantmannapartiet. Ansatserna under och efter
tullstriden att organisera väljarna hade nu definitivt
avsatt resultat. Härigenom kan man säga att en ny
period inträder i de politiska partiernas historia.
De två stora andrakammarpartierna hade tagit ett
stort steg mot rikspartisystemet. Det tredje partiet,
socialdemokraterna, som inom kort befann sig på
stark frammarsch, men ännu vid riksdagen år 1900
endast hade en enda representant i riksdagen, var ju
alltifrån början organiserat som ett riksparti.
Vid 1902 års val förlorade Lantmannapartiet sin
ställning som största parti i riksdagen. Partiet fick
gi mandat under det att Liberala samlingspartiet
erövrade 106. Socialdemokraterna fick fyra platser.
Efter 1905 års val sprängdes Lantmannapartiet och
ett nytt parti uppstod: Nationella framstegspartiet.
I fortsättningen kom dock ett intimt samarbete att
äga rum mellan dessa båda högerpartier. Genom
denna splittring på högerkanten fick vänsterpartierna
en starkare ställning. I valet hade Liberala
samlingspartiet hållit sin ställning medan socialdemokraterna
ökat till 13 mandat.
Sedan unionsfrågan lösts av den för detta ändamål
bildade samlingsregeringen, kallades liberalernas
ledare, Karl Staaff att bilda den nya regeringen. Den
staaffska regeringen insatte all sin kraft på att lösa
rösträttsfrågan men misslyckades på grund av
första kammarens motstånd. Högern hade visserligen nu
uppgivit sitt motstånd mot den allmänna rösträtten
men krävde vissa garantier, främst proportionella val
till båda kamrarna. Efter långa strider segrade denna
linje. Den första rösträttsreformen (1907-09)
genomfördes på förslag av den konservativa ministären
under Arvid Lindman, som efterträtt den första liberala
regeringen 1906.
Reformens verkningar visade sig vid 1911 års val.
Högerpartierna förlorade 20 mandat,
socialdémokra-terna vann 30, liberalerna behöll sin starka
ställning och bestod av ungefär 100 medlemmar.
Som en följd av valresultatet avgick Lindman och
en liberal regering bildades åter under Staaffs
ledning. För att rösträttsreformen skulle få omedelbar
verkan även på första kammaren upplöstes denna.
Resultatet blev att de båda högerpartierna i första
kammaren förlorade 40 mandat under det att Liberala
samlingspartiet vann ett 30-tal och
socialdemokraterna 10 mandat.
Vänsterns nyvunna styrka i riksdagen framdrev en
konsolidering av högerpartierna. 1912 sammanslöt
sig de båda högersinnade partierna i första
kammaren och bildade första kammarens nationella parti.
Vid samma tidpunkt återförenade sig högerpartierna
i andra kammaren och bildade Lantmanna- och
Bor-garpartiet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
