Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prisbildning — vad bestämmer varans pris? - Den äldre prisbildningsteorin - Förändrade förutsättningar i dagens samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRISBILDNING 2 739
representerar en produktionskostnad. Han kan alltså
inte gärna komma med ett lägre bud - ett lägre
»ut-budspris» - än vad som svarar mot varans
produktionskostnad. Skulle priset på marknaden - t. ex. till
följd av konkurrensförhållandena - trots allt
pressas under denna nivå, måste han förr eller senare gå i
konkurs. Hans konkurrenter befinner sig i samma läge
(under förutsättning att deras produktionskostnader
är ungefär lika stora). En del säljare tvingas alltså
att lämna marknaden, varigenom det samlade
utbudet sjunker. En del köpare riskerar då att bli utan
varan, vilket föranleder de mera köpkraftiga bland
dem att bjuda högre än förut. Priset pressas således
åter upp, t. ex. i nivå med den genomsnittliga
produktionskostnaden. Skulle det till äventyrs pressas högre
än så, kommer företagarna inom branschen att få goda
vinster, vilket kan tänkas locka nya försäljare ut på
marknaden. Utbudet växer åter med en prissänkning
som sannolikt resultat. På detta sätt kommer priset
för en vara »i det långa loppet» alltid att hålla sig i
närheten av produktionspriset. Detta pris kan därför
betecknas som »jämviktspriset».
Om ett par strumpor kostar dubbelt så mycket som
ett kilo smör, förklaras detta således därav, att det
kostar dubbelt så mycket att framställa ett par
strumpor som att producera ett kilo smör
(»produktions-kostnadsteorin»).
Frågar man däremot efter orsakerna till
prisförändringar för en och samma vara mellan två olika
tidpunkter, ligger förklaringen i de nyss beskrivna
förändringarna i förhållandet mellan utbud och
efterfrågan. Dylika prissvängningar kan således vara
uttryck för att man ännu inte »hittat» jämviktspriset,
att det ännu pågår »anpassningsreaktioner» från
köparnas resp, säljarnas sida. Men det kan också
inträffa tillfälliga eller bestående rubbningar i de
»bakomliggande» faktorerna, alltså i de förhållanden, som
bestämmer efterfrågan (t. ex. köparnas antal, deras
tycke och smak, deras inkomstförhållanden osv.) resp,
utbudet (säljarnas antal, produktionskostnaderna
osv.). Är förändringarna av tillfällig karaktär,
kommer jämviktspriset efterhand att återställas; är
förändringen bestående, bildas så småningom ett nytt
jämviktspris.
Priserna på produktionsfaktorerna - alltså t. ex.
arbetslönen, kapitalräntan m. m. — ansågs i princip
bildas på samma sätt: genom samspelet mellan
utbud och efterfrågan. Produktionsfaktorspriserna var
emellertid, efter vad som ovan visats, på ett avgörande
sätt medbestämmande för priserna på färdiga varor.
Men priserna var också beroende av varandra »i
sidled»: en förändring i priset på smör kunde påverka
efterfrågan på margarin och därmed också priset på
margarin osv. Man hade således att göra med ett helt
prissystem med mycket komplicerade inbördes
beroendeförhållanden (»den allmänna prisinterdependen-
sen»). Förändringar på ett håll hade en tendens att
fortplanta sig genom hela systemet.
Förändrade förutsättningar i dagens samhälle
Som framgått av denna starkt förenklade
beskrivning av den traditionella prisbildningsläran vilade den
på ett flertal bestämda antaganden, en del klart
redovisade, en del mera underförstådda. Den viktigaste av
de öppet redovisade förutsättningarna var den om fri
konkurrens mellan företagarna eller försäljarna.
Vidare tog man tydligen för givet att priserna i
verkligheten uppvisade täta förändringar eller »svängningar»
kring ett normalläge; det var ju just dessa
svängningar man sökte förklara.
Nu utmärkes emellertid vårt moderna samhälle
bl. a. därav, att »fri konkurrens» snarare är
undantag än regel. På många områden har konkurrensen
helt satts ur funktion, t. ex. genom kartellavtal,
monopol och liknande företeelser. I den mån företagarna
alltjämt konkurrerar med varandra, sker det mera
sällan i form av priskonkurrens utan oftast t. ex.
genom reklam, genom att utbjuda »märkesvaror» med
särskilda egenskaper eller kännetecken
(»monopolis-tisk konkurrens») osv. En annan sida av samma
företeelse är den, att företagen tydligen på det hela taget
numera är mindre benägna att anpassa sitt pris, när
någon förändring på marknaden inträffar. Det är med
andra ord inte säkert, att de i varje ögonblick söker
»maximera vinsten» i bokföringsmässig bemärkelse.
Om en priskalkyl slår fel, försöker man kanske i
stället att befästa eller återvinna sin ställning på
marknaden genom att släppa ut en snarlik eller helt ny
produkt, genom att lägga om produktionen, pröva nya
rationaliseringsmöjligheter osv.
Anpassningsmekanis-men har således blivit en annan än den som
förutsattes i den traditionella teorin; till följd därav har
vi fått ett mera stelt prissystem, och de
karakteristiska korttidssvängningarna kring ett »normalläge»
har försvunnit.
Än mera uppenbart är det, att prisbildningen ifråga
om produktionsfaktorerna arbetskraft och
lånekapi-tal i det moderna samhället försiggår på ett annat sätt
än den äldre teorin räknade med. På
arbetsmarknaden är det ju snarast två monopolister som möter
varandra och som genom förhandlingar kompromissar
sig fram till ett visst normallöneläge. Priset på
låne-kapital åter - »räntan» - bildas som bekant genom
ett samspel av mycket speciella faktorer, bland vilka
statsmakternas penning- och kreditpolitik å ena sidan
och bankväsendets organisation å den andra är de
viktigaste. Statens politik spelar för övrigt en avgörande
roll även beträffande prisbildningen för vissa
konsumtionsvaror (jordbruksprodukter!); området för
en fri marknadsprisbildning har således på det hela
taget blivit allt trängre. I många länder har vi vidare
på senaste tiden fått en priskontroll, som från början
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
