Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Konstfibrer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTFèBRER
KONSULAT
Tekniska skolan i Stockholm. K. är
numera uppdelad i två lägre och
två högre avdelningar. De lägre
omfatta Konstindustriella dagskolan
och aftonskolan, de högre Högre
konstindustriella skolan samt
Teck-ningslärarinstitutet. Skolan består
av sju fackavdelningar, för
metallarbete, textil, skulptur, möbler och
inredningar, reklam och
bokhantverk, dekorativ målning samt
keramik, 3805.
Konstfibrer, på kemisk väg
framställda textilämnen, t. ex. glasull,
nylon, rajon, 453.
Konstfrämjandet, se Folkrörelsernas
konstf rämj ande.
Konstförening, sammanslutning för
att främja de bildande konsterna
genom inköp och utlottning av
konstverk, utställnings verksamhet,
publikationsserier m. m. Sveriges
första K. bildades 1832 i Stockholm
och kallades från 1866, sedan några
landsortsföreningar uppgått i
densamma, Sveriges allmänna K. Såväl
i Göteborg, Malmö, Norrköping,
Lund m. fl. städer finnas K.
Konstgjord andning, ersättande av
den naturliga andningen genom
rytmiska sammandragningar och
utvidgningar av bröstkorgen. Olika
metoder finnas t. ex. Schäfers och
Holger Nielsens. — K. kan även
utföras i vissa speciellt konstruerade
apparater, s. k. barospiratorer, vilka
speciellt användas vid
andnings-svårigheter i samband med
barnförlamning, 2177, 2180 B, 2701 B.
Konstgjord befruktning, se Konstgjord
sädesöverf öring.
Konstgjord dimma, se Dimbildning.
Konstgjord sädesöverföring,
artificiell insemination, innebär att de
hanliga sädescellerna införas i de
honliga könsorganen på andra sätt
än de naturliga. — 1. Vid K. hos
människan skiljer man på homolog
insemination, då mannens
sädes-vätska kan överföras, och heterolog
insemination, då dennes sädesceller
ej äro livsdugliga utan spermer
måste överföras från annan man
(donator). De juridiska
konsekvenserna som K. medför äro för
närvarande föremål för utredning,
varvid det särskilt gäller att skydda
donator mot senare ekonomiska
anspråk. — 2. K. hos djuren
förekommer inom svin-, får- och
häst-aveln, varvid man strävar efter en
snabb förbättring av
husdjursra-serna. Sädesvätskan tillvaratages
och utspädes med lämplig vätska,
glykos, till en buffertlösning,
varigenom ett flertal honor kunna
insemineras med spermamängden från
en ur avelssynpunkt värdefull hane,
2558.
Konstgummi, se Buna.
Konsthantverk, gemensam benämning
på den hantverksmässigt bedrivna
produktionen av prydnads- och
nyttoföremål, där det konstnärliga
utförandet spelar en avgörande roll.
De viktigaste grenarna inom K. är
guldsmedskonst, glaskonst, keramik,
textilkonst, bokkonst och
möbelkonst, 1557.
Konstharts, äldre benämning på plast,
särskilt på härdbara plaster, t. ex.
bakelit, karbamidplaster, melamin.
Namnet synes ha uppstått
därigenom, att bakelit före härdningen i
många avseenden påminner om
vanligt harts.
Konsthistoria, vetenskapen om de
bildande konsternas historia, dvs. deras
ursprung, arter och utveckling. K.
kompletteras av konstteorin, den
filosofiska och psykologiska
betraktelsen av konsten. I Sverige finnas
numera professurer i konsthistoria
med konstteori vid universiteten
i Uppsala och Lund samt vid
Göteborgs och Stockholms högskolor.
Den senare äger genom donationer
två lärostolar i ämnet. Dessutom
ges undervisning i konsthistoria
eller delar därav vid
Konstakademien, Tekniska högskolan.
Konstfackskolan m. fl. läroanstalter.
Konsthistoriska sällskapet, 1914 i
Stockholm stiftad sammanslutning,
utgav 1915—25 K:s publikation (1926
uppgången i Tidskrift för
Konstvetenskap) och från 1932
Konsthistorisk tidskrift.
Konsthögskolan, sedan 1908 benämning
på undervisningsanstalten vid
Akademien för de fria konsterna. K.
ledes av en direktör, tillsatt av
Akademien på tre år, åtta professorer,
som tillsättas på 10 år samt
biträdande lärare. K. lämnar
undervisning i arkitektur, teckning, målning,
skulptur, dekorativ konst, grafisk
konst, perspektivlära, anatomi,
materiallära och konsthistoria.
Konstindustri, sammanfattande
benämning på konstindustri i
egentlig mening, dvs. industrimässigt
utförda produkter av prydnads- och
nyttoföremål, och konsthantverk.
Konstipatio’n, förstoppning.
Konstitue’ra (lat. constitu’ere,
bestämma, lägga, ställa), grunda, stifta.
Konstitutio’n, sammansättning,
beskaffenhet, fastställande. —
Medicinsk term för kroppsbeskaffenhet.
— Psykologisk term för individens
av ärvda anlag betingade kroppsliga
och psykiska egenart. — Inom
statsrätten statsförfattning,
grundlag, 700.
Konstitutionalis’m, regeringssystem,
som följer grundlag. Brukas
allmänt i betydelsen klar
maktfördelning enligt grundlag i motsats till
parlamentarism.
Konstitutionell’, grundlagsenlig.
Konstitutionsutskottet, ett av
riksdagens nio ständiga utskott (20
ledamöter) med uppgift att granska
statsrådsprotokollen samt väcka och
behandla förslag om
grundlagsändringar i frågor rörande
kommunallagarna m. m., 1462, 2838.
Konstituti’v, grundläggande,
väsentlig, bestämmande.
KonstitutoriaT, bemyndigande för
person att förvalta ämbete eller tjänst
utan att denne dock erhåller
fullmakt å desamma.
Konstläder, en massa för ersättning
och imitation av läder, beredd av
textilfibrer eller läderavfall samt
något bindemedel, t. ex. celluloid,
kautschuklösningar eller plast. —
Med konstläder betecknas även med
plast impregnerat tyg, vars yta
genom pressning givits ett
läderlik-nande mönster.
Konstnärsförbundet, 1886 i Stockholm
bildad sammanslutning av svenska
konstnärer för att reformera det
svenska konstlivet. K:s medlemmar
tillhörde huvudsakligen den yngre
i Paris studerande
konstnärsgenerationen och utgingo ur den s. k.
opponentrörelsen. K. upplöstes 1920
efter en mycket betydelsefull
verksamhet, 3328.
Konstnärsklubben, en 1856 i
Stockholm bildad sammanslutning av
konstnärer. 1882 väcktes förslag om
uppförande av Konstnärshuset
(färdigt 1899), som inrymmer
utställningssal, restaurang, klubblokaler
m. m.
Konstrevy, svensk konsttidskrift,
främst för modern konst, utgiven
sedan 1925.
Konstrue’ra (lat., stru’ere, uppbygga,
uppstapla), uppbygga, sammanfoga,
upprita; tänka ut, skapa; teoretiskt
frambringa; uppdikta.
Konstruktio’n, sammansättning,
anordning, plan, byggnad; tankebyggnad
utan anknytning till verkligheten.
— Inom språkvetenskapen:
sats-eller ordfogning.
Konstruktivis’m, inom arkitekturen
benämning på under skilda epoker
framträdande strävanden att låta
byggnadens konstruktion vara
avgörande för formgivningen.
Kon-struktivistiska tendenser kunna bl.
a. utskiljas hos flera av
funktiona-lismens föregångare. — I skulptur
och måleri är K. benämning på en
rörelse i den moderna ryska
konsten, som började omkring 1914 och
varade till 1920-talets första år.
Konstrådet, se Statens konstråd.
Konstsimning, tävling i att utföra
vissa konststycken i vattnet,
vanligen sammanhängande med den
tävlandes förmåga att flyta. SM
för herrar arrangerades 1905—30,
uppvisningar förekomma särskilt
vid promotioner och fester för
ungdom.
Konstsilke, textilprodukt, kallas
numera rajonsilke om det är
framställt av cellulosamassa, 2794, 2990.
Konstslöjd, äldre benämning för
konsthantverk och konstindustri, ett
hantverk eller en industri, som
jämte praktisk nytta även söker giva
sina alster en konstnärlig
utformning.
Konstteori, den del av estetiken, som
klassificerar och tolkar
egenskaperna hos konstverken. Bedrives
som en principvetenskap till
konsthistorien.
Konsttryckpapper, bestruket, kriterat
papper med mycket slät yta. K.
används för krävande illustrations
-tryck i boktryck.
Konstull, teknisk benämning på ett
sekunda spånadsämne berett av
yllelump. Bäst är den kvalitet, som
kallas shoddy. Ej att förväxla med
cellull o. dyl.
Konståkning på skridskor, tävling i
åkande av vissa fastställda figurer
(obligatorisk åkning) och självvalt
program (friåkning) för herrar,
damer eller par. VM för herrar
infördes 1896, damer 1906, par 1908, EM
respektive 1892, 1930 och 1930, SM
1895, 1908 och 1912, upptogs i OS
1908 (ej anordnat 1912). Världens
främsta konståkerska har varit
Sonja Henie, Norge, bland
världsmästare märkas svenskarna H.
Grenander, U. Salchow, G. Sandahl och
G. Grafström, 3079 B.
Kon’sul (lat. con’sul). 1. Ämbetstitel
för de båda högsta romerska
ämbetsmännen i den romerska
republiken, innehade i huvudsak den
verkställande makten. — 2. Under
franska konsulatet 1799—1804
benämning på de tre medlemmarna
av regeringen, av vilka förste
konsuln hade nästan hela makten. —
3. Tjänsteman inom en stats
utri-kesrepresentation, som främst har
till uppgift att tillvarata ett lands
handels- och sjöfartsintressen. Man
skiljer mellan avlönade, från
hemlandet utsända, och oavlönade, på
platsen boende K.
Konsularjurisdiktio’n, domsrätt som
utövas av vissa europeiska samt
amerikanska konsulat i icke kristna
länder. Saknar numera större
betydelse. Den svenska K. i Kina
upphörde 1945.
Konsula’t, utlandsrepresentation för
ett land i ett annat med uppgift att
tillvarataga handelsintressen och
hjälpa landsmän, t. ex. sjömän, till
rätta, 710.
4449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
