Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Propaganda — ser ut som sanning - Propagandans medel och teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
psykologisk krigföring. Den kommer även till
riklig användning i det kalla nervkriget.
I samband med krig är propagandan känd sedan
äldsta tider. Indiern Canakya som levde 300 år före
Kristus rekommenderade vid krigföring att man
genom agenter skulle sprida rykten om fiendens
oundvikliga nederlag och med hjälp av astrologernas spå
domar inge de egna soldaterna tro på sina vapens
framgång. Systematiskt utnyttjas propagandan även
för fredliga syften såsom i den katolska
motrefor-mationen. 1622 sammankallades i Rom en konferens
med påvedömets högsta dignitärer för åtgärder i syfte
att sprida den katolska tron, Congregatio de
propaganda fide (»Sammanslutning för trons
utbredande»). Genom detta papistiska missionssällskap, som
fortfarande arbetar för den katolska trons
utbredande i världen (däri inbegripet Sverige), fick den
latinska termen propaga’re (fortplanta, utbreda) sin
nuvarande innebörd.
Propagandans medel och teknik
Propaganda förekommer i många olika former.
Den stora skiljelinjen går mellan vad man brukar
kalla vit och svart propaganda. Den senare försöker
låtsa att den kommer från det egna hållet, medan den
i själva verket kommer från motståndaren, dvs. bär
falsk ursprungsbeteckning. Så var det t. ex. under
andra världskriget med den engelska radiosändaren
»Gustaf Siegfried I», som utgav sig för att vara
språkrör för en tysk oppositionsgrupp. I den vita
propagandan är det inte fråga om falsk
ursprungsbeteckning utan om angivande av ursprunget, även om
materialet är tillrättalagt. Så var t. ex. fallet med de i
Sverige under andra världskriget utkommande
tidskrifterna »Nyheter från Storbritannien» och
»Nyheter från Sovjetunionen». - Givetvis förekommer
också en blandform av dessa båda propagandaarter,
t. ex. då skrifter utges utan angivande av källa eller
ursprung.
Med hänsyn till den form propagandan har brukar
man skilja mellan ord-, bild-, ljud- och
sifferpropa-ganda. Det är givetvis fråga om propagandaformer
där dessa verkningsmedel är de mest betydande.
Ordpropagandan förekommer i både tal och skrift,
bildpropagandan i pressalster av olika slag men dessutom
på affischer, i film och television samt
Ijudpropagan-dan i radio och television samt på film och som musik
eller skrämmande visselbomber. Siff erpropagandan
avser t. ex. det amerikanska talet om »störst i
världen» (biggest in the world) på olika områden såsom
höjd på skyskrapor, bil- och flygplansproduktion och
i modern bokreklam upplagesiffror för bestsellers.
Man talar om ytterligare två propagandaformer,
men för dem är inte uttrycksmedlen lika klart
angivna, nämligen demonstrationspropaganda och
symbolpropaganda. Med demonstrationspropaganda
för
___________________________ PROPAGANDA 2743
stås t. ex. varuskyltningar och utställningar av olika
slag men också sådant som militärparader och 1
:a-majdemonstrationer. Symbolpropagandan kan ha en
mängd olika uttrycksformer, men gemensamt för
dem är syftet att i en slående sinnebild sammanfatta
det man vill ge uttryck för. Denna propagandaform
har vi t. ex i hammaren och skäran som symbol för
kommunismen eller hakkorset för
nationalsocialismen. Fabriks- och varumärken hör till denna typ
liksom nationsfanor o. d. Ett av de mest slående
exemplen på symbolpropagandan ger Churchills V-tecken.
Det har också förekommit omvandlat i flera olika
former, t. ex. då man i engelsk radio använde
ödestemat i Beethovens femte (V) symfoni som
anrops-signal.
Man kan även göra en indelning av propagandan
med hänsyn till de medel den använder sig av.
Pressen ger ord- och bildpropaganda genom tidningar,
tidskrifter, böcker, broschyrer, flygblad osv. Radion
ger ord- och ljudpropaganda och televisionen
kombinerar det med bild. Filmen verkar ungefär på
samma sätt som televisionen, men får tillsvidare
anses ha större effekt genom sin större spridning. Även
högtalare kan tjäna propagandan t. ex. mellan
frontlinjerna under i:a världskriget eller inmonterade i
helikoptrar eller stridsvagnar under Koreakriget.
Trots de tekniska framstegen är fortfarande den
personliga kontakten ett av propagandans främsta
medel, t. ex. för ryktesspridning och
viskningskampan-jer. I tredje riket fanns ett organiserat nät av
muntliga propagandörer, som regelbundet fick direktiv om
vilka slagord som skulle spridas och vilka rykten
som skulle bekämpas.
Med risk att hemfalla åt sifferpropaganda för USA
kan några exempel på hur tekniken där används i
propagandans tjänst få illustrera begagnandet av
dessa verkningsmedel. Man räknar med att cirka 100
miljoner människor under ett år ser 250 amerikanska
dokumentärfilmer på 30 olika språk. 1951 hade USA
sammanlagt 134 informationscentraler i 60 olika
länder och bl. a. genom dem distribueras cirka 1 miljon
broschyrer årligen. Den amerikanska utlandsradion
(»Voice of America») har i USA 40 kortvågsstationer,
men dessutom ett antal sändare i Nordafrika, Europa
och Stillahavsområdet. 1952 färdigbyggdes den
första i en serie flytande radiostationer för propaganda
till Sovjetunionen och med denna förbundna länder.
Det är emellertid inte nog med att man känner
formerna för propagandan och vet vilka medel som
står till buds för den. Man måste också veta, hur den
verkar och hur den i olika fall lämpligen skall
utformas. Under krigen organiseras också i fiendeland
ett stort antal rapportörer efter vilkas meddelanden
propagandan undan för undan anpassas. Man har
också använt sociologiska metoder för dylika
bestämningar både under krig för opinionspejlingar och
där
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
