Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Genberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENBERG, PAUL G.
GENERATIO SPONTANEA
Genarp, Gödelöv och Lyngby, —
3111 K.
Genberg, Paul G. (1811—75), biskop,
kyrkopolitiker, professor i Lund
1847, ecklesiastikminister 1848—52,
biskop i Kalmar från 1852.
Utomordentlig administratör av sitt stift,
28.
Genda’rm [sjangdarm’] (fr. gendarme,
av gens d’armes, krigsmän),
ursprungligen tungt beväpnad
ryttare. Organiserades i början av
1790-talet som en beriden kår,
gendar-meriet, för upprätthållande av
allmän säkerhet. Användes numera
om militärt organiserade poliskårer
i allmänhet.
Gène [sjän] (fr., tortyr, bekännelse),
förlägenhet, bryderi. — Sans gène
[sans], utan bryderi, obesvärad. —
Genealogi’, släktvetenskap,
släktforskning; släktregister, stamtavla,
ättelängd. S. är ett viktigt
hjälpmedel till historien, antropologin
och rasbiologin. — Genealog,
släktforskare, 3100.
Gene’ra [sje-], fr., besvära, framkalla
obehag, göra förlägen. — Gene’rad,
besvärad, brydd, förlägen.
General, högsta officersgraden inom
armén och flygvapnet, tilltalsord
även för generallöjtnant och
generalmajor. Se vidare Generalsperson.
Generaladjutant, tidigare högre
stabsofficer, som i svenska armén
biträdde högste befälhavaren; 1792—
1840 fanns en konungens G. för
armén och en för flottorna.
Generalagent representerar ett
(företrädesvis säljande) företag inom ett
område, särskilt när detta är
uppdelat mellan flera andra agenter.
Generalamiral, före 1812 näst högsta
amiralsgraden i svenska flottan, 1812
—14 den högsta.
Generalauditör, gammal titel på den
ämbetsman som föredrog
krigsrätts-mål i högsta instans.
Generalbas (ital., basso continuo),
den musikaliska ackompanjemangs
-praxis, som bl. a. karakteriserade
barockepoken, 1600—1750. Denna i
viss utsträckning improvisatoriska
teknik byggde på en skriven
basstämma, över vilken harmonierna
utmärktes med siffror. G., som
således var ett slags chiffer för den
spelande, utfördes på ett eller flera
instrument, främst orgel, cembalo
och luta, varjämte basnoterna
spelades även av ett melodiinstrument.
Barocktidens betoning av melodi
-och basstämma både krävde och
delvis framväxte ur G.-tekniken,
2380.
Generalbefälhavare, tidigare (1833—
92) titel på befälhavaren för ett
militärdistrikt (sedermera
arméför-delningschef, numera
militärbefälhavare ).
Generaldirektör, titel för cheferna för
de större centrala ämbetsverken. I
vissa länder användes motsvarande
titel för ledare av ett större privat
företag.
Generaldiskontkontoret, se
Diskontkompaniet.
General Electric Company [djän’aral
iläk’trik kam’pani], världens största
elektrotekniska företag i
Schenec-tady, N. Y., med inflytande även i
europeisk elektrisk industri, bl. a.
A. E. G. Företaget etablerades 1892
såsom en fusion mellan Edison
Electric Works i Schenectady och
Thomson-Houston Works i Lynn,
Mass., 764.
Generalfältläkare, till 1943 benämning
på innehavaren av högsta graden
inom fältläkarkåren, vilken var
chef för arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse.
Generalfältmarskalk, högsta militära
värdigheten i vissa arméer.
Generalfälttygmästare, generalsperson,
som är chef för
armétygförvalt-ningen och för fälttygkåren. Var
tidigare (1898—1937) även inspektör
för artilleriet.
Generalförsamlingen, förkortning GF,
Förenta Nationernas
medlemsrepre-sentation, sammansatt av delegater
från samtliga medlemsnationer.
Varje medlem (nation) i G. har
en röst, 1306, 1307 B.
Generalintendent, generalsperson, som
är chef för
arméintendenturförvalt-ningen och tillika chef för
intenden-turkåren.
Generalise’ra, fr., att ur kännedom
endast om enskilda fall härleda ett
allmänt omdöme; ge allmän
giltighet eller tillämpning åt, uppställa
allmänna regler för; skära över en
kam.
Generalis’simus, militär titel, som
ibland tilldelats den högste
befälhavaren över ett lands
stridskrafter i krig. I modern tid ^’jren t. ex.
av Stalin under andra världskriget.
GeneraTiter, lat., i allmänhet.
Generalkrigskommissarie, till 1943
titel för chefen för dittillsvarande
arméförvaltningens civila
departement. Avskaffades i samband med
införandet av en ny
förvaltningsorganisation.
Generallotsdirektör, chefen för
Lots-verket.
Generalläkare, från 1943 chefen för
Försvarets sjukvårdsstyrelse.
General Motors Corporation [djän’aral
måa’tas kåporej’sjan], förkortat
G. M., amerikanskt holdingbolag
för tillverkning och försäljning av
främst automobiler, världens största
i sitt slag. Grundat 1908 av W. C.
Durant under namnet General
Motors Co. Nordiskt dotterbolag i
Stockholm sedan 1927. Av den
amerikanska biltillverkningen kommer
numera nära 50 % på G. M.;
koncernens mest sålda bilmärke är
Chevrolet, 382.
Generalmönstring, den viktiga
mönst-ringsförrättning, som till 1905
regelbundet hölls med de svenska och
finska indelta och värvade trupp
-förbanden och varvid bl. a.
manskap beviljades avsked och nya
rekryter antogos.
Generalorder, befallningar rörande
försvarsväsendet som utfärdas av
chefen för försvarsdepartementet
»på nådigste befallning», alltså utan
att passera konseljen. Sådana
ärenden rörande försvarsgrenarna
kallas kommandomål.
Generalpaus, musikterm, en ofta
verkningsfull paus för samtliga
stämmor i ett partitur.
Generalpolis, benämning på visst slag
av försäkringskontrakt.
Generalpoststyrelsen, centralt
ämbetsverk för postverkets förvaltning,
lydande under
kommunikationsdepartementet. Chefens titel numera
generaldirektör, tidigare general
-postdirektör.
Generalprevention, straff rättslig term,
enligt vilken straffets
huvudändamål är att avskräcka medborgarna
i gemen från begående av brott, i
äldre tid genom grymhet i
straff-formerna. — Motsats:
individualpre-vention.
Generalrepetition, den sista
repetitionen på ett teater- eller musikstycke
före premiären.
Generalsperson, fältmarskalk,
general, generallöjtnant eller
generalmajor, i vissa länder även
generalöverste och generalfältmarskalk. I
Sverige förekommer fältmarskalk
endast i krigstid.
Generalstab, egentligen en
överbefälhavares stab (i Sverige kallad
högkvarter); i många länder
benämning på arméstaben, så även i
Sverige 1873—1937, då med G. även
menades motsvarande personalkår,
numera kallad generalstabskåren.
Generalstabens karta över Sverige,
generalstabskartan, sammanfattande
benämning på Sveriges officiella
topografiska karta, varav södra
delen utges i 105 rektangelblad i
skala 1 : 100 000 och norra delen i
84 gradblad i huvudskalan 1 : 200 000
(i kustlandet och utmed
jämtländska tvärbanan även i 1 : 100 000).
Kartorna uppmätas av Rikets
allmänna kartverk och utgivas av
Generalstabens litografiska anstalt.
Sedan 1923 föreligga
generalstabskar-tor över hela Sverige. Fr. o. m.
1898 utges även konceptkartorna
till Generalstabens kartor i skala
1 : 50 000, i några fall 1 : 100 000.
Generalstabens litografiska anstalt,
kartofficin i Stockholm. Svarar
bl. a. för reproduktion och
distribution av generalstabskartan, 1960.
Generalstabsaspirant, officer, som
utbildas i stabstjänst vid arméstaben
m. fl. högre staber. Efter fullgjord
aspiranttj änst kan G. utnämnas till
officer vid generalstabskåren.
Generalstabskår, personalkår inom
armén, bestående av för stabstjänst
särskilt kvalificerade officerare.
Chef för G. är arméstabschefen.
Officerare vid G. tjänstgöra
huvudsakligen vid försvarsstaben,
arméstaben, försvarets
kommandoexpedition och de sju
militärbefälssta-berna. I krig tjänstgöra de
dessutom i staber vid högre förband.
Generalstaterna, sedan 1818
beteckning på Nederländernas riksdag.
Generalstrejk, i det närmaste total
arbetsnedläggelse inom ett land.
Detsamma som storstrejk, 3394.
Generaltulldirektör, chefen för
Tullverket.
Generaltullstyrelsen, centralt
ämbetsverk för tullverkets administration
lydande under
finansdepartementet. För kustbevakningen finnes en
särskild chef.
Generalvikarie, en katolsk biskops
ställföreträdare i stiftets
förvaltning.
Generalöverste, tysk, rysk och (före
1918) österrikisk militär grad,
närmast över general. Graden
innehades av armégruppchefer m. fl.
Genera’tio æqui’voca, lat., uralstring,
se Generatio sponta’nea.
Generatio’n (lat. genera’tio), släktled,
mansålder.
Generationsväxling. Samma växtart
uppträder under två olika former,
jfr Dimorfism. Den ena formen,
kallad sporofyt, bildar på könlös väg
sporer, den andra, kallad
gameto-fyt, har han- och honorgan, som
producera befruktade ägg.
Gameto-fyten och sporofyten efterträda
varandra i regelbunden växling. G.
framträder tydligast hos
ormbunkar och mossor. G. förekommer
även hos lägre djur, t. ex.
nässel-djur, 1102.
Genera’tio sponta’nea eller generatio
æqui’voca, lat., ur- eller
självalstring, åsikt som hävdar att levande
varelser uppkomma ur oorganisk
materia. Alltsedan 1600-talet har
läran om G. varit övergiven till
förmån för satsen Omne vi’vum ex
o’vo (allt liv kommer ur ett ägg).
Genom virusforskningen har frågan
om G. åter blivit aktuell, 255, 1101.
Jfr Virus.
4244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
