Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smittkoppor och vaccination — kampen mot smittkopporna - Varför måste vaccinationstvånget bibehållas? - Vaksamheten får ej slappas - Svensk smittkoppsstatistik 1749—1910 - Småfåglar — den lätta fågelkören - Några utmärkande drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_________________________________________________________________ SMÅFÅGLAR 3IO7
att ge upphov till en fruktansvärd epidemi. Under det
andra världskriget förekom t. ex. i Skottland ganska
hotande epidemier.
Knappast någon sjukdom är så höggradigt
smitto-sam som smittkoppor, ett förhållande som redan
namnet anger. Sjukdomens smittämne är ännu ej iakttaget.
Det tillhör gruppen virus, dvs. de filtrabla formerna
av smittämnen som inte kan iakttas ens i de starkaste
mikroskop (se Bakterier). Smittkoppornas smittämne
är, i motsats till vattenkoppornas virus, betydligt
motståndskraftigt, ett förhållande som, när det gäller
bedömandet av tvångsvaccination eller ej, är värt all
uppmärksamhet. Det kan hålla sig vid liv i månader
även i intorkat tillstånd. Detta förhållande medför,
att sjukdomen i motsats till nästan alla andra
smitt-sjukdomar ytterst lätt kan spridas med föremål som
varit i kontakt med koppsjuka individer. Märk
berättelsen i början av artikeln! Då smittämnet tål
intorkning och till sin storleksordning är ytterst litet, kan
det lätt virvlas med luftströmmar och föras med
vinden långa sträckor. Det finns säkra iakttagelser som
visar, att en person som gått på gatan förbi det öppna
fönstret till ett rum där en koppsjuk vistats insjuknat
i kopporna, eller att en person på Gotland smittats
genom en mössa avsänd en månad tidigare från
Norrland från en familj med ett i koppor avlidet bam.
Vaksamheten får ej slappas
I Frankrike uppkom 1954 en liten regelrätt
smitt-koppsepidemi. En från Bortre Indien hemvändande
soldat hade en okarakteristisk sjukdom med feber.
Efter någon tid fick hans barn en febersjukdom med
ett slags blåsor på kroppen. Läkarna, som inte var
inställda på smittkoppor i Frankrike, ställde diagnosen
pemffgus, en hudsjukdom med blåsformiga utslag.
Barnen lades in på sjukhus och tillfrisknade i laga
ordning. Men efter en tid fick flera personer bland
personalen och även en del barn samma åkomma, som
nu så småningom fick riktig diagnos, vilken
verifierades serologiskt. Episoden visar att uppmärksamheten
icke får slappas och att det är viktigt att hålla
vac-cinationsskyddet uppe, speciellt i vår moderna tid
med dess snabba kommunikationer.
SVENSK SMITTKOPPSSTATISTIK
1749—1910
År
Medeltal
dödsfall pr år
1749—52.... 6 620
1753—56- ••• 6 856
1757—60. ... 6 206 Enstaka variolationer
börja utföras i det
egentliga Sverige.
1761—63.... 7588
1764—67.... 3385
1768—71.... 7610
1772—75- • • • 5 301
1776—80. ... 5 706 En offentlig
ympnings-anstalt för variolation
öppnas i Stockholm
1776.
1781—85.... 5 083
1786—90.... 4112
1791—95–-. 3 569
1796—1800.. 4678
1801—05.... 2319 Frivillig vaccination
med human lymfa
införes 1801.
1806—10.... 1731 Trots kriget 1808—09
sjunkande siffror.
1811—15.. . . 486
1816—20.... 308 Tvångsvaccination av
småbarn före 2 års ålder
införes 1816.
1821—-25.... 390 Vaccinationen genom-
föres ganska noggrant.
1826—30.... 328 80% av alla ettåriga
barn vaccineras.
1831—35.... 775
1836—40.... 978
1841—45.... 63
1846—50. ... 361 80 % av alla ettåriga
barn vaccineras.
1851—55–.. 909
1856—60.... 816
1861—65.... 545 70% av alla ettåriga
barn vaccineras.
1866—70.... 1 189
1871—75.... 1596
1876—80.... 296 Vaccinationstvånget
1881-—85.... 129 skärpes.
1886—95.... 7
1896—1905.. 2
1906—10.... 0,2
1942—1951.. 0,2
DEN LÄTTA FÅGELKÖREN
Småfåglar. Någon strängt avgränsad
systematisk grupp är inte småfåglarna. Det är närmast en
populär benämning på den ordning bland fåglarna
som kallas tättingar. En del av arterna inom familjen
kråkfåglar (se d. o.) är vi nog inte benägna att räkna
in bland småfåglarna. Dessa utgör ändå omkring 100
eller två femtedelar av våra svenska häckfåglar. Av
alla jordens ungefär 9 000 arter är hälften tättingar.
I det följande kan endast en kort överblick ges
huvudsakligen över våra egna arter. Jfr artikeln Fåglar.
Några utmärkande drag
De flesta tättingar är små, livliga fåglar, som
håller till i träd och buskar och har s. k. sittfötter, dvs.
fötter lämpade att gripa omkring trädens grenar.
Liksom övriga fåglar har de två struphuvuden, ett övre
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
