Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fjälluggla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄLLUGGLA
FLAGGSKEPP
släktet (se d. o.) med stora, vita
blommor, talrika, breda stjälkblad,
starkt hårig och grenig från basen.
Allmän på fuktiga ställen i
fjälltrakterna. Odlas i stenpartier.
Fjälluggla, Nyc’tea scandi’aca, en
övervägande vit, stor uggla. Den
gamla hanen är helvit med strödda,
svartgrå fläckar, honan med
svartbruna tvärband. Alla högnordiska
länder. Häckar hos oss i fjällen.
Under lämmelår lägger hon tio ägg
mot normalt sex, 3579.
Fjällvallmo, Papa’ver radica’tum, en
sällsynt fjällväxt, som förekommer
på grusiga ställen i Torne
lappmark. Jordblad i rosett. Stjälk 25
cm hög, bladlös, med ensam,
ljusgul blomma, färgpl. vid art.
Blommor, 997 B.
Fjällviol, Vi’ola biflo’ra (lat.,
två-blommig), fam. Viola’ceae, har
blommor från bladig stjälk, blad
njurlika, krona gul. Tämligen
allmän på fuktiga ställen i
fjälltrakter, 998.
Fjäll vråken, Archibu’teo lago’pus,
längd 60 cm, färg varierande i
rostgult och mörkbrunt, häckar
allmänt i fjällen på klippavsatser.
3—4 ägg (lämmelår ända till 6).
Flyttfågel, som stundom
övervintrar i s. Sverige, 1272 B, 2136,
färgpl. vid art. Fåglar.
Fjäll ämmeln, Lemmus (Myod’es)
lemmus, gnagare av underfamiljen
sorkdjur, har kort och tjock
kroppsform, 15 cm längd, därav svansen
17 mm, tät, yvig päls, vari öronen
och svansen försvinna. F. är
rostgul, svart på huvudets översida och
på framryggen. Förekommer i
Skandinaviens fjälltrakter österut
till Vita havet. Har troligen i
Nord-norge överlevt istiden. F.
fortplantar sig snabbt. När födan (lavar,
mossor m. m.) tar slut, företager
han vandringar i skaror. Se
Läm-melsläktet, 2219 B.
Fjärd, större öppen vik i en skärgård
eller insjö.
Fjärde dimensionen, se
Fyrdimensio-nellt rum.
Fjärde könssjukdomen orsakas av
filtrabelt virus. Börjar som små
knappt märkbara sår på penis.
Medför upp till knytnävsstora
lymfkörtelansvällningar i ljumskarna.
Fjärdepartsräfsten, under Karl X
Gustavs regering 1655 beslutad
indragning av en fjärdedel av vissa
kro-nogods, som adeln efter Gustav II
Adolfs död förvärvat, liksom alla
för hovet, krigsmakten och
bergverken »omistliga» kronogods, som
den innehavt. F. genomfördes dock
aldrig till följd av krigen och
konungens död.
Fjärde provpredikant. När prästerlig
tjänst skall tillsättas, uppför
domkapitlet tre av de sökande på
förslag; är tjänsten en
kyrkoherdetjänst eller i vissa
stadsförsam-lingar även komministertjänst, har
dock församlingen rätt att på s. k.
frågodag kalla ytterligare en
prästman till provpredikant, under
förutsättning, att en femtedel av hela
församlingens innevånarantal eller
åtminstone trehundra personer
uttala sig härför, samt att nej-rösterna
icke uppgå till hälften av samtliga
avgivna röster.
Fjärde republiken, namn på den
efter andra världskriget
återupprättade franska republiken, den
tredjes efterföljare.
Fjärde sjukdomen, godartad
febersjukdom hos barn med utslag
påminnande om scharlakansfeber, går
över på tre dagar.
Fjärdhundra, kommun i
Västmanlands län. 4 229 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Al-tuna, Frösthult, Härnevi, Simtuna,
Torstuna och österunda.
Fjärdhimdraland, se Fjädrundaland.
Fjärding, fjärdedel. Gammalt svenskt
rymdmått, för våta varor = tunna
= 12 kannor = 31,4 1; för torra
varor = */s tunna = 4 kappar =
18,3 1.
Fjärdingen, den väster om Fyrisån
belägna delen av Uppsala med
domkyrkan, universitetet m. m.
Fjärdingsman, polisman på
landsbygden, en eller flera inom varje
landsfiskalsdistrikt, 2704.
Fjärdingsväg, Vi gammalmil = 9 000
fot = 2 672 m.
Fjärestad, församling i Vallåkra
kommun i v. Skåne, Malmöhus län, 511
inv. 1954.
Fjärilar, Lepidop’tera, insektsordning
med fullständig förvandling,
sugande mundelar och vingarna
täckta av kitinfjäll.
Förvandlings-stadierna äro ägg, larv, puppa och
ima’go (lat., avbild, gestalt, dvs.
fullbildad fjäril). Se Larv, Puppa,
715, 999 B, färgpl., 1764 B.
Fjärilblomma, fjärillik blomma, till
formen tvåsidigt symmetrisk, har
överst i mittlinjen ett stort
kronblad, seglet, åt sidorna två mindre,
vingarna, samt nedtill två
rännfor-migt sammanvuxna, kölen, i
vilken ståndarna och pistillen ligga
dolda. F. utmärker familjen
ärt-eller balj växter, Legumino’sae, som
förr bar det latinska namnet
Pa-piliona’ceae.
Fjärilsim (eng. butterfly-swimming),
ett slags bröstsim (1952 skilt från
vanligt bröstsim), varvid armarna
föras framåt över vattenytan.
Fjärilsim är snabbare men också mer
tröttande än vanligt bröstsim.
Världsrekord på 100 resp. 200 m
är för herrar A. Wiggins, USA,
1.04,5 resp. J. Nagasawa, Japan,
2.21,6, för damer M. Kok,
Holland, 1.13,8 resp. 2.50,0. Svenska
herrekord B. Larsson 1.04,9 och B.
Rask 2.32,6, damer U.-B. Eklund
1.21,7 och 2.58,5.
Fjärran östern. 1. Populärt namn på
Östasien, särskilt Kina, Japan och
Bortre Indien. — 2. Förutvarande
förvaltningsområde i RSFSR (Ryska
socialistiska federativa
sovjetrepubliken), omfattande republikens
östligaste delar från Korea till Norra
ishavet, 1938 uppdelad i
Primorye-(Havsterritoriet) och
Habarovsk-territorierna.
Fjärrkarelen, östkarelen, äldre namn
på den del av Karelen, som sedan
gammalt tillhört Ryssland, 961.
Fjärrkonnektering, se Telekonnektion.
Fjärrluftvärn, se Luftvärnet.
Fj ärrpunkt, den punkt, som ögat är
inställt på vid full
ackommodations-vila, 3863.
Fjärrsinne, sinnesorgan som
förmedlar kunskap utan direkt beröring,
t. ex. syn och hörsel.
Fjärr skri vmaskin, se Teleprinter samt
Telex, 3428 B.
Fjärsing, Trachi’nus dra’co, taggfenig
västkustfisk, långsträckt, jämnt
avsmalnande bakåt, med två
ryggfenor, den främre kort, med
räff-lade, styva taggar, som vid basen
ha giftkörtlar (även gällocket har
gifttagg). Vid styng kommer gift
in i såret och förorsakar svullnad
och andra obehag, 980, 981 B.
Fjärås, kommun i n. Hallands län,
3 542 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Fjärås,
Förlanda och Hanhals.
Fjärås bräcka, en under istiden av
smältvattensälvar bildad stor
grus-ås i n. Halland, som uppdämmer
sjön Lygnern. Bredd 400—500 m,
höjd över Lygnern 61 m och över
omgivande lerslätt ca 50 m.
Fjätälven, Storfjäten, vänster biflod
till Österdalälven.
F. k. el. F. K., förkortning för Första
kammaren.
FKHS, förkortning för
Flygkrigshögskolan, 1057.
F-klav, detsamma som basklav.
f. Kr., förkortning för före Kristi
födelse.
Fl, äldre kemiskt tecken för Fluor,
fl., förkortning för Florin.
Fla, förkortning för Florida.
Fla’cius, Matthias (1520—75),
tyskluthersk teolog och kyrkohistoriker,
utgav de s. k.
Magdeburgcenturi-erna.
Flackarp, församling i Staffanstorps
kommun i v. Skåne, Malmöhus län,
184 inv. 1954.
Flackeld, eld, som avges av så
kallade flackbanevapen, t. ex.
eldhandvapen, kulsprutor,
pansarvärnspjä-ser m. fl. Dessa vapen
karakteriseras av stor utgångshastighet och
flack projektilbana.
Flacon [-å“8’], fr., försvenskat
fla-kong, liten flaska.
Fladdermöss, Chirop’tera, ordning,
innefattande de enda flygande
däggdjuren, med för flygning ombildad
kropp. Vingarna bestå av tunn
hud, utspänd mellan kroppssidorna,
armarna jämte fingrarna, bakbenen
intill vristen samt svansen.
Nyckelbenen äro kraftiga, bröstbenet
har en kam. I Sverige finnas 15
arter, vilka fånga insekter i
flykten och om vintern ligga i dvala.
I tropikerna finnas blodsugande och
fruktätande arter, 752, 1002 B.
Fladen, grunt område i Kattegatt
utanför n. Halland, s.v. om
Onsala-halvön och Nidingen. Minsta djup
6,5 m. N.ö. om F. fyrskepp med
samma namn.
Flagellan’ter eller gisslare (lat.
fla-gella’re, gissla), medeltida
botgörare, som sammanslöto sig till
brödraskap och vandrade från land till
land, gisslande sig själva och andra
för att sona sina synder och
efterlikna Kristus. — Flagellantism’,
könsdrift som tillfredsställes genom
mottagande eller utdelande av
kroppslig aga.
Flagella’ter eller gisseldjur bilda en
ovanligt formrik grupp av encelliga
organismer med ett eller flera
rörliga gissel. Leva i vatten och ha
egenskaper, som återfinnas dels
inom djur-, dels inom växtriket.
Sålunda äga många arter klorofyll,
bladgrönt. Se vidare Urdjur, 3440.
Flageolett [flasjålät’], (fr. flageolet,
flöjt), litet, snabelformat
träbläs-instrument.
Flageolett-ton, inom musiken en
överton, som främst hos
stråkinstrumenten frambringas genom att en
svängande sträng lätt berörs på
bestämda punkter (ofta hälften av
stränglängden).
Flagga, duk med speciell form och
färg, avsedd att tjänstgöra som
na-tionalitetsbeteckning, befäls- eller
signaltecken, 1003, färgplanschkarta
vid art. F.
Flaggjunkare, näst högsta
underoffi-cersgraden inom artilleri-, signal-,
min-, ekonomi- och musika
vdelningarna vid kustartillleriet.
Flaggkadett, högsta graden inom
marinens kadettkår.
Flagglagen, lag 22 juni 1906 angående
rikets flagga. Skymfande av
Sveriges flagga straffas enligt
strafflagen 9:6.
Flaggman, amiral, viceamiral eller
konteramiral.
Flaggskepp, fartyg från vilket en
4195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
