Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krasnogvardejsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRASNOGVARDEJSK
KREPITATION
kubankosackernas huvudort. K. var
ockuperat av tyskarna 9 aug. 1942
—12 febr. 1943.
Krasnogvardejsk’, stad 45 km s. om
Leningrad med ryktbart palats
(numera museum) med 600 rum,
uppfört av Katarina II :s gunstling
Or-lov. Ca 40 000 inv. Hette före 1923
och 1927—29 Gattjina, 1923—27
Trotsk.
Krasnojarsk’, huvudstad i område
med samma namn, östsibirien,
Sovjetunionen. vid Jenisej och
Sibiriska järnvägen.
Lantbruksförsöksan-stalt; cellulosa- och pappersindustri;
handelscentrum. 190 000 inv. 1939.
— 170 K.
Kras’noje Selo’, stad, 25 km s.v. om
Leningrad, Sovjetunionen, 3 500 inv.
Sommarläger för Leningrads
garnison.
Krasnovodsk’, stad i v. Turkmenistan,
Sovjetunionen, vid Kaspiska havets
ö. kust, ändpunkt på transkaspiska
järnvägen. 30 000 inv. 1939.
Olje-fyndigheter. överfartsort till Baku,
170 K, 1962.
Krass (lat. crassus, tjock),
materialistisk, rå, grov.
Krasse ingår som andra
sammansätt-ningsled i 15 olika svenska
växtnamn, samtliga utom indiankrasse
tillhörande familjen korsväxter. Se
Kryddkrasse.
Kra’ter, den trattformiga öppning
varigenom ett vulkanutbrott äger rum.
— Kratersjö, vattensamling i
kratern på en slocknad eller i vila
befintlig vulkan, 3654 B.
Krati’nos (d. omkr. 422 f. Kr.),
grekisk komediförfattare, med sin
satiriska kraft en föregångare till
Aristofanes, vilken både prisade
och angrep honom. Av hans verk
äro endast fragment bevarade.
Kraus, Joseph Martin (1756—92),
tysksvensk tonsättare,
hovkapellmästare i Stockholm 1788. Skrev
operor efter Glucks mönster, bl. a.
Proserpina (1781) och Aeneas i
Carthago (1790), symfonier,
kammarmusik och sånger, kyrkomusik
etc., allt av hög halt, 3345,
Kraus, Karl (1874—1936), österrikisk
essayist, aforistiker och poet,
utgivare av tidskriften Die Fackel
(1899—1936). Hans skarpa satir
riktade sig mot tidens
framstegs-optimism och inte minst mot dess
missbruk av orden, vari K. såg den
journalistiska lösaktighetens
skötesynd, 3570.
Krauss [kraos], Clemens (1893—1954),
österrikisk dirigent, bl. a. verksam
som .operakapellmästare i München,
Wien och Salzburg.
Krauss, Werner (f. 23/7 1884), tysk
scen- och filmskådespelare,
verksam vid Reinhardts scener och
senare vid stadsteatrarna i Berlin.
Bland hans filmer märkas Doktor
Caligari (1919), Danton (1921),
Frihetshjälten (1939) och Jud Süss
(1940).
Kravall’ (ty. Krawall), upplopp.
Kravattgrepp, grepp i brottning,
varvid ena, t. ex. högra, armen föres
under motståndarens armhåla,
framför bröstet, med handen upp till
nacken, den andra handen lägges
över hans nacke, varefter
motståndaren vrides runt. Greppet förbjöds
från våren 1955.
Kravell’, karavell (sp. carabela),
fartygstyp från 1500-talet, 904 B.
Kravellbyggd säges en bordläggning
vara, om borden stöta mot
varandra kant i kant, så att
fartygssidan blir slät. — Motsats: klink
-byggd, 903.
Kravtjenko, Viktor (f. 1905),
sovjetrysk ämbetsman och ingenjör,
sedan 1929 medlem av ryska
kommu
nistpartiet, innehade flera ledande
poster inom industrin och
förvaltningen. K. överflyttades 1943 till
Sovjetunionens
handelsrepresenta-tion i Washington, bröt med
kommunismen och Sovjetunionen 1944
och publicerade 1946 sin
redogörelse om sitt eget liv och
förhållandena i Sovjetunionen i Jag valde
friheten (sv. ö. 1947). Boken blev en
världssensation och föranledde 1949
en process i Paris mellan
kommunisterna och författaren, som
skildrade processförhandlingarna i Jag
valde rättvisan (sv. ö. 1950).
Kreati’n, metylguanidinättiksyra, en
aminosyra, som förekommer i
muskler i fri form eller i förening med
fosforsyra. K.-fosforsyra är av stor
betydelse för musklernas arbete. K.
avger lätt vatten och övergår
därvid i kreatinin, som utsöndras med
och normalt förekommer i urin.
Kre’atur (lat. creatu’ra, varelse,
skapelse), skapad varelse; husdjur,
speciellt nötboskap; kräk.
Krebs, Nathalie (f. 1895), dansk
keramiker, konstnärlig ledare för Saxbo
stengods. Genom enkelheten i
formgivningen och förnämheten i
glasyrerna har K. verkat nydanande
inom stengodsframställningen.
Kreden’sa (ital. credenza, tro, tillit),
avsmaka, ursprungligen smaka på
en dryck för att visa att den ej
var förgiftad; iskänka, kringbjuda
en dryck bland gästerna.
Krede’ring, av krita och lim beredd
massa, som användes såsom
underlag vid förgyllning och målning av
träföremål.
Kre’dit, tillgångar, tillgodohavande,
högra sidan av ett konto. —
Motsats: Debet. — Kredite’ra, införa
på kreditsidan av ett konto. Jfr
Bokföring.
Kredi’t (lat. cred’ere, låna ut),
beviljat betalningsuppskov; lån (taga på
kredit). — Även om en persons
tillförlitlighet som låntagare. —
Kredite’ra, räkna till godo,
gott-skriva.
Kreditförening, en form av
ekonomiska föreningar för tillgodoseende av
medlemmarnas kreditbehov, t. ex.
Jordbrukskassorna, 1330.
Kreditförsäkring, försäkring varvid
försäkringsgivaren garanterar en
fordrans betalning.
Kreditgaranti, borgensförbindelse från
statens sida främst för vissa
jordbruks- och studielån.
Krediti’v, en form av utlåning, enligt
vilken en person eller firma, som
lämnat säkerhet eller borgen i en
bank, i denna får lyfta belopp upp
till en viss gräns, t. ex.
byggnads-kreditiv, resekreditiv.
Kreditocker, ocker, genom att taga
oskäligt hög ränta vid lån.
Kre’ditor, fordringsägare. — Motsats:
debitor.
Kreditrestriktioner, ett
sammanfattande begrepp för de
överenskommelser som Riksbanken träffat med
kreditinstituten i syfte att tvinga
kreditgivningens omfattning och
inriktning i överensstämmelse med
den ekonomiska politiken. K.
kunna sägas främst vara en
efterkrigs-företeelse, även om K. förekommit
vid några tillfällen under 1920- och
30-talen. De voro då rent
kvantitativa, dvs. åsyftade en begränsning
av kreditvolymen, medan de under
efterkrigstiden även varit
kvalitativa genom att vissa kreditändamål
(bostadsbyggandet) prioriterats,
medan andra behandlats med särskild
restrikti vitet.
Kreditupplysning, soliditetsupplysning,
upplysning om en persons
ekono
miska ställning, kreditvärdighet osv.
Det finns speciella K.-byråer.
Kree’ra (lat. crea’re), skapa,
framföra en roll, ett mode osv.;
utnämna, välja (till). — Kreatio’n,
skapelse, i synnerhet inom
modebranschen; roll.
Kre’feld, stad i delstaten
Nordrhein-Westfalen, n.v. Tyskland, nära Rhein
s.v. om Duisburg. 182 200 inv. 1952.
Centrum för Tysklands siden- och
sammetsindustri. Stora
hamnanläggningar, 3559 K.
Kreisler [kraisTer], Fritz (f. 2/2 1875),
österrikisk violinist, en av
samtidens främsta. Hans wienska esprit
och sällsynta teknik ha bevarats åt
eftervärlden i ett otal
grammofoninspelningar. Har komponerat
mycket uppskattade violinstycken, flera
i äldre mästares namn. Amerikansk
medborgare 1943.
Krematio’n (lat. crema’tion,
förbränning), eldbegängelse.
Kremato’rium, byggnad för
likbränning.
Kremberg, Jacob (d. omkring 1642),
träsnidare, verksam i Skåne, där
han utförde flera altaruppsatser,
predikstolar osv., påverkade av
holländsk renässans. K:s huvudverk
är inredningen av Gårdstånga
kyrka (1609—28).
Krementju’g, rysk stad i Ukraina,
Sovjetunionen, vid Dnjepr. 90 000
inv. 1939. Träindustri. Maskin- och
bilindustri.
Kreml, ry., citadell. Mest bekant är
Moskvas Kreml, som länge var
tsarens residens. Det är sedan 1918 säte
för Sovjetregeringen, 2354 B, 2357 B.
Kremlor, Rus sula, släkte av familjen
skivlingar av hattsvamparna. De
växa huvudsakligen i skogar,
talrikast på eftersommaren. Bland goda
matsvampar märkas mandel-, ägg-,
björk-, vinkremla.
Kremservitt, blyvitt,
blyhydroxikar-bonat, som användes såsom
färgpigment. Uppkallat efter den
österrikiska staden Krems.
Kre’msier [-sir], tjeckisk stad vid
floden Morava. 20 000 inv. 1940.
Livsmedelsindustri. Maskinverkstäder.
Krenek [ksje’nek], Ernst (f. 1900),
österrikisk-amerikansk tonsättare.
Sin tidigare, lättillgängliga och
jazz-influerade stil (operan Jonny spielt
auf, 1927) har K. övergett för ett
atonalt tonspråk, delvis efter
tolv-tonssystemet. Sedan 1941
komponerar han under intryck av studier i
bl. a. medeltida polyfoni, 2582.
Kreoler [-åTer] (sp. criollo,
avkom-ling), mer eller mindre rasrena
ättlingar till invandrare från
moderlandet i ursprungligen spanska,
portugisiska och franska kolonier,
särskilt i Syd- och Centralamerika,
2306.
Kreoli’n, desinfektionsmedel, är en
emulsion av kresol i en tvållösning.
Jfr Lysol.
Kre’on, enligt den grekiska sagan
lokastes bror och sin systerson
Oidipus’ efterträdare som konung i Tebe.
KreosoT, metylguajakol, ingår i den
fraktion av boktjära, som kokar vid
200—240°.
Kreosotolja. 1. En fraktion av tunga
oljor ur stenkolstjära, innehållande
fenoler, som användas till
impreg-nering av trä, telefonstolpar, syllar
m. m.
Krepe’ra (ital. crepa’re, gå sönder,
brista), spricka, brista.
Krepitatio’n (lat. crepita’re, knarra),
knister, knakning, skrapande ljud,
som uppstår då benytorna vid
benbrott röras emot varandra, samt
det knarrande ljudet vid vissa
sensjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
