Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Generator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERATOR
GENTELE, GÖRAN
Genera’tor (lat., alstrare). 1.
Ström-alstrar e, dynamo, dvs.
omvändning-en till elektrisk motor. — 2.
Gas-alstrare, t. ex. ånggenerator,
kol-eller vedgasgenerator, 812 B, 813 B.
Generatri’s (lat. genera’trix, fem. av
generator), alstringslinje, kurva,
som genom att röra sig på bestämt
sätt alstrar en yta. Vanligen förstår
man med G. en på en cylinder —
eller konisk yta — dragen rät linje.
Generell’ [sje-], allmängiltig, allmän.
Gene’riskt [je-J köp, köp som icke
avser visst bestämt gods utan viss
myckenhet av angivet varuslag. —
Motsats: speciesköp.
Generositet [sje-], (lat. genero’sitas),
frikostighet, ädelmod. — Generö’s,
frikostig.
Gene’s [j-], (grek. gen’esis, ursprung),
utveckling av celler, individer, arter.
Genesee [djänisi’], flod i USA, från
n. Pennsylvania till Ontariosjön n.
om Rochester, där den bildar ett
30 m högt fall; 230 km lång.
Gen’esis [ge-], ursprung. — Namn på
1 Mosebok efter dess inledande ord
»I begynnelsen».
Genetay, Claude (f. 6/11 1917),
violon-cellist, född i Sverige av franska
föräldrar, medlem av
Radioorkestern sedan 1947 och av
Grünfarb-kvartetten sedan 1951. Han har
framträtt som solist och som
bear-betare av äldre musik.
Geneti’k, vetenskaplig benämning på
ärftlighetsforskning. — Gene’tisk,
som rör en företeelses ursprung och
utveckling; som har samband med
ärftligheten, 1617.
Genett’ eller ginstkatt, Genet’ta
ge-net’ta, gulgrått skunkdjur med lång
svans, förekommer i Nordafrika och
Sydeuropa, lämnar ett värdefullt
pälsverk.
Genevadsån, kust i s. Halland, n. om
Laholm, 1530, 1532.
Genève [sjanä’vj. 1. Kanton i v.
Schweiz, 282 km2, 211 800 inv. 1953.
— 2. Huvudstad i G. vid Rhönes
utlopp ur Genèvesjön, 154 300 inv.
1953. Katedral i romersk-gotisk
övergångsstil från 1100—1200-talen,
moderna palats för Nationernas
förbund och Internationella
arbets-byrån. Universitet, ursprungligen
grundlagt som teologisk akademi av
Calvin 1559. Säte för bl. a. Röda
korset. Livlig handel. Stor
urtillverkning, elektroteknisk industri
m. m. Flygtrafikknut, 1369, 2955 K.
Genèvekonventionen [sjanä’v-],
mei-lanfolklig överenskommelse för
Röda korsets respekterande i krig,
antagen första gången 1864, i
reviderat skick 1906 och i ny lydelse
1929. G. har även varit föremål
för revision efter andra
världskriget, 2926.
Genèveprotokollet eller
Benesproto-kollet, ett internationellt
skilje-domsavtal som 1924 antogs av
Nationernas förbund i Genève och
som framförallt hade
Tjeckoslovakiens dåvarande utrikesminister
Benes till upphovsman. England
vägrade att ratificera avtalet,
varigenom det aldrig erhöll giltighet,
3489.
Genever [sjenä’-], (lat. junip’erus,
en), enbärskryddat rågbrännvin,
produceras främst i Holland.
Genèvesjön [sjanä’v-], franska Lac
Léman, alpsjö på gränsen mellan
Schweiz och Frankrike, Savoyen,
genomfluten av Rhöne. 375 m ö. h.,
582 km2, 310 m djup. Har
utomordentligt klart vatten och
egendomliga stående vågor, 60, 1369 B, 2955,
2955 K, 2959 B.
Genf, tyska namnet på Genève.
Genfordran, en gäldenärs fordran hos
borgenären av samma slag som
dennes fordran, å vilken avräkning
eller kvittning kan ske.
Ge’ngangere [jen-], no., gengångare;
pjäs av H. Ibsen, 1697.
Gengas [jen-], numera vanligt namn
för generatorgas för motordrift,
se Gasgenerator.
Gengångare, spöken, döda personer
som gå igen, 758.
Geni [sjeni’] (jfr Genius), i nutida
språkbruk detsamma som snille, dvs.
dels en ovanlig begåvning och
skaparkraft, dels en person som äger
dessa egenskaper. — GeniaT [je-],
snillrik, lysande. — Genialite’t [je-],
snillrikhet. Jfr Begåvning och Snille.
Genie [je’-], pluralis genier (lat.
genius), konstterm för bevingade
barn- och kvinnogestalter, ofta med
allegorisk betydelse.
Geni’1 [cheni’1], biflod till
Guadal-quivir, s. Spanien, 220 km.
Genis’ta, se Ginst.
GenitaTia [j-], lat. Könsorgan.
Genita’lstadiet, enligt Freud det tredje
stadiet i barnets sexuella
utveckling, då sexualorganen blir den
viktigaste erogena zonen. Inträffar
enligt Freud ungefär i 3-årsåldern och
föregås av oral- och analstadierna.
Genitiv [je’-], kasus som uttrycker
ägaren, t. ex. gossens.
Geni’trupper [sjeni’-], äldre
benämning på ingenjör trupp er.
Genius [jen’ius], lat. alstrare, i det
gamla Rom först en personifikation
för mannens alstringskraft. Sedan
skyddsande i allmänhet. I äldre
litteratur även benämning på högt
begåvad människa, t. ex. hos
Tegnér: »Envar kan icke bli en genius,
på säkra vingar stigande mot
ljuset.»
Genlis [sja”slis’], Stéphanie Félicité
(1746—1830), fransk författarinna.
För sina elever, hertigen av
Orlé-ans’ barn, skrev hon en rad
teaterpjäser och historiska berättelser i
Rousseaus anda och vann senare
en stor läsekrets med sina romaner
och memoarer.
Genkäromål, mål som av svaranden
väckas i rättegång före
huvudförhandlingen angående sak, som har
sammanhang med kärandens
yrkande, huvudkäromålet.
Gennargentumassivet, högsta
bergspartiet på Sardinien med Bruncu
spina, 1 829 m ö. h., 1813 K.
Genne’saret, Tiberias sjö, Galileiska
havet, sjö i n. Palestina,
genomfluten av Jordan. 208 m under
havsytan, 170 km2, 50—70 m djup.
Omtalas ofta i N. T. — Slätt i n.
Palestina (Matt. 14:34, Mark. 6:53),
som torde ha gett namn åt den
genom evangeliet ryktbara sjön, 2605,
2607 B.
Genombrottsdal, floddal som
genomskär en höjdsträckning.
Genomf öring. 1. Inom
elektrotekniken : isolerad ledare vid intag till
elektriska transformatorer, för
led-ningsföring genom väggar osv. Som
isolationsmaterial begagnas oftast
porslin. — 2. Inom musiken: i
fugan ett avsnitt där temat
uppträder i flera stämmor; inom
sonatformen (se d. o.) en sats’ andra
huvudparti, vari ett eller flera av
de i expositionen anförda temata
bearbetas och belysas från nya
sidor, t. ex. harmoniskt och
melodiskt. G. i modern mening finnes
fullt utbildad först hos Haydn och
Mozart.
Genomgrepp, inverterade värdet av
förstärkningsfaktorn vid
elektronrör.
Genomkomponerad sång, benämning
på tonsättning av en dikt, där varje
strof fått till innehållet eller
stämningen speciellt avpassad musik,
t. ex. i Schuberts Erlkönig.
Motsatsen är strofisk visa.
Genomskärare, bowlingterm, som
innebär att klotet slår ned
mittkäglorna och lämnar ytterkäglor kvar
på båda sidor, vilket omöjliggör att
få spare (se d. o.).
Genomslagspost, ett postpapper med
gramvikten högst 45 g/m2 avsett för
tagande av genomslagskopior vid
skrivmaskinsskrift.
Genotyp (grek. gen’os, födelse, och
typ’os, form), genom förefintliga
ärftliga anlag bestämd typ, anlags
-typ, 3854.
Geno va [djä’nåva], italienska namnet
på Genua.
Genove’va, den heliga G., fr. S:te
Geneviève (omkring 422—512),
Paris’ skyddshelgon. G. skall vid
hun-nernas anfall på Paris 451 ha
förutsagt deras undergång och därigenom
hållit uppe modet på befolkningen.
Genove’va av Brabant, enligt en
spridd folksaga prinsessa av
Brabant, vilken av sin make,
pfalz-greven Siegfried, med orätt
anklagades för äktenskapsbrott. Hon blev
utdriven i vildmarken, där
pfalz-greven efter sex år återfann henne
under en jakt. Hennes öde
behandlas bl. a. i ett drama av Hebbel,
som gett upphov till en opera av
Schumann och en av Natanael Berg.
Genre [sjan«r], fr., släkte, art,
område, fack, gren; inom konsten och
litteraturen detsamma som
konstart, 1643.
Genremålning eller -bild [sv. uttal
sjangr-], målning med motiv ur
vardagslivet. Genrebild användes
även om litteraturalster med
samma motiv.
Gens [gens], lat., folk, i antikens Rom
adelsätt, en grupp personer med
samma stamfader och med fulla
medborgerliga rättigheter. G. var
ursprungligen grundvalen för
samhällsorganisationen, främst senaten.
Under 200-talet e. Kr. anses
gensinstitutionen ha förlorat all
betydelse.
Gen-sen, se Won-san.
Genstämning, enligt gamla
rättegångsbalken motsvarande term för
genkäromål.
Gent [svenskt uttal gent], fr. Gand
[gans], huvudstad i provinsen
öst-flandern, n.v. Belgien, vid Lys’
utflöde i Schelde. 164 173 inv. 1952.
Genomkorsad av en mängd kanaler
och flodarmar, delvis ålderdomlig
prägel. Gotisk katedral, byggd 1228
—1559, med bl. a. det berömda
Gentaltaret av bröderna van Eyck.
De flandriska grevarnas romanska
slott från 1100-talet. Flamländskt
universitet. Stor textilindustri,
sockerraffinaderier, maskinfabriker
m. m. Betydande trädgårdsodling.
Tack vare en 8 m djup kanal till
Schelde livlig sjöfart, 317, 319 K.
van Gent [chän’t], Justus, flamländsk
målare, verksam i • Gent på
1460-talet, inkallad till Italien och
hovmålare hos hertigen av Urbino 1473
—80. Hans främsta verk är
Nattvarden (nu i Palazzo Duccale i
Urbino).
Gentaltaret, altarverk beställt omkring
1420 av Jodocus Vyt för kyrkan
S:t Bavo i Gent, Belgien, utfört av
bröderna Hubert och Jan van Eyck
(se dessa ord). Altaret
fullbordades 1432. Det är genombrottsverket
i det nordeuropeiska oljemåleriet,
884, 884 B.
Gentele, Göran (f. 20/9 1917), regissör
och skådespelare. G. har varit
verksam vid Dramatiska teatern i
Stock
4245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
