Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Appellationsdomstol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
APPELLATIONSDOMSTOL
ARABFÖRBUNDET
ten: skenutfall till vilseledande av
motståndaren. — I juridiken:
hän-skjutande (av ett mål) till högre
domstols prövning. — Appelle’ra,
vädja (från lägre till högre
instans).
Appellatio’nsdomstol, överdomstol med
uppgift att efter överklagande
pröva såväl rättsfrågan som
bevisfrågan i mål, som avgjorts av lägre
instans. I Sverige äro hovrätterna
och Högsta domstolen
appellations-domstolar.
Appelgren, Brita (f. 21/12 1912),
premiärdansös vid Kungl. teatern 1934
—54. Har vunnit stor
uppskattning för sin graciösa dans i bl. a.
Alfvéns Bergakungen och Delibes’
Sylvia. — Även filmskådespelerska.
Ap’pellativ, lat., artnamn, gemensamt
ord för hel klass av föremål, t. ex.
träd, hund.
Appendici’t, lat.,
blindtarmsinflammation, 410.
Appen’dix, lat. 1. Bihang i
allmänhet. — 2. Det 10 cm långa och 1 cm
vida maskformiga bihanget till
själva blindtarmen, 410.
Ap’penzell, kanton i n.ö. Schweiz.
61 600 inv. 1953. Även namn på
stad i kantonen, ca 5 000 inv., 2955
K.
Apperceptio’n, i psykologien den akt,
varigenom en uppfattning blir fullt
medveten.
Appia’nus, grekisk-romersk
historieskrivare, som omkr. 160 e. Kr.
författade ett arbete om de romerska
inbördeskrigen.
Appiska vägen, se Via Appia.
App’ius Claudius, romersk politiker
och krigare, censor 312 f. Kr., två
gånger konsul, genomdrev flera
demokratiska reformer, lät anlägga
Roms första vattenledning, Aqua
Appia, och den stora härvägen mot
Syditalien, Via Appia; han är den
förste kände romerske författaren.
Appleton [äpTtan], stad i Wisconsin,
USA, 34 010 inv. 1950. Pappers- och
trävaruindustri.
Appleton [äpTtn], sir Edward Victor
(f. 1892), engelsk fysiker. Erhöll
1947 års nobelpris i fysik för sina
undersökningar om jonosfären.
App-leton-skiktet är benämningen på ett
system av joniserade bälten i
jonosfären, långt ovan
Heaviside-skik-tet, och av särskild betydelse för
reflexionen av korta radiovågor.
Applice’ra, lat., tillfoga; även anpassa,
lämpa (till).
Applå’d, bifall syttring genom
handklappning.
Appositio’n, lat., substantiviskt
attribut, följer i regel efter
huvudordet, men kan även föregå detta.
Exempel: Stockholm, Sveriges
huvudstad, ligger vid Mälaren, eller
Sveriges huvudstad Stockholm
ligger vid Mälaren.
Apprecie’ring, lat., uppskrivning,
upp-värdering. — Vanligen avses den
penningvårdande institutionens åtgärd
att uppskriva (=höja) egna
landets valuta i förhållande till guldet
eller viss främmande valuta.
Ap-precieringen innebär en sänkning
av de inom det egna landet
noterade växelkurserna. Det egna
landets exportprodukter fördyras
därigenom på den utländska
marknaden, medan importen förbilligas.
Appreciering vidtages oftast i syfte
att återställa balansen i
bytesförhållandet till utlandet. En
appreciering av ett lands valuta kan
emellertid även sägas föreligga, när
de utländska växelkurserna falla
starkare än vad som motsvaras av
förbättringen i det egna landets
produktivitet i förhållande till
utlandets. Den inhemska valutan
sä-ges då vara övervärderad eller
apprecierad. Motsats: depreciering,
2638.
ApprobaTur, lat., »godkännes»;
tidigare använd betygsbeteckning för
godkänt som numera motsvaras av
bokstaven B. — Approbe’ra,
godkänna. — Approba’bel, som kan
godkännas, godtagbar.
Ap-processen, uppmärksammad
rättegång 1925 mot en ung biologilärare
Scopes i Dayton, Tennessee, USA,
med anledning av att denne mot
staten Tennessees förordning
undervisat sina skolbarn i
utvecklingsläran. Processen, som
medförde Scopes slutliga frikännande,
aktualiserade den länge rådande
spänningen mellan de båda motsatta
åsiktsriktningarna inom
utvecklingslärans område.
Approximatio’n, närmevärde; även
beräkning av ett sådant. —
Approximativ, tillnärmelsevis riktig.
— Approxime’ra, närma;
tillnärmelsevis beräkna.
Appuna, församling i Folkunga
kommun i v. Östergötland, 279 inv.
1954. Från Appuna kyrka har en
madonnabild av trä från 1100-talets
slut med delvis bevarad polykromi
och ett senmedeltida altarskåp med
scener ur den heliga Birgittas liv
kommit till Statens historiska
museum.
Aprak’sin, Fjodor (1661—1728), rysk
amiral, Peter den stores
medarbetare i skapandet av den ryska
sjömakten. Ledde flottoperationer mot
Sverige under stora nordiska kriget.
Ä prendre [aprans’dr], fr., »att taga»;
icke upptagen, ledig.
Après nous le déluge [aprä noTa [-de-ly’sj],-] {+de-
ly’sj],+} fr., »efter oss syndafloden»,
ett yttrande med anspelning på
väntade omstörtningar; tillskrives
Ludvig XV eller markisinnan de
Pompadour.
Après vous [aprävo’], fr., »efter er»,
artighetsfras, då man lämnar
någon annan företrädet.
Aprikosträdet, Prunus armeni’aca,
stenfruktträd av fam. rosväxter, är
ett litet träd, som blommar på
bar kvist med vita eller ljusröda
blommor. Hemland Turkestan och
Mongoliet. A. kan odlas i
Danmark och som spaljéträd i s.
Sverige. Frukten, aprikos, är
sammetslen, rund, gul eller orangefärgad,
på solsidan rödaktig. Torkade
aprikoser äro en viktig handelsvara,
1234.
A prima vis ta, se A vista.
A priori (lat., ur det förra),
filosofisk term först brukad av
skolasti-kerna. Kant menar med ett
aprioriskt omdöme ett, vars sanning icke
bygger på erfarenheten.
Matematiska satser liksom de grundprinciper,
på vilka naturvetenskapen vilar är
aprioriska. Motsatsen, aposterioriska
satser, är erfarenhetssatser.
A-pris, pris per styck.
A prix fixe [a pri fiks], fr., till
bestämt pris.
Apropå’ (fr. å propos), »vid
ordet . ..»; på tal om . ..; även
tillfälligtvis, oväntat, i rätta ögonblicket.
A-pressen, Arbetarpressens
Stock-holmsredaktion, gängse benämning
även på vänsterpartipressen i
allmänhet.
April, lat., öppningsmånad, årets
fjärde månad, på svenska förr även
kallad gräsmånad. Seden att narra
april är troligen en form av de
skämtupptåg med vilka vårens
ankomst förr brukade firas.
Apsi’der, de punkter i en elliptisk
planet- eller kometbana, som ligga
närmast solen (perihelium) och
längst från densamma (aphelium)
och där alltså banans krökning är
starkast. Apsidlinjen, som förenar
de båda apsiderna och i solen skär
solsystemets gemensamma
tyngdpunkt, är identisk med ellipsens
storaxel.
Apsjeron’ halvö i Kaspiska havet
med oljestaden Baku. A. som
upp-fylles av Kaukasus utlöpare och är
ett svagt kuperat lågland, utgör ett
rikt petroleumdistrikt.
Apte’ra, lämpa (till); även: anbringa
(på). — Avmärka fällda träd för
sortering av virket.
Aptit, matlust.
Apulei’us, romersk författare från
andra årh. e. Kr., mest bekant för
sin sederoman Förvandlingarna,
även kallad Den gyllene åsnan, där
bl. a. berättelsen om Amor och
Psyke är inlagd, 2143.
Apu’lien, ital. Puglia, landskap i s.ö.
Italien (»klacken på stöveln»), med
stora ofta torra slättbygder.
Veteodling och boskapsskötsel. Största
städerna äro Bar i och Taranto.
Brindisi anlöpes av betydande
ång-båtslinjer, 1813 K, 1815.
Apure [apo’re], stat i n.v. Venezuela.
76 500 km3, 84 806 inv. 1950.
Huvudstad San Fernando de Apure, 762 K.
Apurimac, eller Apura’mac, flod i
Peru. 5 250 km lång.
Aqua [ak’va], lat., vatten; även källa,
vattenledning, hälsokälla, badort.
— Aqua destilla’ta, destillerat
vatten. — Aqua vi’tae, »livets vatten»,
ursprungligen benämning på den
vid destillation av vin erhållna
starkspriten. Jfr Akvavit.
A’qua Ap’pia [ak’va], lat., »den
appiska vattenledningen», den äldsta
av Roms akvedukter.
Aqua’rius, latinska namnet på
stjärnbilden och djurkretstecknet
Vattumannen, se d. o.
Ä quatre mains [akatramäns’], fr., för
fyra händer. Vanlig anvisning på
pianostycken, avsedda för två
spelande vid samma instrument.
Aqua vitae, se Aqua.
Aquila [ak’vila], huvudstad i
provinsen med samma namn i mellersta
Italien. 54 633 inv. 1951.
Aquile’gia, släkte av fam.
ranunkel-växter. A. vulga’ris, akleja, se d. o.
Aquilej’a, stad i n.ö. Italien. Ca 3 000
inv. Under antiken starkt befäst
hamnstad.
Aquin’cum, forntida stad i romerska
provinsen Pannonien på Donaus h.
strand, föregångare till Budapest,
524.
A quoi bon [akoabåns’], fr., till vad
nytta?
Ar, ytmått: 100 m2; även kem.
tecken för argon.
Ara’ber, folkslagsnamn med mycket
växlande innebörd och omfattning
under skilda tider. Numera i regel
den arabisktalande befolkningen i
Syrien, Palestina, Irak, Arabien,
Nordafrika, Sudan och angränsande
delar av Centralafrika.
Arabes’k, ett i den medeltida
muhammedanska konsten ymnigt
förekommande, i ytterst omväxlande
former uppträdande ytornament,
ursprungligen ett växtornament men
starkt stiliserat och schematiserat
med förkärlek för invecklade
st järnmönster och liknande
geomet-riserande former; stiliserade skrift
-tecken infogas ofta. Arabesken är
nästan alltid mångfärgad, och dess
verkan beror icke minst på dess
färgprakt. Ordet arabesk användes
senare oegentligt om lineära
yt-mönster i allmänhet. Den äkta
arabesken kallas därför numera ofta
moresk, på grund av dess rika
förekomst i det moriska Spanien.
Arabförbundet, 1945 ingånget
förbund mellan Egypten,
Saudi-Ara-bien, Syrien, Libanon, Irak, Jordan
och Jemen. Libyen anslöt sig 1953-
3934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
