Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Elektrakomplex ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRAKOMPLEX
ELEKTROKEMISK INDUSTRI
Orestes hämnades hon på sin faders
mördare samt på sin moder och
hennes älskare Aigistos. E. har i
litteraturen behandlats av bl. a.
Sofok-les och Euripides och i modern tid
av Eugene O’Neill i tragedin Klaga
månde Elektra, 3147.
Elektrakomplex, psykoanalytisk term
för att beteckna en dotters
överdrivna bundenhet vid fadern,
fa-dersfixering. Kvinnlig motsvarighet
till oidipuskomplex. Termen
anspelar på grekiska myten om Elektra
(se ovan), 2752.
ElektriciteT (grek. eTektron,
bärnsten), naturföreteelse av
grundläggande slag; kan sålunda ej
»förklaras» med hjälp av andra begrepp.
Benämningen É. föreslogs omkring
1600 av engelsmannen Charleton, en
lärjunge till den engelske läkaren
och fysikern William Gilbert och
hänsyftade på den sedan antiken
kända egenskapen hos bärnsten
m. fl. ämnen att vid gnidning ge
attraktions- och repulsionsfenomen.
Gilbert var den förste som skilde
mellan elektriska och magnetiska
krafter, 798, 799 B, 801 B, 806 B,
809 B.
Elektricite’tsmaskin, i allmänhet
detsamma som elektrisk generator,
ehuru ordet sällan användes i
denna vida bemärkelse. Speciellt avser
man med E. en maskin för
framställning av statisk elektricitet.
Gnidningselektricitetsmaskinen
konstruerades 1663 av Otto v. Guericke,
influensmaskinen omkring 1865 av
tyskarna Holtz och Töpler,
bandgeneratorn 1929 av R. J. Van de
Graaff.
Elektricitetsmätare, instrument för
uppmätning av elektrisk energi.
Likströmsmätare innehålla en
skivfor-mig rotor med inbyggd, vanligen
3-polig lindning med tillhörande
kommutator. Växelströmsmätare ha
som drivorgan en solid
aluminiumskiva, som roterar på grund av s. k.
Ferraris’-effekt. — E:s rätta
hastighet inregleras genom omställning
av den permanenta magnet som har
till uppgift att virvelströmsbromsa
rotorn.
Elektricitetsverk, förr benämning på
anläggning för framställning och
distribution av vanligen
ånggenere-rad elektrisk energi. Numera
använda E. väsentligen vattenkraft,
som antingen alstras i egna
vattenkraftstationer eller inköpes, varvid
verksamheten inskränkes till
omformning eller transformering av
kraften samt till distribution. Större
E. äro likväl försedda med
ång-eller motoranläggningar som reserv
eller för kraftutfyllnad under
säsonger med vattenbrist.
Elektrifiezra, förse med elektrisk kraft;
införa elektricitet för belysning,
drivkraft, värme osv.
Elekztriker, detsamma som elektrisk
ingenjör, person som sysslar med
elektricitetens praktiska och
teoretiska användning. Även äldre
benämning på elektrisk montör.
EIektrisezra, göra elektrisk; egga,
uppelda.
Elektriska mätinstrument. De
viktigaste mätinstrumenten äro volt- och
amperemetrar jämte wattmetrar,
frekvensmetrar, mätbryggor,
oscil-lografer, galvanometrar samt mätare
för elektrisk energiförbrukning,
814.
Elektriska organ, hos vissa fiskdjur
(rockor, ålar m. fl.) till ett slags
elektriska staplar ombildade
muskler, som kunna ge kraftiga stötar.
Elektrisk arbetsöverföring, numera
övergiven benämning på elektrisk
kraftöverföring.
Elektriska stolen, i USA sedan 1880
använd avrättningsapparat, vid
vilken metallplattor fastspännas mot
den dödsdömdes kropp, varefter
en spänning av ett par tusen volt
anbringas under någon minut.
Elektriska säkerhetsföreskrifter
utfärdas i Sverige av Elektriska byrån,
vilken sorterar under
Kommerskollegium. Den utgör chefsmyndighet
till Statens elektriska inspektion. En
rikhaltig serie föreskrifter finnes
rörande elektriska
starkströmsan-läggningar och deras drift, speciellt
med syfte att reducera riskerna för
elektriska olycksfall. Som ett led i
denna strävan inrättades 1935
Svenska elektriska
materialkontrollanstal-ten (Semko), vars uppgift är att
prova all slags installationsmaterial,
inklusive anslutna bruksföremål.
Sådant material, om vilket Kollegium
utfärdat särskild föreskrift, får vid
ansvar ej försäljas och ej heller
brukas, om godkännande från
Semko (S-märkning) ej meddelats. Hit
hör bl. a. radioapparater, strykjärn,
belysningsarmatur, strömbrytare,
anslutningsdon, dammsugare,
värmeapparater, säkringar och lednings
-material. Att »laga säkringar» kan
medföra drygt ansvar, särskilt om
lagningen leder till olycksfall,
eldsvåda eller tillbud härtill.
Elektriska vågor, elektromagnetiska
vågor, utgå från alla svängande
laddningar, t. ex. från öppna
antenner. Deras utbredningshastighet
är identisk med ljusets.
Elektrisk belysning erhålles dels med
glödlampor, dels med lysrör, förr
även i stor utsträckning med
båglampor. Ljuset från lysrör, vartill
även neonrör räknas, är i huvudsak
»kallt». Härigenom kan
ljusekonomin drivas upp ca 3 gånger så högt
som vid glödlampor, där minst 90 %
av effekten direkt förloras i form
av värme.
Elektrisk elementarladdning eller
elektriskt elementarkvantum, den
minsta kända elektriska laddningen,
laddningen hos en elektron. Den
utgör 1,602 X 10-18 coulomb.
Elektrisk endosmo’s, rörelse av en, i
en kapillär innesluten, ledande
vätska, i motsatt riktning mot en
passerande elektrisk ström. En
liknande strömverkan på kolloidala
partiklar i lösning benämnes ofta
katafores’.
Elektrisk malmletning, metoder att på
elektrisk väg uppspåra
malmförekomster. Mest tillämpad är den
galvaniska metoden, som grundar sig
på att malmen har en från
berggrunden i övrigt avvikande
elektrisk ledningsförmåga. Vid
mätningen leder man en ström mellan två
markpunkter och mäter härefter upp
spänningsfördelningen, vilken
representeras i form av
ekvipotential-kurvor omkring nämnda punkter.
Elektrisk ström förmedlas vid gång
genom metaller enbart med
elektroner. Den uppvärmning som åtföljer
strömtransporten sammanhänger med
att elektronerna ej kunna passera
materien annat än i
sicksackformi-ga banor, varvid deras rörelseenergi
oupphörligt förloras genom
stötverkan. I överensstämmelse med de
mekaniska lagarna blir härvid
spänningsfallet proportionellt mot
strömmen och effektförlusten
proportionell mot strömmens kvadrat. —
Den praktiska enheten för E. är 1
ampere.
Elektriskt fält, det rum som närmast
omger elektriskt laddade kroppar.
I varje punkt härav påverkar E.
en annan (liten) laddad kropp med
en viss kraft. Denna kraft är
proportionell både mot den lilla
laddningen och mot den i rumspunkten
härskande elektriska fältstyrkan.
Följer man fältets riktning från en
godtycklig utgångspunkt, sker
rörelsen längs en elektrisk kraft-
eller fältlinje. Styrkan av ett E.
räknas i volt per cm.
Elektroanalys, kvantitativ bestämning
av i en lösning ingående
metallmängder genom katodvägning efter
elektrolys. Genom lämplig
avvägning av spänningen kan man i vissa
fall separera olika metaller.
Elektrochockbehandling,
behandlingsmetod mot sinnessjukdomar genom
elektriska stötar, som framkalla
epi-lepsiliknande anfall och därefter
medvetslöshet. Användes vid
botande av bl. a. schizofreni och
depressiva psykoser.
Elektrod [-å’d], benämning på de
ledare från el. till vilka
strömpassagen sker i ett elektrolytiskt bad,
inuti ett urladdningsrör etc., 816,
819 B, 1123 B.
Elektrodynamik, läran om
elektriciteten i rörelse, om dess alstrande och
om strömmens kraftverkningar. —
Jfr Elektrostatik.
Elektroencefalogram (EEG), av den
tyske hjärnfysiologen och
psykiatern Berger införd term för
registrering av de »hj ärnelektriska
vågorna» eller hjärnans aktionsströmmar.
Registreringen utföres med en
sinnrikt konstruerad apparat, och av
hj ärnströmmarnas beskaffenhet kan
man dra viktiga slutsatser
beträffande hjärnans aktivitet, 1626, 2466.
Elektrofon [-å’n], gruppnamn för
sädana musikinstrument, hos vilka
tonerna frambringas och förstärks
på elektrisk väg (Hammondorgeln,
novachordet, solovox m. fl.) eller
endast förstärks elektriskt
(elektrisk gitarr m. fl.).
Elektrofores’, se Elektrisk endosmos.
Elektrofysiologi, läran om elektriska
livsföreteelser.
Elektrokardiografi’, metod för
registrering av elektrokardiogram (EKG)
av hjärtats aktionsströmmar. Har
under de senaste årtiondena fått en
allt större diagnostisk betydelse.
För att inringa aktionsströmmarna
från hjärtat använder man i regel
tre olika avledningar: 1) mellan
höger arm och vänster ben, 2)
mellan höger arm och vänster arm och
3) mellan vänster arm och vänster
ben. För varje hjärtreaktion visar
EKG-et normalt en serie taggar (P,
Q, R, S, T). Olika sjukliga tillstånd
hos hjärtat medföra vissa typiska
förändringar på
elektrokardiogram-met. Ett fullt normalt EKG kan
dock ej utesluta förekomsten av
hjärtsjukdom, och ett sjukligt
förändrat EKG bör endast bedömas
mot bakgrunden till de kliniska
förändringarna, 1634.
Elektrokardiogram (EKG), kurva över
hjärtats aktionsströmmar. Jfr
Elek-trokardiografi.
Elektrokaustik, bortbrännande av
svulster på elektrisk väg.
Elektrokemi, läran om den elektriska
strömmens kemiska verkningar och
om energiomsättningen vid sådana
reaktioner.
Elektrokemisk industri, den del av den
kemiska industrien, som sysselsätter
sig med framställning av kemiska
produkter dels på rent
elektrokemisk väg (genom elektrolys), dels
på elektrotermisk väg (genom
upphettning till hög temperatur i
elektriska ugnar). Genom elektrolys
4147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
