Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom — den eviga staden - Akvedukternas bågar ger den romerska campagnan dess särprägel - Det raserade och återuppståndna Forum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROM 285I
Forum romanum vid Capitoliums fot var den centrala mötesplatsen i antikens Rom. Där ägde folkmöten och
rättsförhand-lingar rum, där byggdes tempel, hallar, triumfbågar och talartribuner (jfr. rekonstruktionen s. 227). Bilden visar Forum sett
från Capitolium med Colosseum och Titusbågen längst bort i bakgrunden. De tre höga pelarna är rester av Castor- och
Polluxtemplet. T. h. höjer sig Palatinkullen.
stadens grundläggare, att »han valde en trakt med
flödande källor», men de räckte inte till för de
ständigt växande folkmassorna. Omkring 312 f. Kr. lät
Ap’pius Cla’udius påbörja byggandet av de två verk,
Via Appia och Aq’ua Appia, vilka för alltid knutit
hans namn till Roms historia. Via Appia var en av
Roms huvudvägar söderut. Aqua Appias
vattenledning hade en längd av över 16 km och försåg
staden med 115 000 m3 vatten om dygnet. Under
följande århundrade tillkom A’nio Ve’tus, som med en
längd av nära 64 km tillförde staden 277 000 m3
vatten från Tiberns biflod Anio. De antika
akveduk-terna bildar än i dag ett mäktigt arkitektoniskt inslag
i campagnans [kampanjans] landskapsbild.
Det raserade och återuppståndna Forum
Århundradena har farit hårt fram med det antika
Rom; murar och valv har störtat, kolonnerna brustit
och människorna plundrat. Kalkstensruinerna fick
här som så ofta annorstädes röna ödet att brännas
till kalk. Kullarnas nedrasade grus och stenar
begravde Forum Romanum, och täcket blev så tjockt, att det
tog sekler att gräva bort det. 22 m mäktigt var lagret
över Vestalpalatset och Jutur’nus’ källa, och först
1922 nådde arkeologernas spadar dit ned. Ända från
Caesars tid hade Roms härskare byggt nya och alltmer
storslagna torg, omslutna av portiker, tempel och
bibliotek, de s. k. kejsarfora (kej sar torgen) nordöst om
Forum Romanum. Under den fascistiska epoken i
Italien, som i det kejserliga Rom såg sin politiska
förebild, nedlades ett storslaget ehuru stundom alltför
hänsynslöst arbete på att frilägga dessa kejsartorg
och avslöja en ny sida av det kejserliga Rom. Så har
bl. a. Caesars forum, senatens samlingssal, cu’rian
(från 300-talet e. Kr.) frigjorts, kolonnaderna kring
Venus’ och Romas tempel återupprests och ett stort
varuhus invid Traja’nus’ forum utgrävts.
Blott några få av de kejserliga monumenten har
fått förbli ovan jord. Mest känd och oftast avbildad
är Tftusbågen, uppförd efter Jerusalems erövring
och förstöring, med reliefer, som förevigar
triumf-,tåget med anledning av judarnas underkuvande.
Men kejsarpalatsens störtande murar smulade
sönder vad de råkade träffa i sitt fall. Så krossades
Castor- och Polluxtemplets tak, och 35 av dess 38 smäckra
kolonner brast eller forslades bort, medan de tre fick
stå kvar som ett av de mest framträdande minnena
av det kejserliga Roms ädla marmorskönhet.
Bland de mångfaldiga minnesmärkena från
kejsartidens Rom märks även de båda gigantiska
kejsar-gravarna över Hadria’nus och Augus’tus. Den förra
är mest känd som Castel Sant’ Angelo [an’djelå]. Den
ombyggdes under medeltiden till fästning och var
under oroliga tider påveresidens. Augustus’
gravmonument har till helt nyligen rymt Roms största
konsertsal.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
