Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kraft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFT DURCH FREUDE
KRASNODAR
de från 1940. Ordförande i
konservativa folkpartiet sedan 1947.
Utrikesminister 1950—53.
Kraft durch Freude, »kraft genom
glädje», namnet på den nazistiska
fritidsorganisationen i Tyskland 1934
—45. — 2439.
Kraftfoder, näringsrika fodermedel
med i regel låg växttrådhalt, t. ex.
säd, kli och oljekakor, 1065.
Kraftfält, ett område inom vilket en
kropp påverkas av på osynligt sätt
verkande krafter. Man känner tre
huvudtyper av K., nämligen
gravitations- (tyngdkrafts-), elektriska
och magnetiska kraftfält, 2238 B.
Kraftledning, ledning (med linor,
iso-latorer och stolpar) för överföring
av »elektrisk kraft», dvs. elektrisk
energi, särskilt på långa distanser.
Härtill användes företrädesvis
3-fassystemet, varvid K. i regel är
försedd med 3 el. 6 linor jämte ev.
jordlina, 2076.
Kraftledningslånefonden, grundad 1918
av staten, beviljar genom
Kommerskollegium lån för anläggande av
kraftledningar på landsbygden.
Kraftlinje, linje som åskådliggör
riktningen och genom sin närhet till
angränsande linjer även
intensiteten av krafterna i ett magnetiskt
eller elektriskt kraftfält.
K.-begreppet infördes av Faraday. Med det
något oegentliga uttrycket
kraftlinjer per cm2 avses den magnetiska
fältstyrkan mätt i gauss, 803.
Kraftpapper, papper av stark
sulfatcellulosa, t. ex. vanligt brunt
prima omslagspapper.
Kraftpar, två lika stora parallella
krafter, riktade åt motsatt håll men
icke verkande i samma linje. Ett
K. alstrar ett vridande moment men
flyttar ej kroppens tyngdpunkt ur
dess läge.
Kraftparallellogram, en geometrisk
konstruktion för analys av en krafts
verkan eller för sammansättning av
olikriktade krafter. Om två i
samma punkt verkande krafters storlek
och riktning framställas genom från
punkten utgående linjer och man
på dessa linjer fullbordar en par
al-lellogram, anger dennas ena
diagonal den resulterande kraften till
såväl storlek som riktning. — Omvänt
kan varje kraft på liknande sätt
uppdelas i komposanter, om man
kring densamma uppritar en
paral-lellogram i vilken den utgör
diagonal, 2293.
Kraftverk, komplett anläggning,
inklusive ledningsnät, för
framställning och distribution av elektrisk
energi i stor skala, ur vattenkraft,
ång- eller atomkraft. Mindre
anläggningar och särskilt själva de
byggnader, som innehålla
generatorerna, kallas kraftstationer, 813 B,
2073 B.
1. Krag, Thomas (1868—1913), norsk
författare, företräder i sina
romaner, berättelser och i sin lyrik den
norska 1890-talsromantiken, 2535.
2. Krag, Vilhelm (1871—1933), bror
till Thomas K., norsk författare,
chef för Nationalteatret 1908—11.
Utgav dikter, noveller och
teaterpjäser, bland dem den populära
Baldevins bryllup (1910), 2535.
Kragbjöm, Ur’sus tibeta’nus, längd
1,7 m, höjd 0,8 m, en i södra och
mellersta Asien förekommande svart
björn med vit fläck på bröstet.
Pälsen är kort, men bildar en längre
krage på hals och skuldror.
Krageholm, gods från medeltiden i
Herrestads kommun, Malmöhus län,
8 km n.v. om Ystad, 3089 K.
Kragerö, stad på Norges s.ö. kust,
4 329 inv. 1950. Sjöfart, utförsel av
trävaror, fisk och is.
Krageväxter, flocken Corymbif’erae
av familjen korgblommiga växter.
Hit höra bl. a. rölleksläktet,
prästkragen, renfanan, malörtsläktet,
hästhovsörten, astersläktet och
tu-senskönan. Många arter äro införda
som prydnadsväxter, t. ex. solros,
rudbeckia, ringblomma, dahlior och
astrar. Korgen hos K. har två slags
blommor, rörlika diskblommor och
tunglika kantblommor.
Kragfåglar, Chlamyd’era,
paradisfåglar, vilkas hanar ha en av styva
rosenröda fjädrar bildad krage.
Bygga egendomliga lövsalar av kvistar,
som prydas med fjädrar, stenar,
blommor o. dyl. Australien och Nya
Guinea, 1271.
Kragsten eller konsolsten, ur en mur
framskjutande sten, ofta dekorativt
utformad, som stöd för valvbågar
o. dyl.
Kragödla, Chlamydosau’rus king’ii,
fam. Aga’midae, V2 m lång utom
svansen, har stort huvud och ett
stort, kragformigt, blodrött
hudveck, som kan resas upp runt
huvudet, när K. blir oroad.
Australien, 3860.
Krain [krain], »gränslandet», n.v.
delen av Jugoslavien. 9 950 km2, ca
500 000 inv., romersk-katolska
slovener. Före 1918 österrikiskt
kron-land, sedermera delat mellan
Jugoslavien och Italien. Huvudstad
Ljubljana (Laibach).
Krakatau’, Krakatoa, vulkanö i
Sundasundet mellan Java och Sumatra.
Bekant genom ett fruktansvärt
utbrott i aug. 1883, varvid större
delen av ön sprängdes bort och 36 000
människor omkommo, 1744.
Kra’kau, tyska namnet på Krakow.
Krake, se Bläckfisk.
KrakeT, bråk, gräl.
Krakelyr, se Craquelure.
Krakerud, kraftstation i Klarälven,
s.v. om Uddeholm, tillhörig
Uddeholms AB. K byggdes 1917—21,
utvidgades 1934—35. Installerad effekt
sedan 1935 11 000 kW.
Krakow [krak’of], ty. Krakau, stad
i s.v. Polen, vid övre Weichsel.
347 517 inv. 1950. Polens forna
huvudstad. Talrika intressanta
byggnader från medeltiden och
renässansen, bl. a. den gotiska
domkyrkan (1320—64), som är de polska
kungarnas gravkyrka och där även
Kosciuszko och Pilsudski ligga
begravda. Universitet och en mängd
andra kulturinstitutioner. Dessutom
åtskillig industri och livlig handel,
2691 K, 2696.
Kramer [krei’ma], Stanley,
amerikansk filmproducent som stått
bakom flera av de senaste årens bästa
Hollywoodprodukter. Bl. a. kan
nämnas Männen (1951), Linje Lusta
(1952), Sheriffen (1952),
Prickskytten (1953), Vild ungdom (1953).
Krame’ria, släkte av familjen
ärtväxter med tolv arter i Amerika. I
Anderna i Peru växer K. trian’dra,
vars rot innehåller 20 %
ratanhia-garvsyra, som har stor medicinsk
användning.
Kramfors, stad i s.ö. Ångermanland
vid Ångermanälven, 13 468 inv. 1954.
Blev stad 1947. Sågverk,
sulfitfabrik. Samrealskola, 3836 B, 3855 K.
Kramla eller krampa, U-formig
järnbygel med spetsade skänklar,
avsedd att fastslås i (trä-)väggar
e. d.
Kramp, sjuklig sammandragning av
muskler oberoende av viljan och
av mycket skiftande orsaker. Den
är ofta symtom på olika sjukdomar,
t. ex. urinförgiftning och andra
förgiftningar såsom av mjöldryga och
stelkrampsbakterier, f allandesj uka,
hysteri. Vanligen uppkommer kramp
i vissa muskelgrupper, t. ex.
handen och vaden, av
överansträngning. Två slag av kramp finnas:
klonisk, med upprepade
muskelryckningar (konvulsioner) samt
to-nisk, med ihållande stark
muskelsammandragning.
Kramsfågel, enbärsfågel,
ursprungligen björktrasten. Sammanfattande
benämning på flera smärre fåglar,
trastar, domherrar etc., vilka förr
fångades eller skötos på hösten och
användes till föda. K.-fågelfångst
förbjöds i Sverige år 1904 genom
lag. Genom dr Axel Munthes
initiativ har ett liknande förbud
genomförts i Italien, till stor båtnad
för våra flyttfåglar.
Kranbalk, namn på en vid bogen å
segelfartyg framskjutande balk,
vilken användes när ankaret fälles
eller lättas. Med kranbalksvis menas
i kranbalkens riktning, mot
kran-balken, dvs. snett framåt, 45° mot
fartygets stävriktning, åt styrbord
eller babord.
Kra’nium (grek. krani’on),
huvudskål, skalle, 3243 B.
Krankesjön, bekant fågelsjö i
mellersta Skåne, ö. om Lund. 4 km2.
Avrinner till Kävlingeån, 3571.
Kransalger, fam. Characeae bland
grönalgerna, ha 40 cm hög bål med
grenar i kransar. Släktena Cha’ra
och NitelTa ha tillsammans 200
arter i sött och bräckt vatten. K. äro
starkt kalkhaltiga och bräckliga.
Kransväxter, kransblommiga växter,
fam. Labia’tae (eller Verticilla’tae)
bland sympetalerna, ha fyrkantig
örtstam med parvis och korsvis
motsatta blad, blommor i knippen
(kransar) i bladvecken och
tvåläp-pig krona samt tvåväldiga ståndare
(två långa, två korta). Frukten är
en fyrdelad klyvfrukt. Hit höra
mynta, dån, plister m. fl.
Krapotkin, se Kropotkin, 3617.
Krapp, torkade rotstockar av
krapp-växten, Ru’bia tincto’ria, som växer
i s.ö. Europa och angränsande delar
av Asien. Genom behandling med
syror beredes alisarin (krapprött,
turkiskt rött), vilket färgämne nu
vanligen framställes syntetiskt.
Krapperup, gods i n.v. Skåne vid
Kullen, ett av Sveriges största
fideikommiss inom ätten Gyllenstierna.
Slott från 1500-talet, ombyggt 1740.
— 3089 K.
Krapplack, ett färglack, ursprungligen
erhållet genom kokning av
krapp-färgämnet alisarin med alun eller
annat metallsalt och soda.
Krapprot, se Krapp.
Krasch, ty., sammanbrott.
Krascha’n (förvrängning av fr.
cra-chat, spottkluns) smädenamn på
ordensstjärna, en härledning som
med tiden blivit bortglömd.
Krasinski [-sjin’jski], Zygmunt (1812
—59), polsk författare, tidssatiriker
och idédiktare. Har bl. a. skrivit
Den ogudomliga komedin (1835),
en dramatisk framtidsvision av
kampen mellan aristokrati och
demokrati. K. räknas genom sin
högt-syftande idériktning till en av den
polska romantikens främsta
företrädare.
Kras’naja Zvezda (ry., röda stjärnan),
rysk daglig tidning, grundad 1924 i
Moskva. Organ för ministeriet för
Sovjetunionens väpnade styrkor.
Kra’sno (av ry. krasnyj, röd), vanligt
sammansättningsled i ryska
ortnamn.
Krasnoda’r, före 1920 Jekaterinoda’r,
huvudstad i Krasnodarregionen och
Ady ge j ska autonoma området, vid
Kubanfloden, Nordkaukasien,
Sovjetunionen. 204 000 inv. 1939.
Oljeraffinaderier. Högskolor. Tidigare
4460
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
