Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kotka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTKA
KRAFT, OLE BJÖRN
der 1800-talet, vilken bestod av
flera, ofta improviserade, turer.
Ofta utgjorde K. balens avslutning,
varvid speciella kotiljongsmärken,
emblem eller små presenter
utdelades.
Kot’ka, stad i s. Finland, på öar
utanför Kymmene älvs mynning. 28 021
inv. 1954. Ändpunkt för
Savolaks-banan och Finlands största
exporthamn. Har många av Finlands
största sågverk och trämassefabriker
samt socker- och super
fosfatindustri. Grundad 1879. — 955 K.
Kotlett’ (fr. cötelette, av cöte,
revben), på ömse sidor om ryggraden
utskuret köttstycke på nöt, får
eller svin, så att ett stycke revben
medföljer.
Kotlettfisk, se Havskatt.
Kotljarev’skij, Ivan Petrovitj (1769—
1838), lillrysk författare, lade
grunden till den moderna ukrainska
litteraturen genom sin komiska och
satiriska travesti av Aeneiden
(1798). K. har dessutom skrivit
flera sångspel.
Koto, japansk liggande cittra med
1—13 strängar och en längd av upp
till 2 m. Härstammar från
kinesernas kin, 1836.
Koträdet, mjölkträdet, Bro’simum
Ga-lactoden’dron, av familjen
mull-bärsväxter, karaktärsträd för
Venezuela, innehåller en söt,
välsmakande mjölksaft, erinrande om komjölk
men mera tjockflytande och utan
förmåga att koagulera.
Kotte, ax med förvedade kottefjäll,
t. ex. hos al och de flesta barrträd.
Se Blomställning.
Kottepalmer, cykadéer, de mest
primitiva av nu levande
gymnosper-mer. Under trias och jura
dominerade de växtvärlden. De förete
likheter med såväl palmer som
träd-artade ormbunkar. I tropikerna
förekomma omkring 100 arter.
Kotteri’ (fr. coterie), slutet mindre
sällskap, klick, gäng.
Kottevivlar eller tallvivlar, Pisso’des,
släkte av familjen vivlar.
Tallkott-viveln, P. validiros’tris, 5—7 mm
lång, brunaktig skalbagge med två
ljusa tvärband, gnager sönder
tall-och granskott. Larven lever i
tallkottar.
Kott’meier, Hans Ludvig (f. 15/11
1903), docent, överläkare vid
Radiumhemmets gynekologiska
avdelning vid Karolinska sjukhuset 1948.
Har skrivit flera arbeten i
gynekologiska, obstetriska och radiologiska
ämnen.
Koturn’ (grek. koth’omos), i det
antika Grekland ett slags jaktstövel
med hög sula. Därefter
fotbeklädnad med styltliknande sula, som
användes av de tragiska
skådespelarna för att ge dem ett mera
övermänskligt utseende. Betecknar
därför i överförd bemärkelse även
själva tragedin. — Stiga på
kotur-nen, uppträda svulstigt eller
patetiskt.
Kotyledo’n, detsamma som hjärtblad.
— Kotyledo’na växter,
hjärtblads-växter, en äldre gemensam
beteckning på de med 1 resp. 2 hjärtblad
försedda angiospermgrupperna
mo-nokotyledoner och dikotyledoner.
1. von Kotzebue [kåt’sabo], August
1761—1819), tysk författare. Trädde
upprepade gånger i rysk tjänst,
betraktades som ärkereaktionär och
mördades av den revolutionäre
studenten Sand. Hans skickligt
hop-gjorda sensationsdramatik vann med
sin borgerliga sentimentalitet en
oerhörd framgång på Europas
scener, även i Sverige, där ett
hundratal av hans pjäser uppfördes.
2. von Kotzebue, Otto (1787—1846),
son till August K., rysk
marinofficer och upptäcktsresande, gjorde
resor runt Kap Horn och till
Kamt-jakta. Upptäckte K.-sundet vid
Alaskas n.v. kust.
Koussevitzky (Kussevitskij), Serge(j)
(1874—1951), rysk dirigent,
ursprungligen berömd
kontrabasvir-tuos. K. var 1924—49 ledare av
Bostons symfoniorkester, med
vilken han ofta framförde nyare
musik. Mycket omtalad har blivit den
av K. startade
musikkursverksamheten i Tanglewod, Massachusetts.
Kovalev’skij, Sonja (1850—91),
rysk-svensk matematiker och författare.
Professor i högre matematisk
analys vid Stockholms högskola från
1884. Utom som matematiker
gjorde hon sig känd som skönlitterär
författare. K. är en av de ytterst
få kvinnor, som förmått göra sig
ett namn inom den matematiska
vetenskapen.
Kovall, ettåriga, halvparasitiska örter
av släktet Melampy’rum, familjen
lejongapsväxter. Av K. finnas 5
arter i Sverige: kors-, lund- (»natt
och dag»), skogs- och ängs-K. samt
pukvete.
Kowloon eller Kaulun [kaolo’n], stad
på Kau-lun-halvön vid Hongkong
med Englands kinesiska flottbas,
547 200 inv. 1948.
Kowno, se Kaunas.
Kovrov [kavråf’], stad i
Sovjetunionen, ca 200 km ö.n.ö. om Moskva.
67 000 inv. 1939. Textil- och
maskinindustri.
Ko vända. Sjöterm: Vända ett
segelfartyg undan vinden, dvs. låta
fartyget falla av så mycket att vinden
kommer akterifrån och seglet av
sig självt slår över åt motsatt håll.
Riskfull manöver, i synnerhet med
mindre fartyg och båtar med
sned-segel. — I bildlig bemärkelse: göra
en klumpig vändning i
handlingssätt eller åsikt.
Koxi’tis, inflammation i höftleden.
Koön, ö och stadsdel i Marstrand,
kp, förkortning för kilopond,
enheten för kraft i det s. k. tekniska
systemet. Tyngden av 1 kg utgör
1 kp på platser med
normalacceleration, 9,80665 m/s2.
kpm, förkortning för kilopondmeter,
det arbete som utföres av 1 kp
längs vägen 1 m eller det moment
som 1 kp alstrar på hävarmen 1 m.
Kr, kemiskt tecken för krypton.
Kraal [kral], ursprungligen holländskt
namn på kaffrernas och
hottentot-ternas byar i Sydafrika. En
palis-sad och hyddorna omge en stor
inhägnad för boskapen, 22 B.
Kraba’t (förvrängning av kroat),
bråkmakare, vild sälle.
Krabba, bladliknande ornament på de
gotiska byggnadsverkens spiror,
gavlar o. dyl.
Krabbor, Brachyu’ra, tiofotade
kräftdjur med liten, under framkroppen
invikt stjärt utan simfena, korta
antenner och hårt rygg- och
bukpansar. Se Krabbtaska, Sim-,
Strand-och Ullhandskrabba, 2097 B, 2099.
Krabb sjö, beteckning för höga,
toppiga, korta vågor. Uppstår då
vinden snabbt blåser upp, innan långa
vågor hinna utbilda sig, eller då
vinden tämligen hastigt ändrar
riktning, 3716.
Krabbspindlar, fam. Thomis’idae bland
löparspindlarna, kunna springa åt
sidorna och bakåt som krabbor. K.
förekomma även i Sverige.
Krabbtaska, Can’cer pagu’rus, längd
12, bredd 30 cm, vikt 7 kg, ovan
brun med svarta klospetsar. Läcker
krabba, som fiskas vid vår västkust.
Krackning, sönderdelning av
organiska ämnen med stor molekylarvikt
till enklare beståndsdelar, vanligen
med tillhjälp av värme, eventuellt
i kombination med övertryck och
med katalysatorer. — Metoden
medger framställning av lättflyktiga och
för motordrift lämpliga flytande
bränslen av råoljans svårflyktigare
beståndsdelar.
1. von Kræmer, Robert Fredrik
(1791—1880), friherre, landshövding
i Uppsala 1830—62, tog bl. a.
initiativet till Ultuna lantbruksinstitut.
2. von Kræmer, Anders Robert
(1825—1903), son till Robert F. K.,
friherre, politiker, medlem av F. K.
K. var frihandlare och reformvän,
men motsatte sig
representationsförändringen 1865. Han var
intresserad av försvarsfrågorna och
framträdde såsom skriftställare med
reseskildringar och uppsatser i
språkliga ämnen.
3. von Kræmer, Lotten (1828—1912),
syster till Robert K., författarinna
och donator, mest känd som
stifta-rinna av Samfundet De Nio, se d. o.
4. von Kræmer, Vera (1878—1940),
dotter till Anna Branting,
journalist, författarinna. Utgav romaner,
barn- och flickböcker samt
memoarerna Brantings på Norrtullsgatan
(1940).
Krafft, Adam (omkring 1460—1509),
tysk bildhuggare, verksam i
Nürnberg, en av den senare medeltidens
mest betydande konstnärer i
Tyskland. Bland K:s förnämsta verk
märkas sakramentshuset i
Lorenz-kyrkan i Nürnberg (1493—96), sju
reliefer vid »lidandets stationer» på
väg till Johanneskyrkogården (1505
—08, nu ersatta av kopior) samt
gruppen Gravläggningen på
Johanneskyrkogården (1580), 3552.
von Krafft, David (1655—1724),
målare, hovmålare 1698. Född i
Hamburg, kallades K. till Stockholm av
sin morbroder Ehrenstrahl. Utgick
från dennes stil, vilken han
modifierade i strängare och enklare
riktning. Var under Karl XII:s regering
den mest betydande porträttmålaren
i Sverige. Har bl. a. utfört ett stort
antal porträtt av konungen (flera
på Gripsholms slott) samt av hans
generaler (Drottningholms slott),
1950 B, 3323 B.
1. Krafft, Per d. ä. (1724—93),
porträttmålare, elev av Scheffel. Tog
under sina långa studieresor
utomlands intryck av Pilo i Köpenhamn
och Roslin i Paris. Återvände 1768
efter verksamhet i Italien, Bayreuth
och Warszawa till Stockholm, där
han blev en av den gustavianska
tidens främsta borgerliga
porträttö-rer bl. a. av sin egen familj.
2. Krafft, Per d. y. (1777—1863), son
till Per K. d. ä., målare, elev av
fadern samt i Paris av David. K.
var främst verksam som
porträttmålare, bl. a. av J. L. Desprez
(1796), men utförde även
historiemålningar, av vilka den mest
kända är Hertig Karl i slaget vid
Högland (1810), 1501 B, 3328.
Kraft. Begreppet kraft kan ej
definieras på annat sätt än »något som
förändrar en kropps rörelsetillstånd
eller form». Enligt Newton kan
storleken av en K. mätas genom
den acceleration den ger åt en viss
massa (»vikt»). I CGS-systemet är
kraftenheten 1 dyn. Den ger åt
massan 1 g en acceleration av
1 cm/s2. I det praktiska systemet
är kraftenheten 1 kilopond, i
mks-systemet 1 newton (N), varvid 1 N
är lika med 0,102 kp.
Kraft, Ole Björn (f. 1893), dansk
politiker och tidningsman.
Försvarsminister i samlingsregeringen 1945.
Chefredaktör för Berlingske Tiden-
4459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
