Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kunashiri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNASHIRI
ersk revolutionär. Var chef för den
kortvariga med blodiga ungerska
rådsrepubliken 1919, flydde till
Sovjet och var där verksam såsom
agitator inom Tredje
internationa-len, 700.
Kunashiri, den sydligaste ön bland
Kurilerna, ö. Asien, Sovjetunionen,
1 223 km2, 1 500 inv., ainofolk.
Japansk besittning före
kapitulationen 2 sept. 1945.
Kunaxa, forntida stad norr om
Babylon, där 401 f. Kr. Kyros d. y.
stupade i en strid mot brodern
Artaxerxes II.
Kundts rör, ett med en ringa mängd
korkspån fyllt glasrör, på ena sidan
slutet med en kork, på den andra
avgränsat med en tunn, åkbar
skiva, som kan sättas i vibration
(t. ex. på elektrisk väg). I röret
uppkommer då en stående våg,
vilken medför att korkspånen, om
röret hålles vågrätt, samla sig i
noderna. Härigenom kan man direkt
uppmäta våglängden, som är lika
med dubbla avståndet mellan två
närliggande noder.
Kune ne, Cune’ne, flod i s.
Portugisiska Västafrika, bildar delvis gräns
mot Sydvästafrika. 1 200 km lång,
24 K.
Kunersdorf [ko’-], by i v. Polen, 6
km ö om Frankfurt an der Oder.
Österrikare och ryssar besegrade
här Fredrik II under Sjuåriga
kriget 1759
Kungafonden, fond bildad 1943 för
understöd åt behövande
beredskaps-män och änkor och barn till i
militärtjänst avlidna värnpliktiga.
Insamlingsverksamheten hade vid dess
avslutande 1947 fått in över 5
miljoner kr
Kungahä! la, se Konungahälla.
Kungastyrelsen (fomsv. Um styrilsi
kununga ok höfbinga), medeltida
lärobok i praktisk regeringskonst.
Utgavs först 1634 av J. Bureus och
ansågs länge vara ett falsarium tills
1867 fyndet av ett
handskriftsfrag-ment bevisade äktheten. Troligen
författad i början av 1300-talet av
Philippus Ragvaldi.
Kungens kanna, benämning på
heders- eller vandringspris uppsatta
av Gustav V. Mest känd är K. i
tennis (sedan 1901), fäktning för
regementslag (sedan 1910) och
budkavle på skidor. I sistnämnda gren
vann den priset för alltid, som
tagit flesta segrar under kungens
regeringstid (Gustav V:s pris för
alltid till Östersunds Skidlöpareklubb).
Kungens pokal eller kunga-cupen, av
Gustav V 1941 uppställt
vandringspris i utslagstävling i fotboll
(cup-tumeringen). Ingen tävling om
cu-pen arrangerades 1952, 1954 och
1955.
Kung Karl, kommun i norra
Södermanland, Västmanlands län, 2 938
inv. 1954 Bildad 1952 genom
sammanslagning av Björskog, Kung
Karl, Kungs-Barkarö och Torpa.
Kung Karls församling omfattar
såväl Kung Karls kommun som
Kungsörs köping. 7 022 inv. 1954.
Kungliga Automobilklubben, se
K. A. K
Kungliga biblioteket, (KB), Sveriges
nationalbibliotek och jämte
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund
ett av de tre stora
huvudbiblioteken. Rymmer f. n. 700 000 böcker
och 14 000 handskrifter. Chef är
riksbibliotekarien, 362.
Kungliga Lawntennisklubben, bildad
1896 i Stockholm som Kronprinsens
Lawntennisklubb har — mycket
tack vare Gustav V :s personliga
initiativ och insats — blivit en av
världens ledande tennisklubbar.
Dess hall vid Lidingövägen
invigdes 1943 och har fem banor.
Kungliga Svenska Aeroklubben, se
Aeroklubben, 2328.
Kungliga Svenska Segelsällskapet,
KSSS, Stockholm, bildat 1830, är
ett av världens äldsta segelsällskap.
Arrangerar årligen
Sandhamnsre-gattan m. fl. tävlingar. Har hamnar
på flera håll i landet, ett 1955
ny-invigt klubbhus i Sandhamn. K.
har omkring 1 800 medlemmar i
äldre avdelningen samt 500
juniorer, 1704.
Kungliga teatern, Operan i Stockholm,
grundad av Gustav III 1773. Ar
1782 invigdes en byggnad vid
Gustav Adolfs torg (pendang till
nuvarande Arvfurstens palats), byggd
av C. F. Adelcrantz. Den
gustavianska Operan revs 1892, och på dess
plats restes den nuvarande, som
invigdes 1898 och rymmer ca 1 200
personer. K:s kapell (hovkapellet)
räknar drygt 70, solisterna ca 50,
kören 60 och baletten 45
medlemmar.
Kunglig Majestät, Kungl. Maj :t, K.
m:t, beteckning för högsta styrande
makten i Sverige, antingen utövad
av konungen i statsrådet eller av
de organ som besluta i konungens
namn, såsom Högsta domstolen och
Regeringsrätten, vilka representera
högsta dömande makten, 3228.
Kungl. Maj:ts kansli, sammanfattande
benämning på statsdepartementen,
Nedre justitierevisionen och
Riksåklagarämbetet .
Kungl. Maj :ts orden, detsamma som
Serafimerorden.
Kung Orres tid, uttryck av oviss
härkomst för fordom, i hedenhös.
Motsvaras av Arildstid i Danmark.
Kungsbacka, stad i norra Halland, 2
km ovanför Kungsbackaåns
mynning i Kungsbackafjorden. 3 539
inv. 1954. Stadsrättigheter 1557.
Handel, hantverk. Samrealskola.
Omtalad som köpstad under
unionstiden, 1531 K, 1534.
Kungsbackafjorden, fjord i norra
Halland, i väster begränsad av
Onsala-halvön, 1531
Kungsbackaloppet, traditionell
lång-distanslöpning Kungsbacka—Göte-
borg, ca 25 km, första gången
anordnad 1898.
Kungsbackaän, å i s.v. Västergötland
och n. Halland, från Ingsjöarna till
Kungsbackafj orden, 45 km lång.
Segelbar till Kungsbacka, 1532.
Kungs-Barkarö, församling i Kung
Karls kommun i s. Västmanland,
Västmanlands län, 384 inv. 1954.
Kungsfiskar, Sebastes, släkte av
familjen drakhuvudfiskar bland de
taggfeniga. Större K., S. mari’nus.
längd 90 cm, och mindre K., S.
vi-vip’arus, längd 30 cm, bägge läckra,
fiskas med trål på djupt vatten i
Skagerak K. förs i handeln
djupfryst. Norska namnet på K. är Uer.
Kungsfiskaren eller isfågeln, Alce’do
is’pida, ordningen skärrfåglar, längd
18 cm, har lång näbb, korta vingar
och stjärt. Grant färgad i
övervägande grönt och blått. Störtdyker
efter fisk. Gräver en ända till 1 m
lång gång i jorden till bo, mycket
sällsynt i Göta- och Svealand, 1996.
Kungsfågel, Regulus cristatus, fam.
ReguTidae bland tättingarna, längd
9 cm, Sveriges minsta fågel, har
smal näbb. Ovan olivgrön, under
gulgrå, vitt band på vingen, gult
band på hjässan. Allmän i hela
landet. Det klotformiga boet hänger
under en grangren. K. plockar fram
insekter och puppor ur barkspringor.
Stryk- och flyttfågel, 1272 B,
färg-pl. vid art. Fåglar.
Kungsgam, Sarcorham’phus pa’pa,
syd
––––––––- KUNGSSNÄCKA
amerikansk stor kamgam, längd 75
cm, med granna färger.
Kungsgårdar, benämning på de äldsta
kronan tillhöriga fastigheterna,
varav många indragits genom
kyrko-eller adelsreduktionerna. Konungen
äger ej rätt att avhända sig dessa
utan tillstånd av riksdagen, 9 B.
Kungshamn, församling i Södra
Sote-näs kommun på Sotenäset,
mellersta Bohuslän. 2 728 inv. 1954.
Består av två municipalsamhällen,
Tångens samt Gravarne och
Bäcke-vik, respektive 739 och 1 989 inv.
Stora fiskelägen, konservindustri.
Stenhuggerier. Badorter.
Kungshatt, ö i Mälaren vid segelleden
väster om Stockholm. Klippan
krö-nes av en stång med en hatt av plåt,
till minne av en sägen (besjungen
i en dikt av Nicander) om en
konung, som här kommit undan sina
förföljare genom ett djärvt språng
på hästen ned i sjön. Hatten var
det enda förföljarna fingo.
Kungsholmen, ö i Mälaren och
stadsdel i Stockholm. Hette intill
1600-talet Munkeliderna (Munkelägret).
Nuvarande namnet från 1672. Ön är
uppdelad i stadsdelarna K.,
Marie-berg, Stadshagen, Kristineberg och
Fredhäll, 3261 K.
Kungsholmen runt, tävling i
kanot-paddling i Stockholm, årligen
arrangerad på 8,5 km av Svenska
Kanotförbundet och Dagens Nyheter
sedan 1934.
Kungsholms församling eller Ulrika
Eleonora församling i Stockholm.
27 647 inv. 1954. Kyrkan uppfördes
1673—89 av Mattias Spieler, en
kors-formig centralkyrka med Katarina
kyrka som närmaste förebild.
Tornet från 1800-talets början.
Dop-skrank med skulpturer av Caspar
Schröder.
Kungs-Husby, församling i Södra
Trögds kommun i södra Uppland,
Uppsala län, 373 inv. 1954, med
medeltida gråstenskyrka med
valvmålningar från 1490-talet.
Kungshögar, benämning på de ofta
mycket stora gravhögar, vanligen
från folkvandringstid, som
flerstädes förekomma i mellersta Sverige,
och som äro eller tros vara
kunga-gravar. De mest kända äro de i
Gamla Uppsala, Venden och på
Adelsö, 9 B, 1360 B.
Kungsleden, vandringsled genom
Lappland från Abisko söderut över
Keb-nekaise och Kvikkjokk till
Adolfs-ström i Arjeplogs kommun. 380 km
lång, rösad av STF.
Kungslena, församling i Dimbo
kommun i ö. Västergötland, Skaraborgs
län, 335 inv. 1954. Vid byn K„
fordom kallad Lena, 16 km n.ö. om
Falköping, besegrade svenskarna
under Erik Knutsson en dansk här
1208. Enligt sägen uppfördes den
ännu bevarade romanska stenkyrkan
med tre spånklädda tornspiror till
minne av denna seger. I K. låg
också Torgils Knutssons gods, där
han överrumplades av Magnus
Ladulås’ söner 1305.
Kungsljussläktet, Verbas’cum, av
familjen lejongapsväxter, med gula
blommor i axlik ställning. På backar
och vid vägkanter förekomma
tämligen allmänt kungsljus, V. thap’sus,
med på båda sidor tätulliga blad,
1—lVa m hög, och grönt kungsljus,
V. nig’rum, med endast på
undersidan gråludna blad, */s—1 m hög.
Kungsmarken, gammal ängsmark
öster om Lund med gravar från
järnåldern. En del av K. är numera
golfbana.
Kungssnäcka, Buc’cinum unda’tum,
valthornssnäcka med vitt eller
gul
4472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
