Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kristallvatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTALLVATTEN
KRISTINEBERG
varierande längd, skärande varandra
under sneda vinklar.
Kristallvatten, vatten som bindes, när
vissa ämnen kristallisera ur en
vattenlösning.
Kristberg, församling i Borensbergs
kommun i n.v. Östergötlands län,
1 529 inv. 1954.
Kristdala, kommun i ö. Småland.
Kalmar län, 2 797 inv. 1954.
Kristendom, den från Jesu Kristi
förkunnelse och liv utgående
religionen, 2086.
Kristensen, Knud (f. 1880), dansk
politiker, Venstres ledare 1941—49,
inrikesminister 1940—42 och 1945,
statsminister 1945—47. Ministären
K. avgick på grund av K:s krav
på Sydslesvigs återförening med
Danmark. K. har därefter inte
spelat någon mera framträdande
politisk roll.
Kristensen, Tom (f. 1893), dansk
författare och kritiker, originell och
färgstark lyriker med exotiska
motiv samt stämningsbilder från det
proletära Köpenhamn. Bland hans
diktsamlingar märkas Mellem Scylla
og Charybdis (1943) och Den
syng-ende Busk (1949), 675.
Kristenson, Anders (1888—1954),
professor, överläkare vid
Serafimer-lasarettets medicinska klinik. Har
publicerat ett flertal skrifter i olika
medicinska ämnen.
Kristian I (1426—81), konung av
Danmark, stamfader för det
Oldenburg-ska huset. Valdes 1448 till konung
i Danmark, 1450 i Norge och 1457
även i Sverige, varifrån han dock
fördrevs 1464. Vid sitt försök att
återtaga landet besegrades han i
slaget vid Brunkeberg 1471. K.
grundläde Köpenhamns universitet.
Kristian II, Kristian Tyrann (1481—
1559), konung av Danmark och
Norge, son till konung Hans,
regerade i Danmark och Norge 1513—
23 och i Sverige 1520. K. fullföljde
faderns politik mot stormännen och
strävade stödd på borgerskapet
efter en centralisering av
kungamakten. Hans försök att återupprätta
unionen och hans seger över
Sture-partiet i Sverige genom Stockholms
blodbad omintetgjordes av Gustav
Vasas uppror. Den jylländska adelns
resning förde farbrodern Fredrik
till tronen och K. gick i landsflykt
till Nederländerna. Ett försök att
återvinna kronan 1531 misslyckades
och K. hölls därefter i fängsligt
förvar på danska slott till sin död,
656, 2089 B, 2519.
Kristian III (1503—59), konung av
Danmark 1534, son till Fredrik I.
Genomdrev reformationen i
Danmark.
Kristian IV (1577—1648), konung av
Danmark 1588, son till Fredrik II.
Förde 1612—13 krig med Sverige,
Kalmarkriget, deltog utan framgång
i Trettioåriga kriget och
invecklades 1643—45 i nytt krig med
Sverige, som ledde till den hårda
freden i Brömsebro. Duglig
inrikespolitisk regent.
Kristian V (1646—99), konung av
Danmark 1670, son till Fredrik III,
stärkte enväldet och sökte under
krig med Sverige 1675—79 förgäves
återerövra de skånska landskapen.
Kristian VI (1699—1746), konung av
Danmark 1730, son till Fredrik IV,
pietist och mycket intresserad av
byggnadsverksamhet
(Christians-borgs slott).
Kristian VII (1749—1808), konung av
Danmark 1766, son till Fredrik V,
sinnessjuk från 1768. överlät
styrelsen främst till Struensee.
Kristian VIII (1786—1848), konung av
Danmark 1839, son till Karl VII:s
bror Fredrik. Hette som kronprins
Kristian Fredrik och valdes till
Norges konung 1814. Inledde
reformarbete i Danmark, men fasthöll vid
enväldet.
Kristian IX (1818—1906), konung av
Danmark 1863, stamfader för den
Glückburgska ätten. Stadfäste 1863
Novemberförfattningen, som ledde
till Slesvigska krigets utbrott.
Vidmakthöll kraven på konstitutionell
regim mot kraven på
parlamentarism.
Kristian X (1870—1947), konung av
Danmark 1912, son till Fredrik VIII.
Förde en parlamentarisk regering
och ingrep personligen endast vid
frågan om Mellanslesvigs öde 1920
och vid den tyska ockupationen av
Danmark 1940. Under denna blev
K. en samlande symbol för folkets
motstånds- och frihetsvilja, 657 B,
1504 B, 2499 B.
Kristian av Anhalt (1568—1630), tysk
furste. Arbetade för protestantisk
samverkan mot katolikerna och var
den evangeliska unionens
upphovsman.
Kristian Fredrik, se Kristian VIII.
Kristia nia, 1625—1925 namn på Oslo,
2598.
Kristianopel. 1. Församling i Jämjö
kommun i östra Blekinge län, 2 335
inv. 1954. — 2. Förutvarande köping
i K. kommun, 104 inv. 1951,
grundlagd 1600 av Kristian IV, stad 1622
—77. Den ca 3 km långa
stadsmuren kvarstår, delvis konserverad,
3111 K.
Kristiansand, norsk stad på
sydkusten vid Otras utlopp i Nordsjön.
25 815 inv. 1950. Stifts- och
fylkes-stad. Sörlandets förnämsta
hamnstad. Trävaruexport, bilfärja till
Hirshals på Jylland, 2515 K.
Kristianstad [-sjan-], stad i n.ö. Skåne
vid Helgeån, 22 km från dess
utlopp i östersjön. 24 393 inv. 1954.
Residensstad i Kristianstads län.
Flera läroanstalter, länslasarett,
fängelse. Livsmedelsindustrier,
textilfabrik och mekanisk verkstad.
Förläggningsort för Norra skånska
infanteriregementet (I 6), Wendes
artilleriregemente (A 3) samt ett
signalkompani. Anlädes 1614 som
ersättning för den medeltida staden
Vä, stadsrättigheter 1622, — 3089 K,
3092, 3093 B.
Kristianstads län omfattar n. och ö.
delarna av Skåne, Landareal 6 156
km2, 259 669 inv. 1954. Tillhör Lunds
stift. Residensstad Kristianstad.
Kristianstads Läns-Demokraten,
socialdemokratisk tidning i
Kristianstad, grundad 1932, daglig från 1/12
1935. Chefredaktör är sedan starten
Nils Elowsson (f. 1890).
Kristianstads Läns Tidning,
högertidning i Kristianstad. Ursprungligen
två tidningar, Skånska Posten,
grundad 1830 och sedan 1871 kallad Nya
Skånska Posten, och Kristianstads
Läns Tidning, grundad 1896,
upphörde 31/12 1954. Tidningarna
sam-manslogos 1899. Chefredaktör är
sedan 1944 Hugo Carlsson (f. 1895).
Kristian IV :s stil, dansk
arkitekturstil under Kristian IV :s regering,
utbildad under inflytande av
nederländsk senrenässans.
Kännetecknas av rik ornamental utsmyckning
i kalksten på oputsade tegelytor.
Bland i K. uppförda byggnader
märkas Rosendahls slott i
Köpenhamn, Svenstorp i Skåne och
Tre-faldighetskyrkan i Kristianstad.
Kristiansund, stad i v. Norge, n Möre,
på tre småöar i havsbandet. 14 561
inv. 1950. Betydande fiske, export
av fisk och konserver. Helt förstörd
av tyskt bombflyg 28 april—2 maj
1940.
Kristian Tyrann, se Kristian II.
Kristi bloddroppar, krukväxter av
släktet Fuch’sia, se d. o.
Kristidskommissioner, centrala
statsorgan tillsatta för att lösa
försörjningsproblemen under världskriget
1914—18. Viktigast voro
Industrikommissionen och
Arbetslöshetskom-missionen av 1914,
Handelskommis-sionen av 1915,
Folkhushållnings-kommissionen av 1916 och
Bränslekommissionen av 1917. Såsom
topporganisation för kristidsnämnder
m. m. under andra världskriget 1939
—45 inrättades enligt en av urtima
riksdagen 1939 antagen lag ett nytt
departement,
Folkhushållningsdepar-tementet. Som huvudorgan för
krisadministrationen upprättades som
centrala ämbetsverk
Livsmedelskommissionen, Industrikommissionen, Bränslekommissionen,
Trafikkommissionen och
Handelskommis-sionen samt för särskilda uppgifter
Priskontrollnämnden och
Krigsför-säkringsnämnden. Mera permanenta
organ äro
Arbetsmarknadskommissionen (som ersatte bl. a.
Arbets-löshetskommissionen) liksom den
med hänsyn till det stora antalet
flyktingar upprättade
Utlännings-kommissionen. För
krisadministrationens lokala ordnande
upprättades kristidsstyrelser (för län eller
del av län) och kommunala
Kristidsnämnder samt (för
arbetsmarknadsfrågor) Länsarbetsnämnder.
Kristi förklaringsdag firas sjunde
söndagen efter trefaldighet.
Kristi Himmelsfärdsdag firas den
fyrtionde dagen efter påsk till minne
av Kristi himmelsfärd (Apg. 1:9).
Kristi lekamens fest, Helga lekamens
dag, katolsk fest, torsdagen efter
Trefaldighetssöndag till minne av
nattvardens instiftelse. Firades
första gången 1247.
Kristina (d. 1160), drottning av
Sverige, Erik den heliges gemål. Skall
ha varit Inge d. ä:s sondotter.
Kristina (1626—89), drottning av
Sverige 1632—54 (under förmyndare till
1644), dotter till Gustav II Adolf.
K. visade intresse för vetenskap och
konst, dock kom hennes inre
styrelse att kännetecknas av stort
slöseri. 1651 beslöt hon att övergå till
katolicismen och förberedde
skickligt sin tronavsägelse medan hon
vann den nödvändiga kontakten
med det katolska Europa. Hennes
främsta uppehållsort blev Rom, där
hennes hov blev ett vetenskapligt
och litterärt centrum. K. ligger
begraven i Peterskyrkan, 2091 B.
Kristina av Holstein-Gottorp (1573—
1625), Karl IX :s andra gemål,
Gustav II Adolfs mor, känd för
stränghet och sparsamhet och för sitt
motstånd mot Gustav II Adolfs
giftermål med Ebba Brahe.
Kristina från Stumbelen [sjtom’-],
(1242—1312), tysk mystiker. Vistades
en tid i Köln. Till hennes vänkrets
hörde bl. a. den svenske
dominikan-munken Petrus de Dacia, som har
skrivit hennes levnadsteckning (sv.
ö. 1950).
Kristinas bibel, den första
fullständiga finska bibeln, tryckt 1642.
Kristine. 1. Församling i Göteborg,
18 292 inv. 1954. Sedan 1883 delad i
en svensk territoriell och en tysk
icke-territoriell församling. — 2.
Församling i Falun, 18 008 inv. 1954.
Kristineberg, gruvsamhälle i Lycksele
kommun, 55 km n. om Lycksele.
1 089 inv. 1951. Brytning av
koppar-kis, zinkblände och svavelkis, 2135K.
Kristineberg, egendom på
Kungsholmen i Stockholm. 1867—1930 var
Frimurarordens barnhem förlagt till
4.4.64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
