Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snö — det vita kristalltäcket - Olika former av snö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNÖ 3121
Snö — vi bråkar och gruffar om den och är för länge sedan innerligt trötta på den när vårsolen äntligen smälter den. Och
ändå vill vi inte vara den förutan, allra minst om vi får möta den i ett vackert fjällandskap.
DET VITA KRISTALLTÄGKET
Snö. När en luftmassa stiger i atmosfären - t. ex.
därför att den uppvärmts mer än den omgivande
luften eller därigenom att den lyfts i höjden av en
längs jordytan framträngande kall luftström -
utvidgar den sig till följd av det minskade
atmosfärtrycket. Denna utvidgning åtföljes av en s. k.
adiaba-tisk avkylning, som kan uppgå till maximalt 1 grad
per 100 meter. På grund av luftens avkylning stiger
härvid dess relativa fuktighet, och man når snart den
gräns där kondensation inträffar, vilket yttrar sig som
molnbildning. Är temperaturen vid eller nära
jordytan från början låg, sker kondensationen måhända
först vid temperaturer under fryspunkten, varvid man
kunde vänta sig att molnen skulle komma att bestå av
isnålar eller snökristaller. Det vanliga är dock att
vattenångan vid minusgrader först utfaller i form av små
underkylda vattendroppar, som först när de lyfts till
högre regioner eller sedan de agglomererat sig till
större droppar fryser till is. Det kommer an på dessa
växlande atmosfäriska förutsättningar liksom på flera
andra än de nämnda faktorerna om den frusna
nederbörden uppträder som isnålar, kristallsnö, trindsnö
eller hagel.
Olika former av snö
Flera olika former av snöflingor kan ofta iakttagas
samtidigt under ett snöfall, och ofta ändrar de
enskilda snökornen karaktär under snöfallets gång. Den
under för- och eftervintern vanligaste snöformen är
flingsnö, bestående av sammanflockade snökristaller,
påminnande om ett invecklat filigransarbete. Härvid
framträder det sexuddiga mönstret - karakteristiskt
för vattnets molekylära uppbyggnad - även i
snökristallens enskilda detaljer. Man anser, att dessa
invecklade snökristaller växer ut från hörnen av en först
utkondenserad enkel, mikroskopisk kärnkristall,
utan att någon del av massan härvid passerar den
flytande aggregationsformen. Snö bildas sålunda i
princip på samma sätt som rimfrost. - Omvänt kan
snö avdunsta utan att vatten uppträder som
mellanform. Var och en känner ju till att man kan hänga
ut tvätt mitt i vintern och få den alldeles torr, trots
att plaggen först fryser och blir stela.
Under den strängaste delen av vintern, liksom i
polartrakterna, faller snön mera finkornigt och ofta i
form av små isnålar (exempelvis firn-snö) beroende
på att atmosfärens vid sträng kyla mycket ringa halt
199—411223 VI
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
