Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prisbildning — vad bestämmer varans pris? - Förändrade förutsättningar i dagens samhälle - En modern »prissättningsteori» - Ett viktigt tankeexperiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 74° PRISBILDNING ___________________________________
var tänkt som ett tillfälligt fungerande krisorgan, men
som ser ut att bli en permanent institution.
Av alla dessa skäl intar »prisbildningsläran» idag
icke längre samma framskjutna plats i ekonomiska
läroböcker och i den vetenskapliga diskussionen. En
bidragande orsak är förmodligen vidare den, att
förändringar i den allmänna prisnivån, i
»penningvärdet», har fått större aktualitet än förskjutningarna i
de olika varornas inbördes bytesförhållanden. Om
priset på en viss vara förändras, kan detta i det moderna
samhället inte sällan tas som uttryck för att en
allmän, konjunkturbestämd prisrörelse är i gång.
Analysen måste då i första hand inriktas på de krafter,
som rubbat den allmänna samhällsekonomiska
balansen.
En modern »prissättningsteori»
Därmed är dock inte sagt att den traditionella
teorin skulle vara helt utdömd. Även den modeme
nationalekonomen kan ju bli ställd inför frågan: Hur
bildas »i vanliga fall» priset på en viss vara, låt oss säga
en toalettvål? Svaret skulle kunna ges i ungefär
följande form. Innan produktionen sättes i gång, söker
företaget - eventuellt genom en regelrätt
»marknadsundersökning» - skaffa sig en viss föreställning om
avsättningsmöjligheterna vid olika tänkbara priser.
Normalt bör det därvid kunna räkna med, att den
varumängd, som skulle kunna avsättas, står i omvänt
förhållande till priset: en tvål, som kostar 3 kr, köps
givetvis endast av ett litet fåtal, medan samma tvål
kanske skulle finna tusen gånger fler köpare, om den
såldes för 50 öre. När företaget bestämmer sig för ett
visst pris - »prissättning» är under moderna
förhållanden en mera träffande beteckning än
»prisbildning» - har det att ta hänsyn till huvudsakligen tre
faktorer. 1) Produktionskostnaderna per
produktenhet bildar »den nedre prisgränsen»: till lägre pris än
självkostnaden kan man inte gärna sälja (annat än
tillfälligt i en särskilt pressad situation).
Produktionskostnaderna är i regel mer eller mindre »givna» för
företaget, dvs. företaget kan inte påverka dem
nämnvärt. 2) En »övre gräns» utgörs av vad som brukar
kallas »efterfrågans elasticitet». Därmed menas
förändringen i den efterfrågade mängden vid en viss
procentuell prisförändring. Denna elasticitet kan vara
olika för olika varor. För varor av
nödvändighetska-raktär är den ringa, vilket innebär att konsumenterna
till ett något högre pris köper i det närmaste lika
mycket som till ett något lägre pris. För de flesta varor
gäller dock, att det finns ett område på prisskalan,
där efterfrågan är i hög grad priskänslig eller
»elastisk». En höjning av priset medför då, att så många
köpare »faller ifrån» eller knappar in på sina inköp
av varan, att försäljarens bruttointäkt (pris gånger
försåld mängd) blir avsevärt mindre än vid det lägre
priset. 3) Är marginalen för prissättningen given genom
de således bestämda prisgränserna, påverkas
företa
gets val av utförsäljningspris främst av
konkurrensförhållandena. Har företaget monopolställning eller
en stark konkurrensställning till följd av väl inarbetat
varumärke e. d., kan det hålla ett pris som ligger
nära den övre gränsen. Finns däremot flera
jämnstarka konkurrenter inom branschen, sätter företaget
antagligen ett pris som håller sig strax ovanför
självkostnaden.
Om den lönsamhetskalkyl, som företaget således
lägger till grund för sin prissättning, i efterhand visar
sig felaktig, eller om förutsättningarna för kalkylen
ändras i väsentliga avseenden, kan det givetvis leda
till att företaget ändrar sitt pris, i all synnerhet om
ett konkurrensförhållande föreligger inom branschen.
Som ovan framhållits kan det emellertid också hända,
att företaget på annat sätt söker anpassa sig till det
nya läget. Således kan exempelvis ett oväntat
gynnsamt vinstläge - till följd av en ökning i efterfrågan,
en kostnadssänkning e. d. - ge upphov till ökad
fondbildning eller mera omfattande nyinvestering
likaväl som till prissänkning. Förluster till följd av
»för låg» prissättning, nedgång i efterfrågan,
tillfällig kostnadsökning e. d. kan å andra sidan, enligt
vad som ovan framhållits, lika ofta kompenseras
genom en omläggning av produktionen o. d. som genom
en prisökning.
Ytterligare bör beaktas, att ett företag ju i regel
framställer mer än en produkt. Detta gör, att
priskalkylen måste få ett drag av osäkerhet eller t. o. m.
»godtycklighet». En stor del av kostnaderna blir
gemensamma för flera produkter, och det är inte
omedelbart givet, hur dessa gemensamma (eller
»förenade») kostnader skall fördelas på de olika produkterna.
Det är heller inte säkert, att företaget eftersträvar
största möjliga vinst på varje särskild produkt. Det
kan t. ex. - beroende på olika elasticitetsförhållanden
o. d. - vara fördelaktigt att sälja den ena varan till
självkostnadspris (eller t. o. m. under
självkostnadspris!) och »ta igen skadan» genom en så mycket högre
vinstmarginal på andra produkter, t. ex. mera
lyxbetonade varor. Den sortens prisdifferentiering blir
alltmera vanlig.
Ett viktigt tankeexperiment
Ehuru det moderna näringslivet således uppvisar
ett mera differentierat - och följaktligen ett mera
oberäkneligt - reaktions- och anpassningsmönster än
vad som förutsattes i den äldre teorin, behåller denna
dock sitt värde som ett ur teoretisk synpunkt icke
oviktigt tankeexperiment: den visar hur
prisbildningen skulle fungera, om vi hade en ren
marknadshushållning med fullständig konkurrens. Som syns har
även den moderna teorin i sin förklaring av
»prissättningen» hämtat åtskilliga element (t. ex.
föreställningen om produktionskostnadernas roll och om
efterfrågans priselasticitet) från den äldre förebilden.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
