Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Charkuteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHARKUTERI
CHATELET
Charkuteri’ [sjar-], fr., beredning och
försäljning av köttvaror.
Charlamov’sky, en av de härdigaste
äppelsorterna, kan odlas till
Siljans-trakten och Delsbo.
Charlata’n [sjar-] (fr., av ital.
ciar-lare, prata), pratmakare; bedragare,
humbugsmakare.
Charlemagne [sjarlman’j], fr., Karl
den store.
Charleroi [sjarlroa’], stad i s.v.
Belgien vid Sambre, 25 666 inv. 1952,
med omgivande industriområde
300 000 inv. Rika kolgruvor, järn-,
glas- och maskinindustri, 319 K.
Charles, eng. [tjals] och fr. [sjarl],
Karl.
Charles (f. 1903), prins av Belgien,
greve av Flandern, bror till konung
Leopold, regent sept. 1944—juli
1950.
Charles [tjals] (f. 1948), Englands
tronföljare, hertig av Cornwall, son till
drottning Elisabet II och
prinsgemålen Philip.
Charles [sjarl], Jacques Alexandre
César (1746—1823), fransk fysiker.
C. konstruerade den första
vätgas-ballongen (charlière). Fann den
lagbundenhet som sedermera
benämnts Gay-Lussacs lag.
Charleston [tjaTstan]. 1. Huvudstad i
West Virginia, ö. USA, vid en
biflod till Ohio. 73 501 inv. 1950. —
2. Stad i ö. Syd-Carolina, USA, vid
Atlanten. 70 174 inv. 1950.
Betydande handel och industri.
Charleston [tjaTstn], dans i 4/4 takt,
modern överallt 1925—30, dansad
med tårna och knäna inåtvända,
varjämte hälarna svängdes åt
sidorna och uppåt, 665.
Charléty [sjarleti’], Sébastian (1867—
1945), fransk historiker, rektor för
Paris universitet, grundare av
Franska institutet i Stockholm.
Charleville [sjarl vil’], fransk stad vid
Meuse, 22 536 inv. 1954. Här låg
tyska högkvarteret 1914—16.
Charleys tant [tjaTis-], populär fars
av den engelske skådespelaren
Brandon Thomas (urpremiär 1892).
Charlier [sjarTie], Carl Vilhelm
Ludvig (1862—1934), framstående svensk
astronom och statistiker, professor
i astronomi i Lund 1897—1927. C.
skrev även populärvetenskapliga
arbeten, 3731.
Charlotta (1840—1927), mexikansk
kejsarinna, dotter till Leopold I av
Belgien, g. m. ärkehertig
Maximilian av Österrike, som 1864 blev
kejsare av Mexiko. Sinnessjuk 1866.
Charlotta Amalia (1650—1714), dansk
drottning, prinsessa av
Hessen-Kassel, g. m. Kristian V av
Danmark.
Charlotta, Hedvig Elisabet (1759—
1818), svensk drottning av tysk
börd, förmäld 1774 med hertig Karl
av Södermanland, sedermera Karl
XIII. Hennes efterlämnade
memoarer (på franska och delvis i
brevform) ge en synnerligen intressant
bild av hennes samtids liv.
Charlotte [sjaTat], stad i s.
Nord-Ca-rolina, ö. USA, 134 042 inv. 1950.
Maskin- och bomullsindustri.
Charlottenberg, municipalsamhälle i v.
Värmland, gränsstation mot Norge
vid banan Laxå—Oslo. 1440 inv.
1954, — 3763 K.
Charlottenborg, ett i holländsk
renässansstil uppfört slott vid Kongens
Nytorv i Köpenhamn; byggdes 1672
—77 för greve U. F. Gyldenlöve;
fick sitt nuvarande namn sedan det
1700 inköpts av änkedrottning
Charlotte Amalie; sedan 1753 säte för
den danska konstakademien, som
där förvarar sina dyrbara målnings
-och skulptursamlingar. Bakom C.
uppfördes på 1880-talet en byggnad
för akademins årliga utställningar,
dess bibliotek m. m.
Charlottenburg, förstad till Berlin
med slott från omkr. 1700.
Charlottenlund, danskt slott vid
Öresund strax n. om Köpenhamn,
uppfört på 1670-talet av H. F.
Gyldenlöve, sedan 1936 disponerat av
forskningsinstitutioner inom
fiskeri-väsendet.
Charlottetown [sjaTot-taon],
huvudstad på Prince Edward Island, ö.
Canada. Ca 15 000 inv.
Charlton Athletic Club, fotbollsklubb
i London, till 1919 amatör lag,
senare ett av de främsta
professionella.
Charm [sjarm], (fr. charme,
trollmakt), tjusning (sförmåga), behag.
— Charmant [-ma”8’t], behaglig,
intagande. — Charme’ra, behaga,
tjusa.
de Charnacé [sjarnase’], Hercule (1577
—1637), fransk diplomat,
förmedlade stilleståndet i Altmark 1629 och
fördraget i Bärwalde 1631.
Charolais [sjarålä’]. 1. Gammalt
franskt grevskap i s. Bourgogne,
införlivades först 1771 med
Frankrike. — 2. Berömd vit
nötkreaturs-ras från landskapet C. Gödboskap.
Charpentier, Gustave (f. 25/6 1860),
fransk tonsättare, mest känd genom
den även i Stockholm uppförda
operan Louise.
Charpentier, Jarl (1884—1935),
orientalist, professor i sanskrit med
jämförande indoeuropeisk
språkforskning i Uppsala 1927. C. utgav
flera arbeten om indisk historia
och kultur; jämte sin
språkvetenskapliga verksamhet utövade C.
också omfattande
populärvetenskapligt författarskap.
Charron [sjarån«’], Pierre (1541—1603),
fransk teolog och filosof, vän och
anhängare av Montaigne, vars idéer
han förfäktade i sitt huvudarbete
De la sagesse (1601).
Charta, lat., papper, ursprungligen
beteckning för urkund i allmänhet,
sedermera författningsurkund. —
Det franska charte [sjart] har
sistnämnda betydelse. — Mest kända
charta är det engelska
frihetsbre-vet Magna Charta (se d. o.) av år
1215.
Chartae-sigilla’tae-avgift,
stämpelavgift, som utgår bl. a. vid
inregistrering av bouppteckning (arvskatt)
och värdepappersköp (fondstämpel).
Charter [tja’ta], eng., urkund,
privi-legiebrev.
Chartiströrelsen [k-] (av eng. charter,
författning), det första politiska
arbetarpartiet i England, verksamt
1838—48. Kämpade för allmän
rösträtt åt arbetarklassen, 126.
Chartres [sjartr], huvudstad i
departementet Eure-et-Loir, 90 km s.v.
om Paris. Berömd gotisk katedral.
28 750 inv. 1954, — 371 B, 1148, 1401.
Chartreuse [sjartrös’], grön, gul eller
vit likör, kryddad med örtessenser,
ursprungligen tillverkad av
kartu-sianermunkarna i klostret La
grande Chartreuse i
Chartreusemas-sivet, i Dauphiné i s.ö. Frankrike,
grundat av S:t Bruno 1084.
Munkarna fördrevos 1903.
Likörtillverkningen försiggår nu i
Tarra-gona i Spanien, 1149.
Chartula’ria [kar-], (av lat. char’ta,
skrift), kopieböcker i klostren. —
Chartula’rium, lat., arkiv.
Charyb’dis [ka-], se Scylla och
Cha-ryb’dis.
Chase Manhattan Bank [tjeis
män-hät’an bänsk] bildades 1955 genom
sammanslagning av Chase National
Bank och Bank of the Manhattan
Co. C. är med en omslutning på 7,5
miljarder dollar världens näst
största bank efter Bank of America.
Chassé [sj-], ett glidande danssteg,
varvid fotterna »jagar» (fr. chasser,
jaga bort) varandra som i twostep.
Chassepot [sjaspå’], Antoine Alphonse
(1832—1905), fransk uppfinnare.
Efter C. har en gevärstyp uppkallats,
chassepotgeväret, vilket användes i
fransk-tyska kriget 1870—71 och då
visade sig överlägset det tyska.
Chasseriau [sjaseriå’], Théodore (1819
—56), fransk målare och grafiker,
Ingres’ elev, senare påverkad av
Delacroix, i synnerhet i sina
arabiska ryttarbilder. C:s
freskomål-ningar äro till största delen
förstörda, men bevarade fragment
visar honom som en betydande
monumentalmålare, av vilken bl. a.
Puvis de Chavannes tagit starka
intryck.
Chasseurs [sjasö’r], fr., jägare,
benämning på vissa lätta
infanteriförband i fransktalande länder.
Chassi’, underredet med hjul, motor
samt anordningar för
kraftöverföring, styrning och växling på en
automobil. I överförd bemärkelse
användes ordet C. även för
apparatstativet i radio- och
televisions-mottagare osv., 389 B.
Chassidism’, mystisk riktning inom
öst judendomen, framträdande på
1700-talet. Chassidismen, som
uppreste sig mot den ortodoxa
rabbi-nismen, har i senare tid omfattats
bl. a. av Martin Buber.
Chatan’ga, flod i ö. Sibirien mellan
Jenisej och Lena, utmynnar i
Ishavet ö. om Tajmyrhalvön. 740 km
lång, 170 K.
Chataway [tjäfaoei], Christopher (f.
1931), bryggeritjänsteman i
London, en av världens bästa
allround-löpare, var »farthåll are» i bl. a.
Bannisters och Landys »drömmilar»,
nådde själv 1955 3.59,8; satte 1954
världsrekord på 3 eng. mil med
13.32,2 och 5 000 m 13.51,6, 1955 på
3 eng. mil 13.23,2.
Chåteau [sjatå’], fr., slott.
Chateaubriand [sjatå’bria“s], fr.,
cha-teaubriant, stekta eller halstrade
skivor av oxfilé, serverade med
persiljesmör.
Chateaubriand [sjatäbria”?’], Francois
René (1768—1848), fransk författare
och politiker, emigrant, sedan
utrikesminister. Grundläggaren av
den romantiskt-religiösa riktningen
i fransk litteratur. Bland hans verk
må nämnas Le génie du
Christia-nisme (1802), en försvarsskrift för
den under 1700-talet hårt
attackerade kyrkan, den indianromantiska
Atala (1801), den jagromantiska
René (1802) och Les Martyrs (1809),
ett prosaepos till religionens
förhärligande. Sitt liv har han
skildrat med oöverträfflig retorik i
Mé-moires d’outre-tombe (12 band,
1849—50). Inte minst genom sin
enastående stilkonst fick C. snart
stort inflytande, 1181, 1182 B, 2858.
Chåteauneuf-du-Pape [sjatånöf’ dy
pap], vindistrikt i s.ö. Frankrike,
nära Avignon.
Chåteauroux [sjatåro’], huvudstad i
dep. Indres, mellersta Frankrike.
36 420 inv. 1954.
Chåtelet [sjatlä’], Grand C. och Petit
C., två byggnader på vardera
Seine-stranden, som förr tjänade till
försvar av stadsdelen la Cité i Paris.
Den förra blev senare säte för alla
domstolar i staden och kom därför
att bli liktydig med själva den
kungliga domstolen. Den senare
användes under 1700-talet som
gäld-stuga. Grand C. revs 1802, Petit C.
1782.
4062
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
