Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kortvågsbehandling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORTVÅGSBEHANDLING
KOTILJONG
sträcker sig från 100 m (3 MHz)
och nedåt, för egentlig kortvåg till
10 m. Nedanför denna gräns talar
man om metervågor,
decimetervågor, centimetervågor osv. — Med
ultrakortvåg avses närmast
decimetervågor. — Inom K. osv. finnes
ett flertal, för olika ändamål
reserverade »band».
Kortvågsbehandling, elektrisk
djupvärmebehandling med högfrekvent
växelström. Behandlingen kommer
till användning vid smärttillstånd
av skilda slag, såsom vid ryggskott,
ischias och reumatiska
sjukdomstillstånd, 3760.
Ko’rum (lat. chorus, kör),
militärgudstjänst, andaktsstund med trupp.
Korund’, mineral bestående av
aluminiumoxid (lerjord), kristalliserar
i hexagonala prismor eller
romboed-rar med glasartad glans och en
hårdhet nära diamantens, mycket
svårsmält och kemiskt
motståndskraftig, specifik vikt 4. Användes
till slip- och polermedel
(smärgel-duk, -papper, -skivor). — Färgade
variteter användas såsom ädelstenar:
rubin (röd), safir (blå) och
leuko-safir (vit). Dylika kunna även
framställas syntetiskt genom smältning
av aluminiumoxid i knallgaslåga,
3844.
Ko’rus, kör. — I korus, enstämmigt.
Korvett, i äldre tider ett mindre,
full-riggat örlogsfartyg med kanoner
endast på däck. Framdrevs antingen
enbart med segel eller hade
ångmaskiner som hjälp. Under andra
världskriget återkom namnet på ett
mindre, ubåtsbekämpande
eskortfartyg, 1020.
Korvsjö, av meandrande flod
övergiven, vattenfylld flodbåge. Jfr
Me-ander.
Korvtåget eller skinketåget, ett efter
provianten uppkallat uppländskt
bondetåg under ledning av tre
professorer från Uppsala. K. företogs
mot de finska trupper, som under
Arvid Stålarms befäl 1598 landstego
vid Upplands kust för att vara
Sigismund behjälpliga i striden mot
hertig Karl. S tålarm nödgades inom
kort återvända med sina trupper
till Finland.
Koryban’ter, präster och trogna i den
grekisk-asiatiska gudinnan
Rhea-Kybeles följe. Kulten tog sig
uttryck i extatisk dans och larmande
musik.
Koryfé (grek., huvud), egentligen
fördansare, körledare i det grekiska
dramat; anförare, ledande
personlighet inom ett område, »pamp»
(ofta ironiskt).
Kos [kås], ital. Coo, den näst största
av Tolvöarna, vid Mindre Asiens v.
kust, 296 km2, ca 20 000 inv.
Vete-och vinodlingar trots bergigheten.
Huvudstad Kos, 10 000 inv. K. var
under antiken berömd som säte för
den hippokratiska läkarskolan.
Kosack’er, ursprungligen i viss mån
självstyrande, militärt ordnade
hopar av skiftande nationalitet i de
ryska, polska och turkiska
gränstrakterna i Ukraina. Organiserades
militärt från Polen, men uppdelades
senare mellan Polen och Ryssland
samt kommo under Peter den store
i beroende av Ryssland, och fingo
därpå, liksom kosackorganisationer
i andra delar av landet vid Kuban,
Don och i Sibirien, ställning som
ryskt kavalleri, som företrädesvis
användes i polistjänst. Upplöstes
efter revolutionen, men har
återupprättas inom Röda armén, 3164.
Koschenill’, se Kochenillsköldlus.
Kosciuszko [kåsjtsju’sjkå], Tadeusz
(1746—1817), polsk krigare och
frihetshjälte. Deltog i
nordamerikans
ka frihetskriget och i det krig 1791
—92 som ledde till Polens andra
delning. Blev 1794 diktator under
kampen mot Ryssland men
besegrades och tillfångatogs svårt sårad.
Senare frigiven kunde K. varken
acceptera Napoleons eller
Alexander I:s polska planer. I
inrikespolitiken önskade K. genomgripande
sociala reformer.
Kosice [kåsj’itse], ung. Kassa, ty.
Ka-sch’au, huvudstad i regionen
Kosice, ö. Slovakien, ö.
Tjeckoslovakien, i en bördig dal vid floden
Hernåd. 58 000 inv. 1947.
Medelpunkt i vinodlingsdistrikt, viktig
handel, mångsidig industri.
Kulturcentrum. Känd sedan 1100-talet.
Praktfull gotisk katedral från 1300
—1400-talen.
Kos’kenniemi, Matti (f. 1908), finsk
psykolog och pedagog, docent i
pedagogik och didaktik vid
Helsingfors universitet 1938—1944,
professor i praktisk pedagogik vid
Pedagogiska högskolan i Jyväskylä
sedan 1944.
Kos’kenniemi, Veikko (f. 1885), finsk
skald, professor i Äbo. Har skrivit
formfulländad tankelyrik och
förträffliga litterära essäer, £70.
Kos’kinen, se Yrjö-Koskinen.
Koskullskulle, gruvsamhälle invid
Gällivare, n. Lappland, kring
Koskulls-kulles malmfält. 1120 inv. 1951.
Kosmas och Domia’nus, martyrer på
300-talet, läkarnas och apotekarnas
skyddshelgon.
Kosmeti’k (grek. kosmei’n, smycka),
skönhetsmedel, skönhetsvård. —
Kosme’tisk, förskönande, skönhets-.
Kos’misk (grek. kos’mos, värld), som
har med världsalltet att göra, jfr
Kosmos.
Kosmisk strålning, höj dstrålning,
ult-ragammastrålning, genomträngande,
mycket kortvågig strålning från
världsrymden. Anses vara alstrad
av ytterst snabba protoner och
andra partiklar. Dessa ge vid
kollision med atmosfären upphov till
bl. a. mesoner, som i sin ordning
utlösa gammastrålar, snabba
elektroner och fotoner i en s. k.
kaskadprocess. K:s energi avtager
härigenom mot atmosfärens undre
lager, 215, 3291.
Kosmogoni’, lära eller myt om
världsalltets ursprung och utveckling.
Kos-mogonier förekomma på
kulturutvecklingens alla stadier. Så ansåg
t. ex. den försokratiske filosofen
Thales att alla ting uppkommit ur
vattnet, och Anaximenes lärde att
luften är alla tings urämne. En
modern kosmogoni är Gamows och
andra nutida forskares teori om
världsalltets expansion, som härrör
från en våldsam explosion av
urmateriens koncentrerade massa.
Kosmografi’ (grek, kosmos, värld,
och graf’ein, skriva), allmän
världs-beskrivning, äldre namn på
beskrivande geografi och astronomi.
Kosmologi’ (grek. log’os, lära), läran
om världsalltets byggnad.
Kosmopoli’t (grek. poli’tes,
medborgare), världsmedborgare, person
som betraktar hela världen som sitt
fädernesland och sätter
internationella intressen före nationella eller
som lätt tillägnar sig andra länders
seder och bruk. — Kosmopoli’tisk,
världsmedborgerlig, internationell.
— Kosmopolitism’,
världsmedborgar-anda, kosmopolitisk åskådning.
Kos’mos (grek., värld, ursprungligen
god ordning), världsalltet,
universum tänkt såsom ett ordnat system.
— Motsats: kaos.
Kossak-Szczucka [kå’sak-sjtjot’ska],
Zofja (f. 1890), polsk författarinna,
har skrivit betydande historiska
romaner ofta med motiv, där hon
får ge uttryck för sin katolska
livssyn, bl. a. Saliga äro de saktmodiga
(1938, sv. ö. 1945), en
kulturhistorisk roman om Europa på 1200-talet.
Kos’sel, Albrecht (1853—1927), tysk
fysiolog, en bland grundläggarna av
den fysiologiska kemin. Har
undersökt bl. a. cellkärnornas kemiska
byggnad, äggviteämnenas övergång
till peptoner, nukleinsyror etc.
Erhöll nobelpris 1910 i fysiologi och
medicin.
Kos’sovo pol’je, »Trastfältet», högslätt
i s.ö. Jugoslavien, n.v. om Skoplje.
Här ha många i Serbiens historia
avgörande slag utkämpats, det
märkligaste 15 juni 1389, då
turkarna under Murad besegrade
serberna under tsar Lazar.
Kossuth [kåsj’ot], Lajos (1802—94),
ungersk statsman och frihetskämpe.
Var den ledande själen i Ungerns
frihetsstrid mot Österrike och
bekläddes 1849 med diktatorisk makt.
Efter nederlaget flydde han
utomlands, varifrån han fortsatte sin
kamp för Ungerns frigörelse, 3586.
Ko’sta, glasbruk i s.ö. Småland, 36 km
ö. om Växjö, 1 025 inv. 1951. Ett av
Sveriges mest berömda finglasbruk,
anlagt 1741. — 1400 B.
Kostela’netz, André (f. 1901), rysk
dirigent, verksam i USA (amerikansk
medborgare 1928). Hans orkester
och arrangemang av
underhållnings-musik har blivit mycket populära.
Kosterbåt, koster, efter Kosteröarna
uppkallad segelbåtstyp som
karakteriseras av stor bredd och
spets-gattad akter. K. är, rätt byggd, en
god sjöbåt med utmärkt
seglings-förmåga. Utföres numera gärna
kravellbyggd. Större K. förses i
regel med hjälpmotor.
Kosterfjorden, sundet mellan
Kosteröarna och Bohusläns fastland. 265
m djup, 3 km bred, 424 K.
Kosteröarna, ögrupp i n. Bohuslän
utanför Kosterfjorden, ca 10 km v.
om Strömstad. Består av två
huvudöar, Nord- och Sydkoster,
respektive 3,9 och 7,6 km2. Den
senare är berömd för sina frodiga
lövängar. Betydande hummerfiske.
Badort, 424 K.
Kostnad, ersättning för
produktionsfaktorernas insatser. Begreppet K.
användes numera främst inom
företagsekonomin, där man söker utröna
sambandet mellan produktionens
omfattning och kostnader. Man
skiljer mellan olika slag av K. Sådana
kostnader som kvarstå sedan en
produktion helt nedlagts (t. ex.
markhyra, räntor och amorteringar
på byggnader och maskiner) kallas
fasta, medan de som variera med
produktionens omfattning (råvaror,
bränsle, arbetslöner) kallas rörliga
eller variabla. Med
mariginalkost-nad avser man kostnaden för att
öka produktionen med en enhet.
Kostroma [kastrama’], stad vid övre
Volga, Sovjetunionen, ö. om
Jaro-slavl, 121 000 inv. 1939. Flodhamn.
Betydande textilindustri. Katedral
från mitten av 1200-talet.
Kostrzyn, se Küstrin.
Kosvamp, kosopp, en rörsopp med
brunaktig hatt, vitt, rodnande kött
och ljusbrun fot, allmän i barrskog,
oätlig.
Kota, verteb’ra, segmentalt anordnade
brosk- eller benbildningar, som hos
ryggradsdjuren uppbygga ryggraden.
En fullt utbildad K. består i
allmänhet av en rundad, kompakt del,
kotkroppen, och en från denna
utgående båge, som omsluter
ryggmärgen.
Kotiljong’ (fr. cotillon, egentligen
underkjol), populär sällskapsdans
un
4458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
