Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Produktion — vem producerar nyttigheter? - Jord, arbete, realkapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRODUKTION 2741
VEM PRODUCERAR NYTTIGHETER?
Ar det bara arbetaren och bonden — eller också läraren och husmodern?
PRODUKTION. Kan man påstå, att en lärare
producerar något, när han meddelar sin undervisning? Är
hans arbete produktivt? Hör den verksamhet som
han utövar till produktionen eller inte? Husmoderns
arbete i hemmet är inte produktivt, eftersom hon inte
lyfter någon avlöning för det, hör man understundom
påstås. De enda som producerar något är arbetare
och bönder, säger andra.
Vad menas då med produktion? Vilket arbete är
produktivt? Låt oss se litet närmare på problemen!
Vi människor har dagligen och stundligen en mängd
behov, som vi önskar se tillfredsställda. I själva verket
är dessa behov otaliga och såsom helhet omättliga.
En hel del av våra behov kostar det ingen eller
ringa uppoffring att få tillfredsställda, såsom behovet
av luft, vatten och solljus.
Andra behov - och de är i överväldigande
majoritet - är inte så lätta att tillfredsställa. De kräver
tillgång på vissa varor, som först måste produceras,
innan de kan konsumeras. Bröd t. ex. finns inte
färdigt i naturen utan måste först produceras. Den
verksamhet varigenom nya materiella nyttigheter
framställs för tillfredsställande av mänskliga behov
kallas produktion. Denna produktion innebär en
omvandling av i naturen förefintligt material.
Jord, arbete, realkapital
Det behövs många medverkande krafter vid
produktionen av en nyttighet. Då bröd produceras,
medverkar t. ex. jord, redskap av både trä (som kommer
från skogen) och järn (som kommer ur gruvan),
tröskverk, kvarnar, bagerier, brödbutiker, olika slag av
mänskliga arbetsinsatser (jordbrukare,
kvarnarbetare, bagare, butiksbiträden). Dessa olika slag av
insatser benämns med ett gemensamt namn
produktionsmedel eller produktionsfaktorer. Ofta uppdelas dessa
i tre olika grupper. Vi har först naturens eget bidrag
till produktionen i form av t. ex. jord, skogar och
malmtillgångar, vilka kallas naturtillgångar eller
sammanfattas under begreppet jord (se art. Jorden och
jordräntan). Så har vi den långa raden av redskap,
fabriker och butiker, vilka i den nationalekonomiska
terminologin benämns realkapital (se Kapital).
Slutligen kommer den mänskliga arbetskraften, bonden,
bagaren, kvarnarbetaren osv., som är bärare av
produktionsfaktorn arbete (se Arbetslön).
Det är, såsom framgår av det ovannämnda
exemplet, inte endast själva tillverkningen som ingår i
produktionen. En vara är inte fullständigt producerad,
förrän den är klar att konsumeras. De olika slag av
transporttjänster, rådgivning, lagerhållning etc. som
är nödvändiga för att bringa en vara till
konsumenten är också nödvändiga led i produktionen. Därav
följer, att även varudistributionen är produktiv,
emedan den ingår som ett ofrånkomligt led i den process
som syftar till att tillgodose mänskliga behov.
Produktionen i den ovan angivna bemärkelsen kan
inte heller inskränkas till att omfatta endast
frambringandet av materiella nyttigheter. Även
presterandet av tjänster är produktiv verksamhet. En läkares
råd, en lärares undervisning, en husmoders arbete,
t. ex. barnuppfostran, är nödvändiga led i
produktionsprocessen, eftersom de tillgodoser faktiskt
konstaterade mänskliga behov.
Utveckling av industrins totala
produktionsvolym åren 1920—
53 (index 1935 = 100).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
