Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tid och tidmätning — hur vi lärt oss mäta tiden - Hur långt kan man driva ett urs noggrannhet? - Elektriska ur - »Fröken Ur» - Jättar och dvärgar bland uren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3466 TID och TIDMÄTNING
T. v. ett typiskt engelskt rumsur (»latern clock»), s. k. klosterklocka från 1600-talets slut. T. h. ett förnämligt i Stockholm på
1600-talet gjort bordsur med horisontell urtavla, s.k. polskt ur. Urhuset, av brännförgylld brons, är efter barocktidens
smakriktning utstyrt med gjutna och ciselerade figurer och kartuscher. Det konstmässiga urverket visar datum samt månens olika
faser och är försett med kvart- och timslag.
får driva en med ett urverk förbunden synkronmotor.
Kvartskristallen med generatorrör hålls innesluten i
en termostat, med vilken aggregatets temperatur
hålls konstant på 0,002 grader när. Den dagliga
gångvariationen hos ett dylikt ur kan hållas nere vid ca
0,0002 sek. Vid jämförelse med astronomiska
observationer har man dock iakttagit vissa inbördes
pendlingar, som man är benägen att mera skylla på
oregelbundenheter i jordens rotation än på bristande
noggrannhet hos kvartsuren.
Elektriska ur
Till denna grupp hör - utom det förutnämnda
kvartsuret - väsentligen två grupper av mekaniska
ur. Den ena och ursprungliga gruppen är beskaffad
på i huvudsak samma sätt som ordinära pendel- eller
balansur, dock med den skillnaden, att drivningen
sker elektriskt. Detta kan ske på flera sätt,
exempelvis så, att en urpendel periodiskt påverkas av en
sole-noid, i vilken ett med pendeln förbundet
kontaktorgan framkallar strömimpulser. Till den andra
gruppen hör de s. k. synkronuren (uppfunna 1906 -
praktiskt tillämpade först 1926). Dessa är dock inte ur i
egentlig mening utan snarare sekundärur. De består
av en liten synkronmotor, som alltså rättar sig efter
periodtalet hos belysningsströmmen. Kraftstationernas
generatorer måste härvid regleras med hjälp av
ett rättvisande huvudur. När nätets belastning
varierar, kan generatorerna i regel icke hållas vid exakt
det rätta varvtalet, varför synkronuren ibland kan
visa fel på flera minuter. Nattetid, då
belastningsförhållandena är lugnare, brukar dock dessa fel rättas
till, varför synkronuren åtminstone i medeltal visar
rätt tid.
»Fröken Ur»
är en tysk uppfinning från 1922, införd i Sverige 1934.
Den röst som förkunnar tidens gång är inspelad på
ett antal roterbara glasskivor i form av ett ljudband,
vilket liknar ljudspåret på vanlig biograffilm.
Reproduktionen av detta ljud sker också på samma sätt som
vid ljudfilmen, nämligen med tillhjälp av en tunn
ljusstråle, som får påverka en fotocell, vilken i sin
ordning är kopplad till en förstärkare. Glasskivorna hålls
i konstant rotation med hjälp av en från ett huvudur
styrd synkronmotor, varvid tidsangivelsen
samman-sättes av impulserna från tre olika ljudspår: ett för
timslaget, ett för minutsiffran och ett för sekunderna.
Jättar och dvärgar bland uren
Visserligen är tornuren ofta mycket stora, med
visartavlor upp till ca 8 meter i diameter, men denna
siffra utgör dock intet absolut rekord. Det största
hittills exponerade uret torde nämligen vara det som
1904 visades på världsutställningen i S:t Louis.
Urtavlan utgjordes av en stor gräsplan, inemot 50 meter i
diameter och med grupper av blommor inplanterade
som siffror och minutstreck. Minutvisaren var över 22
meter lång och vägde mer än ett ton.
Schweizarna, världens förnämsta urtillverkare, har
å andra sidan presterat världens minsta ur, vilket
tillkom på 1930-talet. Dess diameter är endast 6,8 mm,
och själva urverket väger blott 0,95 gram, varvid
hårfjädern svarar för 0,0001 gram. Likaså har
schweiz
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
