Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kjellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLGREN, JOSEF
KLARERA
Kjellgren, Josef (1907—48), författare,
ursprungligen sjöman. Har i sina
romaner — Människor kring en bro
(1935), Smaragden (1939),
Guldkedjan (1940), Kamratskap mellan män
(1947), Nu seglar jag (1948) —
givit goda skildringar av arbetares
och sjömäns liv och miljö. Utgav
dessutom diktsamlingar,
reseskildringar, bl. a. Spansk odyssé (1932),
novellsamlingar som Skott i
vattenlinjen (1946), skådespelet Okänd
svensk soldat (1938) samt
ungdomsböcker. K:s samlade skrifter är
under utgivning sedan 1951. — 3341.
Kjellin, Fredrik Adolf (1872—1910),
ingenjör, uppfinnare och
konstruktör av den första praktiskt
användbara induktionsugnen för
stålsmältning.
1. Kjellin, Helge (f. 24/4 1885),
konsthistoriker, professor i Dorpat
(1921—24) och Riga (1929—31),
intendent vid Värmlands museum
1928.
2. Kjellin, Alf (f. 28/2 1920), son till
Helge K., skådespelare och
filmregissör. Efter Koblancks
teaterskola och som statist vid Dramaten
fick han sin första större filmroll
i Per Lindbergs Gläd dig i din
ungdom (1939). Verksam i Hollywood
1947—50. Filmer bl. a. Hets (1944),
Madame Bovary (1949), Singoalla
(1950), Den vita katten (1951),
Flickan och regnet (regi och spel, 1955),
941 B.
1. Kjellman, Frans Reinhold (1846—
1907), botanist, framstående
algforskare, professor i Uppsala 1899,
deltog i Vegaexpeditionen 1878—80.
2. Kjellman, Hilding (1885—1953), son
till Frans Reinhold K., språkman,
ämbetsman, 1923—35, professor i
romanska språk vid Göteborgs
högskola, 1935 landshövding i Hallands
län. Ofta anlitad som
förlikningsman.
Kjellson, Ingvar (f. 20/5 1923),
skådespelare, kom via Dramatiska
teatern till Uppsala stadsteater. K. har
visat stark karakteriseringsförmåga.
Han har även filmat, t. ex. I rök
och dans (1954).
1. Kjellström, Arvid (f. 5/10 1906),
orienteringslöpare, försäljningschef,
Stockholm, vann SM i budkavle på
skidor 1930, 1936 och 1946, SM i
orientering till fots 1935. Har
tillsammans med bröderna Björn och
Alvar dominerat orienteringslöpning
till fots under en stor del av
1930-talet, 2585.
2. Kjellström, Bjöm (f. 9/9 1910), bror
till Arvid K., direktör, idrottsledare,
ordförande i Svenska Skidförbundet
1948—52, v. president i
Internationella Skidförbundet. SM i budkavle
1936.
Kjellström, Sven (1875—1950),
violinist, direktör för
Musikkonservato-riet 1929—40, professors namn 1929.
Bildade Kjellströmkvartetten 1911.
Han var l:e konsertmästare i
Stockholms konsertförening 1914—17 och
4924____28
Kjerner, Esther (f. 29/10 1873),
målarinna. Har främst utfört
landskap i litet format och stilleben,
realistiskt återgivna med fin
stoff-och valörkänsla.
Kjerteminde, detsamma som
Kerte-minde.
1. Kjerulf [tjär’-], Halfdan (1815—
68), norsk tonsättare, den första av
de nationella kompositörerna i
Norge. Hans verk lever främst i en
mängd finstämda romanser och
manskörer, präglade av en nordiskt
sval romantik, 2536.
2. Kjerulf, Theodor (1825—88), bror
till Halfdan K., norsk geolog,
pro
fessor i Kristiania och chef för
Norges geologiske undersögelse 1858.
Kju’la, församling i Kafjärdens
kommun i Södermanlands län, 1139 inv.
1954.
Kjusa, ålderdomlig benämning på
liten, smal dal.
Kjöge, se Köge.
Kjök’kenmödding, se Kökkenmödding.
KL, förkortning för klass och för
klockan vid tidsangivning.
Klaatsch, Hermann (1863—1916), tysk
anatom och antropolog, professor i
Heidelberg. Bland hans viktiga
arbeten till människans antropologi
och förhistoria märkes Der
Werde-gang der Menschheit (1920, sv. ö.
1923).
Klabb, kalt mindre skär.
Klabbföre, vid skidåkning tungt före
med snö som klabbar fast.
Klacka-Lerberg, gruvsamhälle i v.
Västmanland, Örebro län, 11 km
n.v. om Nora. 210 inv. 1951.
Järnmalmsgruvorna började bearbetas
under 1600-talet och brötos för
Bofors, Degerfors m. fl. bruk till
1933, då ali användbar malm var
slut.
Kladderadatsch (ty, pang! krasch!,
syftande på vid politiska
demonstrationer förekommande
fönsterkross-ning), tysk skämttidning med
politisk inriktning. Utgavs som
veckotidning i Berlin från 1848, hade sin
blomstringstid under
Bismarckregi-men. Har upphört att utkomma
efter andra världskriget.
Klad’no, stad i Tjeckoslovakien, 25
km n.v. om Prag. 41 000 inv. 1947.
Medelpunkt i rikt stenkolsdistrikt,
stora järn- och stålverk.
Klaff-fel, hjärtsjukdom, som vanligen
är en följd av en reumatisk
åkomma. Genom pålagringar på
hjärt-klaffarna förändras dessa, så att de
ej fungera tillfredsställande. Vissa
former av klaffel äro även
medfödda och bero på missbildningar.
Med stetoskop kan man hos
patienter med klaffel höra s. k. biåsljud,
som uppstå genom att
virvelströmmar bildas vid blodets passage
förbi den sjukdgt förändrade klaffen,
1636.
Klagan, hänvändelse till högre
myndighet för att erhålla ändring i
underordnad myndighets beslut. Jfr
Besvär och Vad.
KIa’genfurth [-fort], huvudstad i
Kärnten, s. Österrike, 62 782 inv.
1951. Biskopssäte. Textil- och
maskinindustri.
Klages, Ludwig (f. 1872), tysk filosof.
I sitt huvudarbete Der Geist als
Widersacher der Seele (1929)
framlade han en egenartad
världsåskådning, enligt vilken världen är ett
yttre uttryck för en själslig
verklighet.
Klagomuren, den enda återstoden av
det forna judiska templet i
Jerusalem, del av grundmuren till den
numera muhammedanska
tempelplatsen. Sedan K:s egenskap av
judarnas andaktsplats, där de samlas
sabbater och festdagar för att
begråta templets ödeläggelse, blivit
anledning till svårartade
judiskarabiska oroligheter, fastställdes
genom skiljedom 1931 att muren
och platsen framför är arabisk
egendom men samtidigt tilläts
judisk andakt där vid vissa tider.
Klagovisorna, en av Gamla
testamentets böcker, förr tillskriven
profeten Jeremia. Den innehåller
klagosånger över Jerusalems förstöring
587 f. Kr.
Klagshamn, industrisamhälle vid
Öresund, s. om Malmö, 945 inv. 1951.
Cementfabrik, kalkstensbrott. God
hamn.
Klagstorp, kommun i Malmöhus län.
5 289 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Hemmesdynge,
Källstorp, Lilla Beddinge, Lilla Isie,
Simlinge, Södra Aby, Tullstorp,
Äspö, östra Klagstorp och Östra
Torp.
Klaipeda, lituaiska namnet på Memel,
2173 B.
K! am, länk för sammanfogande av
kätting; detsamma som Schackel.
KIam’i, Uuno (f. 1900), finländsk
tonsättare, känd genom orkesterverk
och kammarmusik samt Psalmus för
soli, kör och orkester (1937), 971.
Klämmer, parentestecken [ ] och
sam-manfattningstecken {.
Klamp, träkloss, fästad på annat
trästycke. Även benämning på
timmerstock, speciellt i samband med
flottning.
KIam’penborg, badort på Själland vid
Öresund en mil n. om Köpenhamn
invid Dyrehaven. Kapplöpningsbana,
2120.
Klampstoppare, anordning som
hindrar att en ankarkätting oavsiktligt
löper ut. Bestod urspr. av två
trä-klampar som spändes fast omkring
kättingen. Jfr Klys.
Klan (eng. elan), beteckning för
skotsk ätt. Användes även som
etnologisk och sociologisk term i
vidare betydelse, innefattande keltiska
stamsamhällen utan gemensam
härstamning, 3077.
Klander, yrkande vid domstol om
ändring eller upphävande av laga
förrättning, såsom arvskifte,
testamente, bolagsstämmobeslut, förvärv av
fast egendom.
Klandertid, den tid inom vilken
klander enligt lag bör framställas för
att bli beaktat.
KIandesti’n, hemlig, dold.
Klangfigur, se Chladnis klangfigurer.
Klangfärg, den för ett
musikinstrument kännetecknande
tonkaraktären. Beror på antalet, arten och
styrkan av övertonerna, 2182.
Klap’ka, György (1820—92), ungersk
militär, deltog i 1848 års uppror
och var en tid krigsminister.
Klappersten, en stenstorlek av 2—20
cm, vanligen strandbildning, av
vågorna rundade, ofta flata stenar.
Klappmyts, blåssäl, Cystoph’ora
cris-ta’ta, en art av familjen sälhundar.
Huden på hanens panna och nos
kan blåsas upp till en mössliknande
utväxt. Längd 2/2 m. — K. tillhör
Norra ishavet men kan visa sig vid
Englands kuster.
Klara, församling i Stockholm. 4 833
inv. 1954. Tegelkyrka i gotisk stil,
uppförd 1753. På kyrkogården
ligga bl. a. Bellman, Leopold och Anna
Maria Lenngren begravda. I K. ha
de flesta huvudstadstidningarna sina
lokaler. Jfr Klara kloster.
Klara, Sankta K. (1194—1253), berömt
italienskt helgon, greps av den
helige Franciskus’ predikan och
avgav klosterlöfte 1212. Franciskus
utarbetade en regel för henne och
hennes »fattiga kvinnor»,
klarissor-na eller klarissinnoma. Hennes
orden fick stor utbredning. Ännu
finnas 150 kloster.
Klara kloster, medeltida nunnekloster
i Stockholm av klarissornas orden.
Stiftades i början av 1280-talet av
Magnus Ladulås och utvecklades
till Sveriges rikaste kloster.
Ned-bröts enligt beslut av Västerås
riksdag 1527, då också den av Magnus
Ladulås 1282—90 byggda kyrkan
raserades. På dess ruiner är S:ta
Klara kyrka uppbyggd.
Klarbär, sura, ljusröda körsbär.
Klare’ra, göra klar; redovisa. — Kla-
4429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
