Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Produktion — vem producerar nyttigheter? - Jord, arbete, realkapital - Teknik och organisation - Propaganda — ser ut som sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2742 PROPAGANDA ___________________________________
Äldre ekonomiska skriftställare har
understundom uppfattat såsom produktivt endast sådant arbete
som ägnades åt framställningen av materiella
nyttigheter, under det att alla »tjänster» betecknades
såsom improduktiva. Om vi emellertid fasthåller vid att
målet för all ekonomisk verksamhet är att tillgodose
mänskliga behov, framstår klart, huru orimlig denna
uppfattning är.
Lika oriktigt är det att påstå, att blott det arbete är
produktivt som avräknas i pengar. Hur inkonsekvent
detta vore framgår t. ex. av att husmoderns arbete i
sådant fall inte skulle vara produktivt, medan
hembiträdets däremot skulle vara det. En annan sak är,
att man vid beräkningar av den totala produktionens
resultat, nationalprodukten, inte inräknar sådant
oavlönat arbete som t. ex. husmoderns. Men detta beror
på svårigheten att finna en grund för statistisk
beräkning av sådana tjänster, för vilka en
marknads-mässig värdering i pengar inte görs.
Teknik och organisation
De tre grupperna av produktionsmedel, jord,
arbete och kapital, måste bringas att samverka, för att
produktion skall komma till stånd. Den som
organiserar detta samarbete är företagaren.
Det givna målet för en sådan samordning är att den
vara eller den tjänst det är fråga om skall
framställas på det mest kostnadsbesparande sättet. Nu är
det emellertid nästan omöjligt att i ett bestämt läge
veta den absolut billigaste produktionsmetoden för
en viss vara, då man vid tillverkningen kan variera
insatserna av de olika produktionsmedlen på ett så
stort antal sätt, att man inte kan ta hänsyn till dem
alla.
För produktion av t. ex. ett ton vete kan man för
det första ta i anspråk olika stor jordareal, beroende
naturligtvis dels på jordens bördighet, men dels
också på hur intensivt man vill bruka jorden. I
sistnämnda fall kan man sålunda öka avkastningen på en viss
jordlott genom en bättre och rikare gödning eller
genom att med en ökad insats av arbete, redskap och
maskiner bearbeta jorden bättre. Ett sådant
förfarande innebär att man ersätter (substituerar)
produk
tionsfaktorn jord med arbete och realkapital. För det
andra kan man med oförändrad avkastning av
jorden på olika sätt substituera arbete mot kapital.
Välbekanta exempel på detta är den vidgade
användningen av traktorer, skördetröskor etc.
Hur man skall kombinera olika
produktionsfaktorer och hur långt man skall substituera ett
produktionsmedel mot ett annat beror på vad de olika
faktorerna kostar. De pris- och kostnadsfrågor det här
blir fråga om skall dock inte beröras. Allmänt taget
innebär dock de förändringar i produktionen, som det
här rör sig om, att man i varje läge försöker minska
användningen av den mest knappa och därmed
dyraste produktionsfaktorn. Då i flertalet länder
arbetskostnaderna stigit mer än kapitalkostnaderna, har
därav alltså följt att det lönat sig att utbyta arbete mot
kapital eller med andra ord: maskiner har fått
ersätta mänsklig arbetskraft.
Då en relativ stegring av arbetslönerna äger rum
eller då en förbättring sker av de villkor, på vilka
penningmedel ställs till företagens förfogande för
investeringar i maskiner och byggnader, blir det mer
lönande än tidigare att i produktionen tillvarata de
tekniska förbättringar man känner till. För en viss
produktion kan man t. ex. välja mellan två
produktionssätt: dels att sysselsätta 10 man med kr
10000:-i årslön, dels att sysselsätta 5 man med samma lön
plus en maskin, vars årskostnad är kr 50000:-.
Vilket sätt man väljer är likgiltigt, men sjunker priset på
maskinen och därmed dess årskostnad blir det genast
lönande att anskaffa maskinen och minska
arbetarantalet.
Genom forskning, uppfinningar etc. sker en ständig
förändring av tekniken; nya metoder och nya maskiner,
med vars hjälp olika varor kan framställas billigare,
kommer ständigt fram. Detta medför att det - även
om arbets- och räntekostnader inte förändras - blir
lönande att ersätta arbete med realkapital. På grund
av teknikens framsteg blir ofta maskinerna
omoderna och måste utbytas innan de är helt förslitna.
Kapitalkostnaderna ökar härigenom, men detta försöker
man undvika genom att så intensivt som möjligt
utnyttja maskinparken: t. ex. genom skiftarbete.
SER UT SOM SANNING
Propaganda innebär organiserad övertalning
och påverkan. Propagandan kan likna suggestionen,
ty i sin effektivitet leder den omedvetet till
accepterande av andras meningar. Om propagandan
direkt utger sig för att vara försök till övertalning
ryggar vi i allmänhet tillbaka för den och blir
misstänksamma. Den måste i stället med finare och
varsammare medel liksom smyga sig inpå oss så att vi
knap
past märker det. I regel måste den överensstämma
med de känslor vi redan hyser eller de meningar vi
omfattar och ha sin egen tes väl inlindad i det redan
vedertagna.
Propaganda används i många olika sammanhang
såsom i reklamens olika former (se härom
artikeln Reklam), i det politiska livet och i samband
med krig eller krigshot. Då talar man om den som
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
