Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikeshandel — varuutbytet mellan länderna - Svensk utrikeshandel - Bytesbalansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESHANDEL 36 I 3
värdet stigit till nära 4 miljarder kr (3 907 milj, kr),
varav 1 839 milj, kr kom på exporten.
På sextio år 15-dubblades alltså den svenska
utrikeshandeln i värde, och den då uppnådda höga
siffran har sedan på ej fullt fyrtio år nästan femdubblats.
Ännu mera talande i detta avseende är emellertid den
s. k. exportkvoten, som visar huru stor del exporten
(inkl, fraktinkomster från utlandet) utgör av
nationalinkomsten. År 1913 utgjorde den 30 %; 1927 var
samma siffra 36 % (enl. Karin Kock: Sveriges
han-delsekonomiska läge 1934). Under åren närmast före
det andra världskrigets utbrott var exportkvoten åter
något mindre, beroende på den starka utveckling
hem-mamarknadsindustrierna undergått under 1930-talet,
väsentligen på grundval av importerade råvaror - en
utveckling som sammanföll med den i andra länder
under självförsörjningsperioden omedelbart före
världskriget.
Den stora exportvolymen betyder, att vi hade en
import av motsvarande storleksordning. Under större
delen av mellankrigstiden visade importen t. o. m. ett
avsevärt överskott över exporten. Detta förhållande
-som, mycket oegentligt men ihärdigt, brukar
benämnas »ogynnsamt» - berodde på att vi hade betydande
inkomster av sjöfart och att vi kunnat exportera
kapital på vilket ränteavkastningen måste hämtas hem i
form av varor. Förhållandet var sålunda »gynnsamt»
i stället för »ogynnsamt».
Under det andra världskrigets år minskade
Sveriges utrikeshandel - liksom åtskilliga andra
länders internationella handel - i volym och värde till
följd av krigföringens inverkan på
kommunikationerna mellan länderna och på produktionsinriktningen
inom länderna. Under åren 1940-45 utgjorde
importen i medeltal blott ca hälften av införselns
genomsnittliga volym under åren 1936-38, exporten mellan
hälften och en tredjedel.
Genast efter krigsslutet kom Sveriges export i gång
förhållandevis snabbt, då lager av viktiga exportvaror
som t. ex. pappersmassa fanns tillgängliga, och 1945
var Sveriges export för första gången sedan före första
världskriget värdemässigt större än importen.
Importen, som fick utveckla sig fritt, ökade emellertid under
åren 1946 och 1947 oerhört kraftigt. Det
importöverskott som härigenom uppstod medförde, att de reserver
av främmande valutor som fanns i Sverige vid
krigsslutet hastigt förbrukades, och under 1947 måste
statlig reglering av importen införas. De inskränkningar
som blev nödvändiga drabbade framför allt importen
från Amerika, medan handeln med de europeiska
länderna helt kom att bestämmas av liberala avtal.
Valutasvårigheterna och då främst bristen på dollar
har för Sveriges del varit intimt förknippade med den
bilaterala handeln och att det varit omöjligt att
konvertera överskott i engelska pund till andra valutor.
Under åren 1936 till 1938, då export och import var
Värdet av Sveriges import och export 1901—1953.
i det närmaste lika stora, gick 23 % av den svenska
exporten till Storbritannien, medan endast 13 % av
importen kom därifrån. Motsvarande siffror för
handeln med Tyskland var 17 resp. 21 %. Dessa siffror
visar vilken roll multilateralismen spelade för Sveriges
utrikeshandel, när denna fick utveckla sig fritt.
Småningom har dock balans kunnat uppnås i den
svenska utrikeshandeln främst tack vare en gynnsam
utveckling av exporten. Denna som 1947 låg
volymmässigt 18 % under 1938 års nivå hade till 1951 ökat
så att den då låg 35 % högre än 1938. Denna
utveckling och tillkomsten av den europeiska
betalnings-unionen (EPU) har möjliggjort ett successivt
frigörande av den svenska importen som nu är reglerad
endast till en mindre del.
Bytesbalansen
Som nämnts ovan måste man vid bedömningen av
ett lands finansiella ställning gentemot utlandet ta
hänsyn inte bara till varuhandeln utan också till
utbytet av olika tjänster. Hit hör t. ex. sjöfarten,
tjänster till utländska turister, räntebetalningar på lån
o. dyl. Följande tablå ger en uppfattning om storleken
för Sveriges del av dessa s. k. »osynliga» poster, som
tillsammans med varuhandeln visar landets
»bytesbalans»:
Bytesbalansen 1952—1953
Miljoner kronor
1952 1953
Import, cif 8 947 8 161
Export, fob 8 134 7 657
Handelsbalansens saldo — 813 — 504
Sjöfartsnetto + i 075 + 860
Övriga tjänster m. m. netto. . . . — 80 — 15
Bytesbalansens saldo + 182 + 341
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
