Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sannolikhet — tillfällighet eller systematik? - Livförsäkringspremier och småfranska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANNOLIKHET 2939
Kasinot i Monte Carlo — alla
hasardspelares Mecka, de
över-optimistiska sannolikhetskalkylernas helgade plats — kan
illustrera den vetenskap som
vuxit fram ur en idé, född i en
yrkesintresserad spelares hjärna.
Livförsäkringspremier och småfranska
Den sannolikhetskalkyl, som alltså från början helt
•och hållet byggdes upp omkring olika hasardspel, har
visat sig mycket användbar också på helt andra
områden, där man också rör sig med upprepade,
likartade försök eller händelser. Ett viktigt sådant
område är livförsäkringstekniken, där man bl. a.
använder sig av sannolikheten för händelsen att en man,
som vid ett årsskifte är mellan 39 och 40 år, dör före
nästa årsskifte. Genom observation under en följd av
år av hur många av de vid årets början befintliga
39-åringarna som dör kan man så småningom få ett mått
på sannolikheten för händelsen. Med hjälp av denna
och motsvarande siffror för andra åldrar kan ett
livförsäkringsbolag räkna ut hur många av de i bolaget
försäkrade som kan väntas avlida under året, och hur
stor återstående livslängd de överlevande kan väntas
ha. Med ledning av sådana beräkningar bestäms
livförsäkringspremierna.
På motsvarande sätt kan sannolikhetskalkylen betyda
mycket för andra kollektiv, där varje individ kan
betraktas som en observation. Men har det någon
mening för en viss individ, att sannolikheten för att han
skall dö under året är 0,33 %? Antingen dör han eller
också gör han det inte, och för den som dör eller hans
efterlevande är det föga tröst att sannolikheten var så
liten. Eftersom det för varje individ för sig inte är
fråga om en händelse som kan upprepas, har det
knappast någon mening att veta sannolikhetens absoluta
storlek. I allmänhet innebär dock vetskapen om att
sannolikheten är mycket liten, att man i förväg
räk
nar med, att händelsen inte skall inträffa. Men riktigt
säker är man inte - naturligtvis med rätta. Man tar en
livförsäkring för att gardera de efterlevande mot
ekonomisk ruin, om man skulle råka dö. I andra och mer
angenäma sammanhang hoppas man rentav, att
händelser med ännu mindre sannolikhet skall inträffa,
och är villig att satsa pengar på det. Så är fallet när
man köper en lott och hoppas vinna någon av de
högsta vinsterna, trots att sannolikheten kanske bara
är 0,0001, eller 1 på 10 000.
Sannolikhetens absoluta storlek kan dock vara
relevant även för den enskilda individen, när det är
fråga om händelser som upprepas någorlunda ofta.
Det kan sålunda vara av intresse att veta, hur stor
sannolikheten är för att spårvagnen skall komma
inom en minut från det jag kommit till hållplatsen.
Denna händelse kan tänkas upprepad (t. ex. vid
samma tid andra dagar), och om den sökta sannolikheten
är V5 får det tolkas så, att händelsen inträffar i
medeltal var femte gång jag ställer mig och väntar. Andra
vardagssannolikheter, som kan tänkas inverka på och
vägleda ens handlande, är t. ex.: Hur stor är
sannolikheten för
att det finns någon plats kvar på en viss
parkeringsplats, när jag kommer dit med min bil?
att mjölkaffären har hunnit få det färska brödet,
om jag går och handlar klockan 10?
att det finns några biobiljetter kvar, om jag inte
köper några förrän strax innan föreställningen börjar?
Sannolikhetskalkylen utgör den teoretiska
grundvalen för statistiken (se detta ord).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
