Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykologi — läran om själslivet - Helhetssyn och personlighet - En ung vetenskap med goda resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2758 PSYKOLOGI
Figurerna avser att åskådliggöra mänskliga strävanden och
behov. Vänstra övre bilden visar barnet på väg mot målet
(en kaka på ett bord), högra bilden hur barnet lär sig vika
av från den raka linjen mot målet och gå förbi ett hinder
(soffan t. ex.) för att nå ett mål (bollen). I de undre bilderna
är det fråga om en kaka som ligger bakom en fönsterruta.
Den orsakar en konflikt, i den högra bilden uttryckt genom
att två krafter verkar mot varandra.
tonföljden. På samma sätt har gestaltpsykologerna
visat hur helhetsintrycket är bestämmande för
uppfattningen även på synsinnets område. Därmed har
man också givit förklaring till hur vissa sinnesvillor
(se d. o.) uppkommer.
Denna uppfattning som brukar benämnas
gestalt-eller helhetspsykologi har efter hand helt vunnit
övertag över mosaikpsykologin. Det har visat sig att
helhetsuppfattningen med fördel kan tillämpas i
fråga om experimentell psykologi och
personlighets-forskning. Man har kommit till klarhet om att det
i flertalet fall inte går att bestämma människans
reaktioner med hjälp av sådana laboratorieexperiment
som Wundt och hans efterföljare försökte med.
Vilket prov man än skall utföra engagerar man sig som
helhetsperson med sina individuella minnen,
erfarenheter, särdrag i fråga om känsloläge m. m.
Helhetsuppfattningen har lärt oss att inte bara provet utan
också miljön där det görs, hur det leds, hurudan
provledaren är osv. kommer att påverka
försökspersonen. Han reagerar i den givna situationen inte bara
med den funktion man velat pröva utan med hela
sin person. Detta konstaterande har i viss mån betytt
en ändring i fråga om den experimentella
psykologins tillvägagångssätt.
Det nya synsättet gav stöd åt en personalistisk
psykologi, som förfäktade åsikten att människan borde
utforskas i sin helhet. De främsta företrädarna för
denna åskådning var tysken William Stern och
amerikanen Gordon Allport. De förfäktade att
psykologin borde försöka förstå människan inifrån och
för
klara henne med ledning av tidigare upplevelser och
erfarenheter. Denna uppfattning har i mycket
präglat den moderna psykologin. Numera vill man t. ex.
inte förklara en människa lämplig för ett visst yrke
eller en viss uppgift bara för att man gjort en
intelligenstestning med vederbörande. Man vill dessutom
ha reda på t. ex. hennes målsättning, tillgång på
energi, känslomässiga stabilitet m. m. Med andra
ord: man vill se vad människan har för
karaktärs-mässiga möjligheter att använda sin intellektuella
förmåga. Därvidlag kan givetvis karaktärsmässig styrka
uppväga intellektuell svaghet eller omvänt
karaktärsmässig svaghet försvåra utnyttjandet av goda
intellektuella anlag.
Tillämpandet av helhetssynen på människan
betyder inte att personlighetspsykologin avstår från
experiment som hjälpmedel. De används tvärtom i
många olika sammanhang. Man har emellertid lärt
sig att bättre än förr analysera situationen och ta
hänsyn till samverkande psykologiska faktorer. Man
försöker ofta också utföra experimenten i en för
deltagarna naturlig arbetsmiljö. Den experimentella
metoden har den fördelen att ett försök kan upprepas
med olika grupper eller upprepas med endast en
variation i fråga om förutsättningarna. Man kan t. ex.
några gånger i följd låta samma grupp utföra samma
arbete, men före första starten endast allmänt tala
om uppgiftens art, vid nästa tillfälle berömma
deltagarnas prestationer och vid ett tredje tillfälle
anmärka på deras arbete. Vid sidan om
övningseffek-ten får man då resultat, som visar hur klander och
beröm påverkar arbetssituationen.
Personlighetspsykologin använder naturligtvis även
andra metoder. Utom testningar av olika slag har
man i stor utsträckning begagnat frågeschema, t. ex.
i fråga om intressen, inställningar, yrkesval,
barndomsupplevelser m. m. Personlighetspsykologin har
också fått sina resultat kompletterade av de
forskningar som sociologi och socialpsykologi bedrivit
både i fråga om primitiva kulturer och i fråga om
individens reaktionssätt som medlem av en grupp
eller en massa. Jämför artiklarna Mass- och
grupppsykologi samt Psykoteknik.
En ung vetenskap med goda resultat
Bearbetningen av resultaten från de psykologiska
prövningarna har utvidgats med statistiska metoder.
Intelligensforskningen har därvid gått i spetsen med
användande av bl. a. korrelationsberäkningar och
faktoranalys. Det innebär att man kunnat jämföra
överensstämmelsen i resultat mellan olika prov och
provserier och att man ur stora anhopningar av prov
kunnat analysera fram de intellektuella faktorer som
förefaller vara väsentligast för lösandet av en viss
uppgift. Liknande metoder kommer även till
användning inom psykologin i övrigt och resultat från sådana
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
