Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinnesslöhet — psykiskt efterblivna - Begreppet sinnesslöhet - Inte bara intelligensen angripen - Sinnesslöundervisningens begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3016 SINNESSLÖHET ____________________________________
följa den vanliga undervisningen i folkskolan. Den
grupp som har testvärden mellan 25 och 65 brukar
föras till gruppen imbecilla eller bildbara sinnesslöa.
Undervisningen vid sinnesslöanstalterna är i första
hand avpassad för denna grupp, som har dålig
uppfattningsförmåga, svårt att lära och ofta låter sig
regeras av sina drifter och känslor. Den lägst stående
gruppen, under 25 i intelligenskvot, är idioterna eller
de obildbara sinnesslöa. De kan inte tillägna sig
någon teoretisk undervisning och i åtskilliga fall inte
ens lära sig på egen hand klara grundläggande
livsförrättningar som att tala eller reglera uttömningar
från tarm och blåsa. De blir omhändertagna på
särskilda vårdanstalter.
Idioterna har den lägsta intellektuella utvecklingen.
Man kan finna olika stadier från mycket grovt
utveck-lingshämmade, hos vilka man knappast kan skymta
något mänskligt intellektuellt eller själsligt liv över
huvud taget, till något högre stående individer.
Idioterna kan som regel inte lära sig tala ordentligt, i de
svåraste fallen presterar de endast oartikulerade ljud.
De lär sig heller aldrig gå crdentligt, förblir som
regel orenliga genom hela livet. Somliga är slöa och
likgiltiga, apatiska, andra är oroliga, bråkiga, skrikiga,
aggressiva, våldsamma.
De imbecilla utvecklas långsamt under barnaåldern,
lär sig mycket långsamt och mycket senare än
normal-begåvade barn att gå, tala och bli renliga. De kan inte
alls följa med den normala skolundervisningen men
många kan om undervisningen bedrivs på lämpligt
sätt lära sig läsa och skriva och även något enkelt
yrke. Även de imbecilla kan vara lugna och stillsamma
eller affektivt labila, snara till vrede och
våldshandlingar.
Också de debila röjer under barnaåren en försenad
utveckling men inte alls så tydligt som de båda
föregående grupperna. I många fall kan de ganska
hyggligt följa med skolundervisningen och deras yttre
uppträdande blottar föga av deras brister. Men den
mognad, som de normala barnen uppnår, uteblir. Deras
intellektuella efterblivenhet ger sig till känna när de
skall ut i livet och klara sig på egen hand. De har då
svårt att anpassa sig, svårt att finna lämpliga arbeten
osv. Om de inte har några andra defekter än de rent
intellektuella finner de emellertid i regel småningom
en syssla i samhället och en ställning, som de kan
anpassa sig till.
Inte bara intelligensen angripen
Sinnesslöhet av olika grader är emellertid oftast
förbunden med defekter i andra själsliga funktioner
än intelligensen. Känslolivet är ofta flackt och labilt.
Som hos ett litet barn följer känsloläget stundens
situation: sorg, glädje, vrede följer hastigt på varandra.
Även om känslorna är grunda och föga varaktiga tar
de sig ofta överdrivna och obehärskade uttryck,
tju
tande gråt, bullersam glädje, explosiv vrede. Mot de
primitiva drifterna, t. ex. sexualdriften,
hämndbegäret, begäret att tillägna sig saker har de oligofrena
ofta inga eller alltför svaga hämningar. De
sinnesslöa blir därför lätt asociala och kriminella. Särskilt
under pubertetsperioden röjer de intellektuellt
efterblivna dylika drag. Hos många inträder senare en viss
mognad med större stabilitet i känslolivet.
Frekvensen av oligofreni i populationen är
betydande. Man räknar med att ca 3 % av befolkningen
är mer eller mindre intellektuellt efterbliven.
Härav kommer 0,5 % eller ca 30 000 på gruppen
sinnesslöa, bildbara och obildbara, återstoden på gruppen
debila. Det är givet att dessa stora grupper
intellektuellt efterblivna individer medför stora sociala
problem. De har svårt att anpassa sig i ett industrialiserat
och rationaliserat samhälle. De oligofrena är vidare
suggestibla och lättledda, har bristande omdöme och
otillräcklig förmåga att överblicka konsekvenserna av
sina handlingar. Bland arbetsovilliga, vagabonder,
prostituerade och kriminella finner man ett stort antal
oligofrena. Stöld, snatterier och småbedrägerier
begår de ofta, men även vissa grövre brott som
mordbrand, dråp, sexuella våldshandlingar utförs ofta av
oligofrena som driftartade impulshandlingar. Ca 40 %
av ungdomsbrottslingarna i vårt land är oligofrena.
Sinnesslöundervisningens begynnelse
Begreppet sinnesslöhet har först på senare tid
blivit någorlunda klart definierat. Förr betraktade man
alla psykiskt efterblivna som idioter och ansåg dem
oemottagliga för uppfostran och undervisning. Sedan
det visat sig, att man kunde inplanta kunskaper hos
blinda och dövstumma, gjordes försök att även
undervisa sinnesslöa. Läkaren Jean Itard, som arbetade vid
en dövstumanstalt i Paris, tog sig an en sinnesslö
pojke, den s. k. »vilden från Aveyron», och gav
honom med lyckat resultat systematisk undervisning.
Det skedde i början av 1800-talet och snart därefter
(1828) var den första sinnesslöskolan klar att starta
i Paris. Föregångsman på området var Edouard
Séguin [segängj, som 1839 öppnade en egen
sinnes-slöanstalt i Paris och där utvecklade sin s. k.
fysiologiska metod. Den gick ut på att med rörelse och
muskelträning öva upp de sinnesslöa barnens
intelligens. Han nådde inte särskilt goda resultat - helt
enkelt därför att denna väg knappast är framkomlig
- men hans försök visade hur utvecklande själva
omhändertagandet kan verka på de sinnesslöa.
Den svenske banbrytaren för blind- och
dövstum-undervisningen Pär Aron Borg gjorde 1829 även
försök att undervisa en avdelning sinnesslöa vid
Ma-nilla. Detta slog dock inte väl ut och
sinnesslöunder-visningen nedlades. Den återupptogs 1866 i
Göteborg, då Emanuela Carlbeck öppnade en anstalt
för sinnesslöa barn. Den drevs till en början i liten
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
