Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psalmboken — den religiösa poesins skatter - »Näktergalen från Wittenberg» - Den klassiska lutherdomens svenska psalm - Davidsharpan i Norden - Gammalt och nytt i 1937 års psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 75° PSALMBOKEN _________________________________
sången alldeles särskilt lämpad. Luthers egen
manliga gudsförtröstan klingar ut i härliga strofer. Var
man må nu väl glädja sig (Sv. ps. 37) och Vår Gud är
oss en väldig borg (Sv. ps. 124) är Luthers
evangelium på vers. De nya sångerna hörde emellertid
enligt Luther först och främst till husandakten i hemmet.
Den sällsamt sköna jul- och bampsalmen Av himlens
höjd oss kommet är (Sv. ps. 63) diktade Luther
egentligen som växelsång för ett litet julspel i sitt hem med
»barn, änglar och folk» som medagerande. Först
småningom blev de utgivna sånghäftena psalmböcker i
vår mening.
Luther fick värdiga efterträdare i sin
psalmsjungande kyrka, främst bland dem Paul Gerhardt. Även
danska kyrkan har stora namn, såsom Kingo,
Brorson, Grundtvig och Ingemann; Finland likaså med
Johan Ludvig Runeberg i spetsen. I reformerta
kyrkan fick till en början endast Psaltaren användas.
Sedermera har större frihet inträtt.
Den klassiska lutherdomens svenska psalm
Sveriges Luther är även på psalmdiktningens
område Olaus Petri. Han översatte
reformationspsal-mer och diktade egna bidrag (Sv. ps. 25, 40 och 60).
Ett litet häfte utkom redan 1526, utökat flera gånger.
1536 års upplaga hette Swenska Songer eller Wisor,
där ju redan titeln pekar på psalmen som själva
folkets egendom. Emellertid dröjde det nog ända till
århundradets slut, innan psalmsången blev riktigt
rotfast i svensk gudstjänst. Läskunnigheten var ju inte
så stor, och »psalmböcker» hopsattes och utgavs av
olika boktryckare i en vild oreda. Här som i så mycket
annat bragte Karl XI :s regering ordning och stadga.
En »rikspsalmbok» stadfästes 1695 under titeln T hen
Swenska psalmboken. Det var ett utomordentligt
förnämligt verk, som avspeglar den gammaltestamentligt
betonade »karolinska» fromheten i dess på en gång
kärva kraft och troskyldiga innerlighet. Den enskilde
och hemmet, fosterlandet och överheten, allt sågs ur
religiös synvinkel. För de bästa nydiktade psalmerna
svarade Spegel, Svedberg och Arrhenius. Mycket
betecknande är, att mer än hundratalet bygger på
Psaltaren, »våra fäders käraste bibelbok» (Liedgren).
Språket var emellertid ofta strävt och otympligt och
höll inte måttet inför 1700-talets höga stilfordringar.
Kravet på en ny psalmbok var omkring 1800 framför
allt litterärt motiverat.
Davidsharpan i Norden
Johan Olof Wallin hade alltså en god grund att
bygga på. Likväl bär 1819 års psalmbok hans egen
rika andes prägel i ovanligt hög grad. Den rena, höga
och klara luften i hans tankevärld och evighetsklangen
i hans formsköna strofer har givit Wallin,
»Davidsharpan i Norden», hans obestridda rangplats. Han var
»en psalmbok högre än vi alla» (Tegnér). Men så hade
han också haft medarbetare från »guldåldern» i vår
litteratur. - Mot julen 1818 var psalmboken färdig.
Sista veckan kom Wallin med sin julpsalm (Var
hälsad sköna morgonstund), Geijer med sin
passions-psalm (Du bar ditt kors) och Franzén med sin
natt-vardspsalm (O, Jesu, än de dina). - Kyrkan hälsade
Wallins verk med glädje. Endast väckelsens folk,
särskilt i Norrland, anmälde missnöje. T. o. m. för
Ro-senius var psalmboken misstänkt såsom till stor del
författad av »oomvända lärare och snillen».
Gammalt och nytt i 1937 års psalmbok
Det var inte något underkännande av Wallins
gärning som låg bakom detta sekels arbete på en ny
psalmbok. I Svenska akademien, på kyrkomöten, i
riksdagen, tidningspressen etc. var man rörande enig
på den punkten. Från alla partier och samhällslager
kom märkliga bevis för den kärlek som vår »gamla»
psalmbok hunnit förvärva sig. Men en psalmbok måste
tillgodose alla grenar av kyrkans liv och vara ett sant
uttryck för »den fromhet, som är».
Ungdomsverksamhet, diakoni, mission, folklig väckelse, nya tankar
om kyrkan själv etc. hade också rätt till psalmen som
uttrycksmedel. Ett provisoriskt psalmbokstillägg, som
delvis går tillbaka på ett förslag av bl. a. Nathan
Söderblom och Fabian Månsson, användes först på prov
några år. Efter många och långa debatter var sedan
1936 års kyrkomöte färdigt att avlämna ett förslag med
600 psalmer till Kungl. Maj:t. Av dessa var 377 från
Wallinska psalmboken, 131 från Tillägget och 92
nydiktade. Den socialdemokratiske kyrkoministern
Arthur Engberg granskade personligen förslaget, psalm
för psalm, och »provsjöng» koralerna tillsammans med
biskop G. Aulén och Engelbrektskyrkans organist
professor Oskar Lindberg. Psalmboken stadfästes 1937.
Många av de nya psalmerna har blivit mycket
uppskattade och gärna sjungna. En stor del utgörs av s. k.
väckelsepsalmer såsom Blott en dag ett ögonblick i
sänder (Sv. ps. 355), Tryggare kan ingen vara (513),
Jag kan icke räkna dem alla (460), av Lina Sandell,
Med Gud och hans vänskap (304) av C. O. Rosenius,
samt de anglikanska Jag vet en port som öppen står
(301) och Närmare Gud till dig (377). Som exempel
på den nyare svenska psalmdiktningen kan nämnas
Anders Frostensons adventspsalm Jesus från Nasaret
går här fram (48), Paul Nilssons passionspsalm Se,
vi gå upp till Jerusalem (70), Natanael Beskows
tre-enighetspsalm Tränger i dolda djupen ner (29),
Lied-grens trospsalm Fader, du vars hjärta gömmer (305)
och J. A. Eklunds Fädernas kyrka i Sveriges land
(169). Från de nordiska systerkyrkorna har hämtats
en del värdefulla psalmer, särskilt den danska Härlig
är jorden (21) av B. S. Ingemann. Slutligen kan bland
nyförvärven nämnas åtskilliga psalmer från äldre tid,
bl. a. O Kriste, du som ljuset är (445), en latinsk
psalm från 500-talet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
