Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släktforskning — vem var min farfars far? - Släktforskarens källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________________________________________________________________ SLÄKTFORSKNING 3IOI
Den genealogiskt intresserade kan med ledning av ovanstående ritning teckna sin egen eller sina barns an- och stamtavla. För
överskådlighetens skull har probantens förfäder i rakt uppstigande led här tecknats med dubbla streck. (Tecknet längst t. h.)
hannes Rudbeckius’ nitiska insatser. Som tidig
arkiv-bildare må även nämnas Storkyrkoförsamlingen i
Stockholm, vars serie vigselböcker börjar redan 1609.
Släktforskarens viktigaste hjälpmedel inom ett
kyrkoarkiv är husförhörslängderna, in- och
utflyttnings-längderna samt de s. k. ministerialböckerna, vilka
består av födelse-, vigsel- och dödböcker. Av största
värde är husförhörslängderna, eftersom i dem brukar
återfinnas anteckningar om personernas födelsedata,
födelseorter, äktenskap, in- och utflyttningar.
Olyckligtvis företer kyrkoarkiven ofta luckor på grund av
eldsvådor eller andra olyckliga händelser. Men
oavsett detta finner sig varje genealogisk undersökning
oupphörligt ställd inför nödvändigheten att söka
kompletterande uppgifter från annat håll. Särskilt god
hjälp har forskaren av det omfattande, i Riksarkivet,
Kammararkivet och landsarkiven förvarade
arkivmaterial, till vilket statens rättsvårdande och
skatte-uppkrävande verksamhet givit upphov. Till denna
grupp hör härads- och rådhusrätternas domböcker
med sitt myller av släkt- och personnotiser,
bouppteckningar, jordeböcker, mantals- och
taxeringsläng-der. Se vidare Arkiv.
Släktforskaren bör ständigt inrikta sina
ansträngningar på att vidga sin kännedom om samhällslivet i
det förgångna och om det material, varpå vår
kunskap därom vilar. Man bör bl. a. göra klart för sig de
möjligheter vetskapen om en efterforskad persons
so
ciala ställning skänker. Om det exempelvis gäller en
hantverkarsläkt, är det utomordentligt värdefullt att
känna till att åtskilliga personupplysningar kan
hämtas såväl i bevarade skråarkiv som i städernas s. k.
burskapshandlingar; i äldre tid fick ju ingen vare sig
hantverkare eller handlande utöva sin näring utan
att dessförinnan ha vunnit burskap, dvs. borgarrätt.
Soldater finner man i rullor och andra handlingar i
Krigsarkivet i Stockholm, sjöfolk t. ex. i
Sjömanshusets arkivalier. Exemplen kan mångfaldigas.
Vandringar i arkivens värld - mödosamma men samtidigt
spänningsfyllda och stimulerande - är emellertid
ingalunda alltid att rekommendera. Mången gång kan
betydligt enklare utvägar stå till buds.
Släktforskaren bör ha i minnet, att tusenden före honom insamlat
personnotiser och kartlagt stora släktsammanhang och
att de i stort antal också publicerat resultatet av sina
arbeten. Ett par viktiga verk har omnämnts i det
föregående. En god handledning för vad som
utkommit på biografins och genealogins numera ganska
väl-plöjda fält utgör G. Ågrens 1929 utgivna Svensk
biografisk uppslagslitteratur. Av stort värde är även de
årligen utkommande till Historisk tidskrift fogade
bibliografierna. Genom studium av Genealogiska
föreningens i Stockholm tidskrift, som utkommer
under namnet Släkt och Hävd, kan man skaffa sig en
god överblick över vad som utges inom
släktforskningens område.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
