Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kresmolog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRESMOLOG
KRIGSMAN
Kresmolog [-å’g] (grek, chresmos’,
spådomskonst), spåman. —
Kresmo-logi’, spådomskonst.
KresoT, oxitoluen, förekommer i tre
isomera former i stenkolstjära.
Användes såsom utgångsmaterial vid
tillverkning av plaster, sprängämnen
och desinfektionsmedel.
Krestomati’ (grek. chrestomatheia,
vetgirighet, kunskapstörst), samling
ur (äldre, antika) författares
skrifter, närmast en form av antologi.
Kre’ta, grek. Kri’ti, ital. Can’dia,
grekisk ö i Medelhavet, s. om Egeiska
havet. 8 297 km2, 463 459 inv. 1951.
Ett bergland (upp till 2 456 m ö. h.)
med fruktbara dalgångar, vilka
producera vin, korinter, sydfrukter,
oliver m. m. Märkliga fornfynd
bl. a. i Knossos, Faistos m. m. Kom
efter långa och många befrielsekrig
1913 till Grekland. 1941 skedde
historiens första luftinvasion på ön,
då tyskarna transporterade trupper
med flyg, vilka efter häftiga strider
och stor förödelse ockuperade ön,
som återtogs av de allierade i
slutet av 1944, — 765, 1449 K, 3747.
Kreti’n, individ som lider av
Kreti-nism, idiot, dum person, 3094.
Kretinis’m, endokrin rubbning av
sköldkörtelns funktion, som
medför idioti, dvärgväxt och
hudförändringar. Förekommer endemiskt
bl. a. i Schweiz.
Kreti och pleti, förvrängning av
kere-téer och peletéer, olika folk som
in-gingo i kung Davids livvakt.
Användes nu i betydelsen blandat
sällskap.
Kretschmer, Ernst (f. 1888), tysk
psykiater, professor i psykiatri i
Mar-burg, sedermera i Tübingen. Genom
sina iakttagelser på sinnessjuka
kom han fram till sin berömda
typ-lära som han framställt i
Körper-bau und Character (1921,
Kroppsbyggnaden och karaktären, sv. ö.
1926), enligt vilken han delar in
människorna i tre typer och visar
på ett samband mellan
kroppsbyggnad och personlighetstyp. K. har
även gjort en uppmärksammad
insats, när det gäller karakterisering
av psykiska sjukdomstillstånd och
psykoterapi. I svensk övers,
föreligger bl. a. Om hysteri (1936),
Medicinsk psykologi (1940) och Modern
psykoterapi (1951), 1939.
Kreuder, Peter (f. 1905), tysk
schlagerkompositör och pianist, vars
operett Lips uppfördes på K. teatern
1941. Hans arrangemang av
populära melodier var en kort tid
mycket omtyckta.
1. Kreuger [kry’-], Nils (1858—1930),
målare. K:s tidigare måleri präglas
av ett impressionistiskt målnings
-sätt, som han tillägnat sig under
studietiden i Paris på 1880-talet. K.
blev sedermera en av de mest
betydande representanterna för det
nationellt betonade landskapsmåleri,
som utgick från Varbergsskolan.
Har i synnerhet utfört
kompositioner med hästar och kor i landskap
från Halland och Öland samt målat
stockholmsmotiv. Var en av
stiftarna av Konstnärsförbundet, 3328.
2. Kreuger [kry’ger], Ivar (1880—1932),
brorson till Nils K., ingenjör och
finansman, deltog 1907 i bildande
av byggnadsfirman Kreuger & Toll
samt var den drivande kraften vid
tillkomsten av Svenska Tändsticks
AB, vilket utbyggdes till ett
världsomfattande företag med monopol i
många länder. K. uppträdde därefter
som internationell storfinansiär men
till följd av den internationella
ekonomiska krisen 1929 blev
Kreuger-koncernens ställning alltmer
under
grävd och sedan K. i mars 1932
avlidit i Paris (genom självmord eller
mord) gick Kreuger & Toll i
konkurs. »Kreugerkraschen»
förorsakade panik på börsen i Sthlm samt
även politiska förvecklingar (C. G.
Ekmans avgång). Mot
Kreugerkon-cernens ansvariga ledning (bl. a.
brodern Torsten K.) anställdes åtal
för bedrägligt förfarande
(»Kreu-gerprocessen», även kallad
»Högbro-forsmålet»). Den fällande domen
väckte en långvarig och ännu ej
avslutad diskussion, 3578.
3. Kreüger, Henrik (1882—1953),
kusin till Ivar K., professor i
byggnadsteknik vid Tekniska högskolan
1914—43, rektor där 1931—43. Har
gjort grundläggande undersökningar
rörande byggnadsmaterialens
värme-och ljudisolerande förmåga samt
utfört konstruktioner till flera
betydande byggnader, bl. a.
Stadsbiblioteket i Stockholm. Sedan 1908
bedrev K. konsulterande verksamhet.
4. Kreuger, Torsten (f. 17/6 1884),
bror till Ivar K., affärsman. Polsk
generalkonsul 1926—32, verkställande
direktör i det av brodern ägda
företaget Högbroforsens AB 1921—30.
Sedan 1937 verkställande direktör
för Stockholms-Tidningen och
Aftonbladet (»Kr eugerpr essen»).
Kreu’sa, i grekisk mytologi dotter till
Priamos och maka till Aeneas.
Kreutzer [krötsä’r], Rodolphe (1766—
1831), fransk violinist och tonsättare.
Berömda är K:s etyder, som ännu
brukas i den högre
violinundervisningen. Honom tillägnade Beethoven
sin violinsonat i A-dur op. 47.
Kreuzer [kråi’tser], äldre tyskt och
österrikiskt koppar- och silvermynt
med bilden av ett kors (ty. Kreuz).
Tyska myntet motsvarade 4
pfen-nig, det österrikiska 2 heller. — K.
präglades även i Sverige 1632.
Kreuznach [kråi’ts-], Bad K., badort
i delstaten Nordrhein-Westfalen, v.
Tyskland, vid Rhens biflod Nahe.
30 063 inv. 1950. Radiumhaltiga
koksaltkällor. Stor vinhandel.
Kreva’d (lat. crepa’re, braka),
explosion av projektil med
svartkruts-laddning (granatkartesch). Jfr
Bri-sad.
Kreve’ra, springa sönder, explodera.
Kri, den nedersta krökta delen av
förstäven, speciellt på träfartyg.
Kri’a (grek, chreia, bruk, nytta),
öv-ningsuppsats, skoluppsats.
Kricka, An’as crec’ca, omkr. 35 cm
lång and. Hanens vårdräkt:
rödbrunt huvud med grönt band på
vardera sidan, ryggen vattrad i
grått och svart, buken gulvit.
Vingspegeln har grön metallglans.
Honan mörkbrun. Häckar i hela
Sverige. Flyttar till Afrika.
Kriemhild [kri’mhilt], kvinnliga
huvudpersonen i Nibelungenlied,
motsvarar Volsungsasagans Gudrun.
Krigsakademin, till 1862 namn på
krigsskolan vid Karlberg.
Krigsarkivet, Sveriges till omfånget
näst största arkiv, arkivmyndighet
och arkivdepå för alla under
försvarsdepartementet hörande
myndigheter. Förvarar bl. a. krigs- och
amiralitetskollegiernas arkiv och
stora samlingar såväl ritade som
tryckta kartor och planscher samt
ett omfattande bibliotek. K.
grundades 1805 och den senaste
instruktionen är från 1943. Sedan 1947 är
det inrymt i en nybyggnad på
Gärdet i Stockholm. Chefen kallas
krigsarkivarie, 149, 3101.
Krigsbarn, främst tyska och
österrikiska nödställda barn, som
omhän-dertogos i neutrala länder, i
Sverige ca 26 000, efter första
världskriget. Även under och efter andra
världskriget har liknande
verksamhet ägt rum.
Krigsbefälet, ursprungligen de
representanter för det inhemska
krigsfolket, som från senare delen av
1500-talet kallades till riksdagarna,
där deras mening särskilt i militära
frågor inhämtades, innan adeln
fattade beslut. Senare till 1935 arméns
fullmäktige för ärenden rörande
arméns pensionskassa och arméns nya
änke- och pupillkassa.
Krigsbro, bro som byggts med särskild
för ändamålet anskaffad militär
s. k. krigsbromateriel. Jfr Fältbro.
Krigsdomare, ordförande i krigsrätt.
Krigsfartyg, örlogsfartyg, indelas i:
flygplanfartyg (hangarfartyg,
eskort-hangarf artyg, flygdepåfartyg),
artillerifartyg (slagskepp, tunga och
lätta kryssare), torpedfartyg
(jagare, kustjagare,
motortorpedbåtar), ubåtar, eskortfartyg
(eskortjagare, fregatter och korvetter),
min- och svepfartyg, träng- och
specialfartyg samt
landstigningsfar-tyg-
Krigsfiskal, åklagare vid krigsrätt.
Krigsflygskolan (F 5), Ljungby hed,
flygvapnets flygskola. Vid K. få
as-piranter och fältflygare sin
grundläggande flygutbildning.
Krigsfrivillig, personal som efter
frivilligt åtagande och utan att vara
värnpliktig eller eljest
krigstjänstskyldig anställts vid krigsmakten i
befattning ingående i
krigsorganisationen.
Krigsförband, förband ingående i
krigsmaktens krigsorganisation. Jfr
Fredsförband.
Krigsförbrytare, person som begått
brott mot folkrättslig sed eller
avtal rörande krigföring.
Benämningen blev i samband med andra
världskriget utvidgad att omfatta
även krigsanstiftare, 2551.
Krigsförräderi, brott, som består i
gärning, vilken kan försämra
krigsmaktens ställning då riket är i
krig såsom genom att hindra,
missleda eller förråda krigsmakten
eller lämna bistånd till fienden.
Regler i 27 kap. strafflagen.
Krigsherre äldre namn på monarken
som högste befälhavare över
krigsmakten.
Krigshögskolan (KHS), 2-årig högre
utbildningsanstalt vid armén,
uppdelad på stabslinje (för högre
stabsofficerare), vapenteknisk linje (för
tekniska stabsofficerare) och
ingenjörlinje (för ingenjör- och
fortifi-kationsofficerare). K. genomgås av
mer än en tredjedel av alla
arméofficerare på aktiv stat och öppnar
vägen till mera kvalificerade
befattningar. K. är grundad 1878 och
förlagd till Stockholm.
Krigskolle’gium, ett av de 1634
upprättade riksämbetsverken med
riks-marsken som ordförande.
Förvandlades 1866 till Arméförvaltningen.
Krigskonjunkturskatt, inkomstskatt
som pålägges merinkomst orsakad
av högkonjunktur under krig.
Infördes i Sverige under båda
världskrigen.
Krigskontraband, se Kontraband.
Krigslagar, sammanfattande
benämning på för personal vid
krigsmakten gällande straffrättsliga regler,
vilka sedan 30 juni 1948 innehållas
i 26 kap. strafflagen om brott av
krigsmän jämte lag om
disciplinstraff för krigsmän.
Krigsman, gemensam benämning för
officerare, underofficerare och
manskap samt värnpliktiga liksom även
hemvärnsmän under den tid de
tjänstgöra vid krigsmakten. K.
lyder under bestämmelserna för den,
militära rättskipningen.
4462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
