Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom — den eviga staden - De sju kullarnas bebyggande. Hur Forum uppkommit - Kejsartidens Rom var en miljonstad - Akvedukternas bågar ger den romerska campagnan dess särprägel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285O ROM
DEN EVIGA STADEN
»Den som känner Italien och särskilt Rom väl,
han blir aldrig mer riktigt olycklig»... (Goethe).
»Rom är inte en stad som alla andra städer. Rom
har en tjusning, som är svår att definiera och som
bara tillhör denna enda stad. De, som erfarit denna
tjusnings makt, förstår varandra med ett halvt ord,
för andra är den en gåta» . . .
(J. J. Ampère, berömd fransk
essayist under 1800-talet).
Rom. »Det nutida Rom kan knappast kallas en
vacker stad ... Det är först och sist som historiskt
levande väsen Rom utövar sin förunderliga tjusning ...»
Så skriver en svensk Italienkännare i våra dagar. Här
rullar tiden sitt hjul tillbaka. Här kan vi stå på den
plats där Caesar mördades av Brutus och vandra fram
över det ställe där den döde härskarens aska
ströddes ut. Varje steg går över historisk mark. 5 m eller
mer under våra fötter, var vi än går, ligger det Rom
som behärskade världen under 500 år och var
centrum i ett världsvälde redan före Kristi födelse.
Forum Romanums väldiga ruinområde har frilagts; här
och där har på andra ställen i staden ruiner och
källare utgrävts, bit för bit har det romerska imperiets
historia fogats samman av hängivna forskare.
Successivt har kejsartidens stadsplan bringats i dagen, men
det är endast spillror, och Rom måste rivas i
grunden, om alla okända ting därunder skall kunna
avslöjas.
De mest berömda ruinerna finns på Fo’rum
Roma’num, Palatfnen, Capitodium och de
kringliggande kejsarfora. På Forum Romanum ligger bl. a.
resterna av sju tempel. Vestas tempel med de
vesta’-liska jungfrurnas palats nära intill är det
mäktigaste bland dessa. Bäst bevarad av Roms alla
tempelbyggnader är PanTeon, som stått modell för modern
klassisk arkitektur över hela världen. Som kristen
kyrka räddades det under medeltidens värsta förfall
och står - ehuru berövat marmorinredning och
bronsutsmyckning - som ett av de förnämsta
monumenten från romersk storhetstid; det har i modem
tid bl. a. tjänat som det italienska kungahusets
gravkyrka. På Capitolium kan vi beskåda resterna av
Roms äldsta och förnämsta hednatempel, det som var
helgat åt Jupiter, himmelens fader.
De sju kullarnas bebyggande. Hur Forum uppkommit
Romulus och Remussagans tradition om Roms
uppkomst är blott en sentida myt. Spår av bebyggelse
kan i själva verket tack vare moderna arkeologiska
forskningar ledas tillbaka till tiden omkr. 800 f. Kr.,
men redan åtskilliga sekler dessförinnan torde
bön
der ha flyttat ned från de omgivande bergstrakterna
och slagit ned sina bopålar på kullarna vid Tiberns
strand. Visst är, att etruskerna (se d. o.) var
latinar-nas (romarnas) föregångare och att de härskat över
det allra äldsta Rom.
Den sumpiga slättens osunda malariahärdar
tvingade dem att bygga sina hyddor på höjderna, och på
så sätt har Roms berömda sju kullar blivit bebyggda.
Tiberflodens breda vattenväg förband platsen med
kusten och Tyrrhenska havet. Tidigast bebyggda blev
Palatinen, Quirinalen och Esquilinen, och den
tidpunkt då Palatinkullens bebyggelse växte ut över
själva kullen och Forum-dalen nedanför bör
betraktas som Roms födelse. Man anser, att den bör
förläggas till 600-talet f. Kr. Av praktiska och politiska
hänsyn har Tiberkullarnas folk - möjligen under
etruskisk ledning - sammanslutit sig och valt den nedanför
liggande dalen till forum (= torg) för gemensamma
förhandlingar och som marknadsplats. Med
gemensamma krafter har de konstruerat den mäktiga
Cloa’-ca Max’ima och därmed åstadkommit torrläggandet
av hela dalen mellan kullarna Palatinen, Capitolium
och EsquilFnen, världsstadens blivande centrum.
Kejsartidens Rom var en miljonstad
Traditionens uppgifter om Tarqufnius’
fördrivande, kungadömets avskaffande och republikens
införande 509 f. Kr. bevarar möjligen minnet av hur
romarna slutligen gjorde sig fria från det etruskiska
väldet. Är 387 ryckte gallerna ned från norr, romarna
led ett förkrossande nederlag, och endast Capitolium
räddades - genom de berömda gässens kacklande
- från att härjas och plundras. Staden
återuppbyggdes i all hast och omgavs med den 11 km långa s. k.
Ser’viusmuren, genombruten av 17 portar, av vilken
några rester då och då påträffats, så att man nu rätt
väl känner dess sträckning. Caesars Rom, som inte
blott härskade över Italien utan hela
medelhavsområdet, behövde inte murens fästningsskydd.
Kejsartidens Rom, miljonstaden, sprängde denna ram och
bredde ut sig över omgivningen. Germanskräcken
förorsakade slutligen på 270-talet e. Kr. anläggningen
av den väldiga, delvis ännu bevarade
Aurelia’nus-muren.
Akvedukternas bågar ger den romerska campagnan
dess särprägel
Under 3:e århundradet f. Kr. var Rom ännu en
tämligen anspråkslös stad, bebodd av krigare, bönder och
resande köpmän. Ingen kultbyggnad är bevarad från
denna tid men hundratals mil av breda härvägar
och beundransvärda vattenledningar. Cicero säger om
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
