Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krigsmannaerinran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSMANNAERINRAN
KRISTALLSYSTEM
Krigsmannaerinran, den maning till
trohet mot konung och
fädernesland, som meddelas alla krigsmän
vid första inträdet i tjänst,
vanligen av regementschef. Brukar ske i
högtidliga former i samband med
förbandsfanans blottande och
troppande.
Krigsmaterielverket, ämbetsverk
inrättat 1943 för handhavande av det
industriella krigsförberedelsearbetet
och materielanskaffningen. K.
delades 1954 upp på ett antal andra
centrala förvaltningsorgan.
Krigsorganisation, militärt förbands
eller försvarsgrens organisation i
krig.
Krigspolis, se Fältpolis.
Krigsråd. 1. Tidigare bruklig
rådplägning mellan en befälhavare och
hans närmaste män. — 2. Till 1866
medlem av krigskollegium.
Krigsrätt. Under beredskapstillstånd
och då riket är i krig skall i den
utsträckning Kungl. Maj :t
bestämmer K. utgöra domstol för
avdelning av krigsmakten i stället för
allmän underrätt. K. skall bestå av
en lagfaren krigsdomare jämte
nämnd med två civila och en
militär ledamot. Åklagare är
krigs-fiskal. Fullföljd av talan sker hos
hovrätt. Under f redsförhållanden
handläggas militära mål av allmän
underrätt och ej som före 1949 av
krigsrätt.
Krigsskolan, militär läroanstalt för
utbildning av officerare på aktiv stat
vid armén, förlagd till Karlbergs
slott, Stockholm (Solna), 155.
Krigsskådeplats, område på vilket
krigsoperationer försiggå. —
Motsats: hemort.
Krigsvetenskapsakademin, Kgl. K.,
grundad 1796. Har till uppgift att
främja krigsvetenskaperna samt
följa deras utveckling samt sprida
kunskaper inom krigsmakten
genom publikationer.
Krigsvigsel, vigsel som på grund av
krig eller krigsfara förrättas utan
vanliga formaliteter. I Sverige får
K. ske utan lysning om mannen
kallas till uppbrott mot fienden
eller eljest allvarlig fara föreligger
att vigsel ej kan äga rum om
lysning avvaktas.
Krikonträd, Pru’nus insiti’tia, ett
plommonträdet närstående fruktträd med
lägre och tätare krona, torniga skott
och mindre blad, blommor och
frukter.
Krim, ry. Krym, rysk halvö i Svarta
havet, ca 26 000 km2, 1,1 milj. inv.
1939. Består i norr av stäpp, i
söder av ett bergland, Jailabergen,
som nå 1 543 m ö. h. Sydsidan
bildar Rysslands riviera med odling
av vin, sydfrukter, oliver och fikon.
1/4 av invånarna äro tatarer. K.
var 1922—45 en autonom
sovjetrepublik, men blev därefter
förvaltningsområde i R. S. F. S. R. — K.
kallades under antiken Tau’ris eller
Chersone’sus tau’rica,
koloniserades av greker och spelade en
betydande ekonomisk roll, tillhörde
på 1200-talet tatarriket Gyllene
horden, därefter självständigt khanat,
1478—1774 turkiskt lydrike, 1783
införlivat med Ryssland, 3157 K.
Krimgoter, nu utdött germanfolk på
Krim. Levde kvar där ännu på
1700-talet.
Kriminalantropologi, studiet av
brottslingar med hjälp av antropologins
vetenskapliga metoder. K. inleddes
av italienaren C. Lombroso, men
har numera i stort sett mist sin
betydelse, sedan man alltmera
kommit till klarhet om de sociala och
psykologiska faktorernas betydelse
som brottsorsaker.
Kriminalisera (lat. crimen, brott),
genom lagstiftning förklara visst
handlande såsom brottsligt.
Kriminalist’, fackman inom
kriminologin, kriminaltekniker.
Kriminalisti’k, se Kriminologi.
Kriminalite’t, brottslighet.
KriminaTpatient, brottsling, som
vårdas pä sinnessjukhus.
Kriminalpolisen, den del av
polisorganisationen som handhar
utredningen av brottmål, 2705.
Kriminalpolitik, samhällets åtgärder
för bekämpande av brottsligheten,
2078.
Kriminalpsykologi, den gren av
psykologin som sysslar med de psykiska
orsakerna till brottsligheten. På
svensk mark är Andreas Bjerre
ban-brytare för denna forskning, och
betydande insatser har här gjorts
av bl. a. O. Kinberg.
Kriminalrätt, detsamma som
Straffrätt.
Kriminalteknik, praktisk kunskap om
brottens uppspårande.
Kriminaltekniska anstalten, Statens
K., grundad 1939, har till syfte
att utföra kriminaltekniska
undersökningar.
Kriminell’ eller kriminal-, som har
med brottmål att göra; brottslig.
Kriminologi’, vetenskapen om
brottsligheten, vars psykologiska och
sociologiska orsaker den söker
utröna, 2084.
Krimkonferensen eller
Jaltakonferen-sen, möte i Jalta på Krim 2—12
febr. 1945 på inbjudan av Stalin
mellan Sovjetunionen,
Storbritannien och Förenta Staterna,
representerade av Stalin, Churchill och
Roosevelt, respektive länders
utrikesministrar samt medlemmar av
militärstaber m. fl. På konferensen
träffades överenskommelser om
Tysklands behandling efter
kapitulationen samt åtgärder för
återinförande av demokratiska
styrelseformer i Tyskland och i de av
tyskarna ockuperade staterna. Polen
skulle avträda till Sovjet området
n.ö. om Curzonlinjen, vilket skulle
kompenseras i väster. Dessutom
in-gicks flera hemliga avtal, vilka
offentliggjordes 1946—47, och vari
bl. a. Sovjets krav på fullständig
vetorätt i säkerhetsrådet. Ukrainas
och Vitrysslands upptagande i FN,
på s. Sachalin och Kurilerna, och
på en flottbas i Kina och
tillgodo-sende av ryska intressen i
Manchu-riet, det senare som villkor för
ryskt deltagande i kriget mot
Japan, hade tillmötesgåtts. K. kom
senare i den politiska debatten att
framstå som en betydelsefull
vändpunkt i andra världskriget genom
att de västallierade mer eller mindre
klart uttalat tvingades ge
Sovjetunionen fria händer i Östeuropa.
Särskilt i USA har K. utsatts för
skarp kritik från republikanskt håll.
I samband härmed offentliggjordes
de amerikanska protokollen om K.
i mars 1955.
Krimkriget, ryskt-turkiskt krig 1853—
56 med intervention av England,
Frankrike och Sardinien på
Turkiets sida. K., som främst orsakades
av Rysslands aggressiva politik mot
Turkiet, fick sitt namn av att de
viktigaste striderna ägde rum på
Krim, där den ryska fästningen
Sevastopol stormades efter ett
tappert försvar. Vid freden i Paris 1856
erkändes bl. a. Turkiets oberoende.
Krimtata’rer, åkerbrukande turkiskt
folk, bosatt på Krim. Ca 200 000
personer.
Krishna, indisk gud, den förnämsta
inkarnationen av guden Vishnu, 1736.
Kristall’ (grek. krys’tallos, is),
homo
gen kropp, som begränsas av flera
plana, naturliga ytor och som har
i parallella riktningar lika, men i
olika riktningar olika fysikaliska
egenskaper. De i kristallerna
ingående atomerna äro ordnade i ett
mer eller mindre komplicerat
rymd-gitter. Alla fasta, enhetliga ämnen
ha en naturlig tendens att bilda K.,
209, 2785.
Kristallaxlar, tänkta linjer genom en
kristalls mittpunkt, vilka sluta vid
två mot varandra belägna ytor,
kanter eller hörn.
Kristalldetektor, detektoranordning i
den enklaste typen av
radiomottagare (kristallapparater). Består av
ett stycke halvledande mineral,
t. ex. blyglans, mot vilkens
facettyta en metalltråd med lätt tryck
vilar. Anordningen verkar som
elektrisk ventil.
Kristalldrus, gyttring av kristaller i
en bergshålighet.
Kristallglas, kalibly glas med stor
Ijus-brytande förmåga.
Kristallhimlen, den nionde och näst
yttersta av de rörliga
himmelssfä-rerna i antik och medeltida
världsbild. Utanför K. ansågs eldhimlen
vara belägen, Guds och de saligas
boning.
Kristalli’n, äggviteämne, som bl. a.
förekommer i ögats kristallins.
Kristalli’na skiffrar, skiffriga,
meta-morfa bergarter, t. ex. gnejs,
glim-merskiffer, hornbländeskiffrar.
Kristalli’niskt är ett ämne, som kan
bilda eller förekommer i kristaller.
Kristallisatio’n, kristallbildning. —
Kristallise’ra, övergå till
kristallform.
Kristallkällare, grottor eller hålrum i
berg, klädda med kristalldrus.
Kristallmottagare, radiomottagare med
kristalldetektor.
Kristallografi’, läran om materiens
egenskaper i kristalliserat tillstånd.
Kristalloi’der, ämnen, som i vatten
lösas upp till små partiklar, så att
de passera igenom en djurhinna
eller någon annan membran, vilken
hindrar kolloida partiklar att
passera.
Kristallos [-å’s], natriumsaltet av
sac-karin, kan användas som
sötningsmedel, 3144.
Kristallpalatset, eng. Crystal Palace,
av J. Paxton 1851 i järn och glas
uppförd byggnad för utställningen
i London. Förstördes genom en
eldsvåda 1936. Genom sin konstruktion
ett av föregångsverken i den
moderna arkitekturen.
Kristallskådning, spådomsmetod
bestående i att man stirrar på en kristall,
en spegel, en svärdklinga e. dyl.
tills man får en synhallucination,
som antas uppenbara något om
framtiden eller det förflutna.
Kristallsystem, grupper, i vilka
kristaller kunna indelas till följd av
graden av symmetri samt
kristallaxlamas antal och läge. 6 K.
finnas: 1) Reguljära systemet med tre
mot varandra vinkelräta lika långa
axlar, 2) hexagonala systemet med
tre lika långa i ett plan liggande
axlar, som bilda 60° vinkel med
varandra samt en fjärde axel
vinkelrätt mot dessa och med
varierande längd, 3) tetragonala
systemet med två mot varandra
vinkelräta axlar samt vinkelrätt mot
dessa en tredje axel av varierande
längd, 4) rombiska systemet med
tre mot varandra vinkelräta axlar
av varierande längd, 5) monoklina
systemet med tre olika långa axlar,
av vilka två skära varandra under
sned vinkel och den tredje står
vinkelrätt mot de förras plan, 6)
tri-klina systemet med tre axlar av
4463
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
