Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runorna — en rundfärd bland runor och runstenar, runstavar och runmagi - De helstungna runorna - Runkunniga säterjäntor och runristade »supkoppar» under 1700-talet - Russell, Bertrand — Voltaires arvtagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUSSELL 2893
dessa runristade käppar kunde man beräkna data
samt iakttaga söndagar och helgtider.
I södern använde de klassiska folken sina
bokstäver till allehanda trolldomskonster, svart och vit magi.
Även i Norden fick bokstavsskriften en sådan
användning. Ordet runa betyder hemlighet. Med runornas
hemliga kraft kunde man - enligt allmän tro
-uppväcka kärlek men också bringa död och fördärv
(Egil Skallagrimssons saga). Särskilt var vissa
talkombinationer trolldomskraftiga. För vissa ändamål
använde man bestämda antal runor, 8,10,16,24. Men
fråga är, om inte nordborna använde även den vida
krångligare talmagi som kallas gematri. Varje runa i
futharken tillädes då ett visst talvärde; genom att
klokt välja runorna och addera dessas talvärden (i
hela inskriften eller vissa delar av den) ville man få
fram trolldomskraftiga tal (jfr »vilddjurets» tal 666
enligt Uppenbarelseboken 13: 18). Professor Sigurd
Agrell har nedlagt ofantlig möda och stor lärdom på
försök att lösa denna fråga.
Runkunniga säterjäntor och runristade »supkoppar»
under 1700-talet
Huru länge existerade runskriften i levande svensk
tradition?
Inför en runsten kan man inte så sällan få höra
en frågande undran över att folk kunde göra sådana
saker under »stenåldern». Här får ges det svar
varom runologerna sedan länge är ense: inga kända
runinskrifter har tillkommit före Kr. f. De hör
följaktligen alla till järnålderns senare hälft. Däremot har
runor åtminstone på ett område levat från omkr. 200
e. Kr. till framemot våra dagar, utan att dessa
runkunniga människor hämtat sin lärdom ur böcker. I
Dalarna har säterjäntor, särskilt under 1700-talet, på
Runinskrift från Nora i Danderyds socken i Uppland.
säterstugans väggar inskurit en mängd inskrifter i
runor, såsom psalmverser o. d. En »supkopp» från
Dalarna, gjord av trä och med en inskuren vers ur 1695
års psalmbok, förvärvades för några år sedan av
Nordiska museet. Den bär årtalet 1762 och börjar: Guds
faders macht etc.
Genom Vitterhets, Historie och Antikvitets
Akademiens försorg pågår för närvarande en utgivning av
Sveriges samtliga runinskrifter.
VOLTAIRES ARVTAGARE
Russell,Bertrand (f. 1872), en av vår tids
skarpsinnigaste filosofer och den mest bekante
representanten för den s. k. »logiska empirismen», är utanför
fackmännens krets mera känd genom sina många
populära böcker och essayer i aktuella frågor, som
samhälls-, moral- och kulturkritiker.
Ehuru Russells uppfostran var mångsidig var det
framför allt matematiken, som han studerade med
brinnande iver. Elva år gammal fördjupade han sig i
studiet av Euklides men erfor en stor besvikelse, då
han fann, att boken började med vissa satser (axiom),
som måste godtagas utan bevis. »Fjorton eller
femton år gammal», skriver han i ett självbiografiskt
utkast, »blev jag lidelsefullt intresserad av religionen
och började undersöka bevisen för viljans frihet,
själens odödlighet och Guds existens». Resultatet blev
negativt men den unge Russell hemlighöll länge sina
åsikter i religiösa frågor. I Cambridge påverkades han
starkt av den hegelianske filosofen McTaggart, som vid
denna tid utövade starkt inflytande på engelskt
tänkande. En kortvarig hegeliansk period följde, men
den fick ett hastigt slut, då Russell, som nu bestämt
sig för att ägna sitt liv åt filosofien, under ett
flerårigt besök i Tyskland på allvar fördjupade sig i
Hegels egna verk. »Jag fann, att allt vad han däri säger
om matematiken är förvirrat nonsens.»
Från den tyska idealismen började han luta mot en
empirism, som stod bättre i överensstämmelse med
sunda förnuftet. »Med en känsla att ha undsluppit
ett fängelse tillät vi oss att anse, att gräset är grönt
och att solen och stjärnorna skulle finnas, även om
ingen iakttog dem.» De närmaste resultaten av stu-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
