Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen — folkets röst - Utskotten spelar en stor roll - »Nådiga luntan» och motionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN 2839
Remissdebatten brukar anses som den viktigaste debatten under en svensk riksdag. Här går en av oppositionsledarna,
professor Bertil Ohlin, till attack mot regeringen, som denna gång främst representeras av finansminister Per Edvin Sköld.
dra kammaren. Medan de gemensamma utskottens
utlåtanden samtidigt handläggs av kamrarna, är
behandlingen av ett utlåtande från ett allmänt
beredningsutskott successiv och begränsad blott till en
kammare; endast under förutsättning att den kammare
vars beredningsutskotts utlåtande behandlas träffar
ett positivt beslut, dvs. inte avslår motionen, går
ärendet till medkammaren, som antingen omedelbart
fattar beslut i frågan eller också först hänvisar den till
det inom denna kammare tillsatta allmänna
beredningsutskottet.
»Nådiga luntan» och motionerna
Riksdagens främsta arbetsgivare är regeringen,
vars förslag kallas propositioner. Om de avser
budgetfrågor, skall de avlämnas inom 70 dagar efter
riksdagens öppnande, övriga propositioner inom 90 dagar.
Den sammanhållande budgetpropositionen avlämnas
genast vid riksdagens öppnande och kallas
statsverks-propositionen (nådiga luntan), vilken bildar
utgångspunkt för den egentliga remissdebatten i januari
(eljest kan remissdebatter när som helst anordnas,
då propositioner eller motioner remitteras till
utskotten). Därutöver har riksdagen att
huvudsakligen sysselsätta sig med motioner, vilkas antal
nu
mera regelmässigt överstiger 500. Motioner kan
väckas dels inom 15 dagar efter riksdagens öppnande i
vilket ämne som helst, dels under riksdagens fortgång
med anledning av propositioner och med yrkande om
ändring av dessa (s. k. följ dmotioner) eller med
anledning av en under riksdagen inträffad händelse
(vilket sistnämnda dock sällan sker). I Sverige är det
tillräckligt, att en motion undertecknas av en enda
ledamot; de stora motioner, som partierna officiellt
väcker, kallas partimotioner och är i regel
undertecknade av partiernas förtroenderåd. Alla propositioner
skall före kamrarnas avgörande ovillkorligen beredas
av utskott; i praxis gäller detsamma även om alla
motioner. En självständig initiativrätt tillkommer också
vissa av utskotten; eljest måste utskotten vid
beredningen hålla sig inom ramen för de förslag som
innefattas i propositioner och motioner. En tredje viktig
ämneskategori i riksdagen utgör de interpellationer
och s. k. enkla frågor som kammarmedlemmar kan
rikta till statsråd; de kan dock inte föranleda beslut,
inte ens ett uttalande efter utländskt mönster i form
av »dagordning». Riksdagen kan numera besluta att
uppskjuta behandlingen av proposition eller motion
som inte berör riksstaten till annan session eller till
nästfoljande riksdag.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
