Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen — hur undervisningen är ordnad - Den tidigaste skolutvecklingen - Folkskolan växer fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLVÄSEN 3071
att enhetligt organisera skolväsendet har saknats
ända till vår tid, men behövs nu mer än någonsin, då
differentieringen blivit så omfattande. Den
enhets-skola riksdagen 1950 fattat principbeslut om avser att
samordna de olika bildningsåtgärderna, men
samtidigt att upprätthålla de många skilda
utbildningslinjerna för olika yrken.
I det följande ges en redogörelse för de olika
skolformernas utveckling och samordning. Nuvarande
förhållanden i fråga om folkskolor, läroverk,
yrkesundervisning och universitet belyses utförligare i
speciella artiklar.
Den tidigaste skolutvecklingen
I det medeltida Sverige, som hade andra gränser
än det nuvarande, fanns skolor av tre slag. Vid
klostren upprättades kloster skolor, ofta både inre skola
för noviser och munkar och yttre skola för dem som
skulle utbildas för världsliga värv. I stiftstädema
fanns domskolor eller katedralskolor i anknytning till
domkyrka och domkapitel. I ett 1 o-tal städer fanns
särskilda skrivarskolor, där man kunde förvärva
nyttiga kunskaper för handelns och samfärdselns behov.
Högre bildning stod till en början inte att få i Sverige
utan studenterna sökte sig till utländska
universitet, bl. a. till Paris där särskilda svenska kollegier (ett
slags studenthem) upprättades. Dylika studieresor
blev givetvis färre sedan Uppsala universitet
inrättats 1477.
Sedan reformationen brutit den katolska kyrkans
makt i Sverige fick stat och kommun försöka
upprätthålla skolor, men de minskade i antal. Vid Erik XIV:s
kröning fanns 22 skolor upptagna i
förläningsregist-ret. Först med Gustav II Adolf togs verkliga krafttag
även för skolväsendets del. En åtgärd som i hög grad
främjade denna utveckling var konungens donation
till Uppsala universitet av de s. k. gustavianska
arvegodsen, vilka gjorde lärosätet självförsörjande till in
på 1800-talet. Gustav II Adolf utfärdade också
förordning om skolors inrättande i städerna och lät
utarbeta en ny skolordning. Denna blev grundval för
inrättande av gymnasier. Ätta gymnasier
organiserades under 1600-talets första hälft, tidigast i
Västerås (1623) och i Strängnäs (1626). Sverige hade också
många stormän som främjade skolutvecklingen,
grundade skolor på sina gods, donerade medel till skolor
eller tog nya initiativ som Johan Skytte med en
lappskola i Lycksele och Johannes Rudbeckius med
grundandet av den första flickskolan i Västerås 1632, »een
lithen pijge schola».
Även under senare delen av 1600-talet fortsatte
utvecklingen på skolväsendets område i gynnsam
riktning och 1668 grundades universitetet i Lund, till
dels för att underlätta försvenskningen av de förut
danska landskapen Skåne, Blekinge och Halland. Men
sämre tider stundade. Det svenska stormaktsväldets
bankrutt hade förlamande verkan på skolväsendets
utveckling. Under 1700-talet gjordes många
utredningar om skolan och skilda förslag framkastades,
men allmänna åtgärder saknas nästan helt. I
utilis-mens anda tillkom dock skolor för yrkesutbildning,
särskilt inom handelsvärlden och i filantropisk anda
grundades skolor för undervisning och
uppfostran av fattiga barn. Men dylika initiativ kom från
enskilt håll. Bristen på allmänna initiativ för
skolväsendets räkning är så mycket märkligare som
Uppsala universitet under 1700-talet upplevde en
glansperiod med vetenskapsmän som Linné, Celsius och
Torben Bergman.
Folkskolan växer fram
De skolordningar som tid efter annan utfärdades
innehöll inga bestämmelser om folkundervisningen.
I de tidigare kyrkoordningarna finner man
emellertid vissa bestämmelser i detta avseende. Sålunda
stadgades redan 1571 vissa minimikunskaper för att vinna
tillträde till nattvarden. Under 1600-talet stadgades
att prästerna i kyrkoböckerna skulle anteckna
omfattningen av varje persons kristendomskunskaper.
Dylika kunskapskrav befästes ytterligare genom 1726
års konventikelplakat genom vilket obligatoriska
husförhör infördes. - Under här berörda århundraden
var det inte fråga om allmän kunskapskontroll utan
enbart om inlärande av kunskaper i kristendom.
Strävandena att göra folkbildningen allmän fick
stöd av ett cirkulär som regeringen utfärdade 1768.
Det innehöll visserligen endast förslag till
upprättande av skolor på landsbygden men en del kraftfulla
präster lyckades med dess hjälp få till stånd skolor i
sina församlingar. Frågan om obligatorisk skolgång
för alla barn togs upp av 1812 års
uppfostringskom-mitté, men resultatet blev klent. Folkskolans sak
främjades dock av att växelundervisningsmetoden på
1820-talet blev känd i Sverige. Genom denna metod
fick läraren möjlighet att undervisa större antal barn
än tidigare och detta bidrog att stimulera stämningen
för obligatorisk folkundervisning.
Lagstadgad folkskola infördes 1814 i Danmark och
1827 i Norge, men det dröjde till 18/6 1842 innan man
i Sverige utfärdade »Kongl. Maj :ts nådiga stadga
angående folk-undervisningen i riket».
Huvudpunkterna i stadgan var: att det i varje församling skulle
finnas en, helst fast skola med (vid seminarium)
godkänd lärare, att seminarier skulle inrättas i samtliga
stiftstäder samt i huvudstaden och att barnen ej fick
påbörja sin skolgång senare än under sitt g:e
levnadsår. Stadgan fastslog också, att skolan skulle vara
en kommunal angelägenhet men att statsbidrag kunde
beviljas. Lärarens lön angavs till 16 tunnor
spannmål (varav 8 in natura och 8 i penningar), men han
skulle dessutom åtnjuta fri bostad, fritt bränsle och
ha foder till en ko både vinter och sommar.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
