Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kungssången ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGSSÅNGEN
KURER
aktigt, fårat skal. Västkusten.
Sveriges näst största snäcka.
Kungssången, C. V. A. Strandbergs
dikt »Ur svenska hjärtans djup en
gång», skriven 1844 och tonsatt av
Otto Lindblad.
Kungstiger, bengalisk tiger, tigerras
hemmahörande i Främre Indien. Se
Tiger.
Kungsträdgården, parkanläggning på
Norrmalm i Stockholm, anlagd
under Erik XIV som kunglig
lustträdgård, utformades av Tessin d. y. och
Hårleman omkring 1700 i
barockstil, omdanades vid 1700-talets slut
i engelsk stil, förvandlades av Karl
XIV Johan till öppen plats för
trupprevyer, varvid nuvarande Karl XII:s
torg tillädes. På 1860-talet
återinfördes parkkaraktären och K. blev en
populär samlingsplats. I K. finns
Göthes staty av Karl XIII, Molins
av Karl XII samt Molins fontän,
554 B.
Kungsvatten, blandning av
koncentrerad saltsyra och salpetersyra, som
särskilt vid uppvärmning frigör
klor och därför har förmåga att
lösa guld (metallernas konung,
därav namnet) till guldklorid. K.
löser även andra ädla metaller
såsom platina och kvicksilver samt
vissa i övriga syror olösliga ämnen.
Kungsådra, del av ett vattendrag,
vilket för allmänt ändamål, såsom
allmän farled eller flottled, ej får
avstängas av strandägaren. Gustav
Vasa gjorde gällande att K. var
kronans egendom. Nu gällande
vattenlag ger detaljerade föreskrifter om
tillämpning av begreppet K., och en
förteckning har uppgjorts över
vattendrag med K.
Kungsåra, kommun i s.ö. Västmanland,
Västmanlands län, 2 458 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Björksta, Irsta, Kungsåra,
Kärrbo och Ängsö.
Kungsängslilja, kungskrona,
damspels-lilja, Fritilla’ria meleag’ris, familjen
liljeväxter, lökväxt med
rännfor-miga blad och ensam, smårutigt röd
(sällan vit), 3 cm lång blomma.
Prydnadsväxt, som flerstädes
förvildats. Allmännast i mellersta
Uppland, i synnerhet på Kungsängen
söder om Uppsala.
Kungsäter, kommun i södra
Västergötland, Älvsborgs län, 1 935 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Grimmared, Gunnarsjö,
Karl Gustav och Kungsäter.
Kungsör, köping i n. Södermanland,
Västmanlands län, vid Arbogaåns
utlopp i Mälaren, 4 084 inv. 1954.
Industrier, viktig hamn. Kungsörs
kungsgård, strax n. om K., är känd
sedan Karl XI :s och Karl XII:s
björnjakter.
Kungsörn, Aq’uila chrysaetos,
dagrovfågel, längd 89—96 cm, spännvidd
225 cm, har stark näbb och
fjäder-klädda tarser. Ovan brun, under
svartbrun, huvud och hals guldgula,
stjärt vit med brett, mörkt band
ytterst. Häckar på bergavsatser eller
i höga träd i fjällen. Ungarna flytta
men stanna ofta i Skåne. K. jagar
hare och skogsfågel men även
renkalvar och rådjur. Fridlyst, 2877.
Kungälv, stad i södra Bohuslän, vid
Nordre älvs förgrening från Göta
älv. 4 740 inv. 1954. Glasbruk,
käxfabrik, stor sportartikelfabrik.
Sam-realskola, nordisk folkhögskola.
Länslasarett. Stadens föregångare
Kungahälla härstammade från
1000-talet och låg vid Nordre älv, 2,5 km
s.v. om K. Sitt nuvarande läge fick
staden 1612. 1952 inkorporerades
Rödbo med Kungälv, 424 K, 426.
Kun-lun, Kuen-lun, bergskedja i
Centralasien från Pamir mot n.ö.
och ö. in i Egentliga Kina. Skiljer
Tibet från Tarimbäckenet, når i
Arka-tag 7 724 m ö. h. Består til’
större delen av urberg och
paleozoi-ska bergarter, veckades sist under
karbonperioden och lyftes åter i höj
-den under tertiärtiden.
Kunskapsprov, testmässig prövning av
kunskaper, i regel i fråga om
inhämtandet av vissa skolkurser.
Standardiserade kunskapsprov
förekomma i de klasser i folkskolan, från
vilka eleverna gå till realskolan, för
att läraren skall kunna rätta sin
betygsättning efter den för hela
landet gemensamma standarden. K. har
i viss mån kommit att utgöra
ersättning för intagningsprov till
realskolorna.
Kunskapsteori, läran om kunskapens
innebörd, ursprung och giltighet.
Betydelsefulla insatser på
kunskapsteorins område har gjorts av bl. a.
Hume, Kant och Russell, 1932.
Kunskap är makt, bevingat uttryck,
hämtat från Francis Bacons
Religions meditations (1598).
Kunst der Fuge, Die, J. S. Bachs
sista verk, en samling konstfulla
fugor och kanon (16 resp. 4) på
grundval av ett enda tema, utan
angivande av instrumentation.
Kuo-min-tang, »folkpartiet», ett av
Sun Yat-sen i början av 1900-talet
grundat revolutionärt kinesiskt
parti, som kämpade för landets
självständighet och sociala reformering.
Partiet erövrade under 1920-talet
makten under Chiang Kai-sheks
ledning, kom sedan 1927 alltmer
under storfinansens och jordägarnas
inflytande, vilka motsatte sig den
nödvändiga jordreformen och
besegrades 1949 av kommunisterna, som
lyckades vinna bondebefolkningen
genom jordreformer, 605, 2001,
2254.
Kuo’pio [koå’pio]. 1. Stad i s.ö.
Finland, vid sjön Kallavesi. 36 166 inv.
1954. Mångsidig industri (trä- och
tändsticksindustri, kvarnar,
maskinverkstäder), 955 K. — 2. Län i s.ö.
Finland, omfattande norra Karelen
och norra Savolaks. 42 821 km2,
sedan en del avträtts till
Sovjetunionen 1944. 488 317 inv. 1954.
Residensstad K. 1.
Kupé (fr. couper, avskära). 1. Liten
heltäckt, fyrhjulig vagn med
kuskbock. — 2. Karosseriform för bil. —
3. Sluten avdelning för passagerare
i järnvägsvagn.
Kupe’ra (fr. couper), skära eller
hugga av svansen på hundar och
hästar; taga av (i kortspel); bryta tänd
-kretsen på flygmotor. — Kupe’rad
mark, bruten, backig, kullig mark.
Kupi’do, försvenskad form för
Cu-pido. — Kupido’n, detsamma som
Amorin.
Kuplett’ (fr. couplet), konstfullt
uppbyggd visa av humoristisk eller
satirisk karaktär, oftast med
skickligt inflätad refräng. K. förekom
framför allt i komisk opera och
vådevill, numera är den ett väsentligt
inslag i revyn.
Kupning, uppläggande av jord kring
växande plantor. Förekommer
särskilt vid potatisodling.
Kupol [-å’l] (lat. cuppa eller cupa,
fat) eller kupolvalv, valv i form av
ett halvklot eller mindre
klotsegment. Kan uppföras såväl över ett
runt rum som över ett fyrkantigt,
i det senare fallet inspännes i
vinklarna tresidiga valvdelar, s. k.
svick-lar eller pendentiv eller uppföras
nischer, s. k. tromper, 544, 2374.
Kupolgrav, rund grav täckt av en av
överkragande stenar byggd kupol,
till vilken en korridor leder. Mest
kända äro K. i det egeiska
kulturområdet, t. ex. Atreus’
skattkammare i Mykene och kungagraven vid
Dendra, 768.
Kupolugn, den vanligaste ugnstypen
vid gjuterier för nedsmältning av
tackjärn och skrot till gjutjärn.
Kupong’, från kupongarket till ett
aktiebrev, obligationsförbindelse e. dyl.
avskilj bar anvisning på vinst eller
ränta. Inlöses ytterst av
värdepapperets utställare.
Kupongskatt, skatt på aktieutdelning
till i utlandet bosatt innehavare av
svenska aktier. Utgår i regel med
20 % och inlevereras av bolaget till
ÖÄ :s kupongskattekontor.
Kupp. 1. (fr. coup, slag),
överraskande handling, särskilt inom
politiken. — 2. (Ty. Kuppe, huva),
fristående mindre bergmassa av
kägel-eller pyramidform. K. består oftast
av eruptiva bergarter, t. ex.
basalt-kupper i Skåne, hyperitberg i
Värmland m. m.
Kuppelbildning, detsamma som kupp
avd. 2.
Kupriföreningar, benämning på
kopparföreningar där kopparn har
va-lenstalet + II, t. ex. kupriklorid,
koppar (II) klorid.
Ku’prin, Äleksander (1870—1938), rysk
författare, har skrivit starkt
realistiska romaner, bl. a. Duellen (1905,
sv. ö. 1906) och Avgrunden (1912,
sv. ö. 1915).
Kupri’t eller röd kopparmalm,
mineral av koppar(I)oxid. Jfr
Kopparmalm.
Kuproföreningar, benämning på
kopparföreningar där kopparn har
va-lenstalet +1, t. ex. kuproklorid,
koppar (I) klorid.
Kur. 1. (Lat. cu’ra, skötsel),
sjuk-domsbehandling. — 2. (Fr. cour,
hov), uppvaktning.
Kura [kora’], Kur, flod i
Transkauka-sien, södra Sovjetunionen, från
Ar-meniens högland till Kaspiska
havet. 1 300 km lång, flodområde
155 000 km2, 1239 K, 1968.
Kurage [-a’sj] (fr. coura’ge, av coeur,
hjärta), mod, tapperhet.
Kurant’ (lat. curr’ere, löpa), frisk,
kry; gångbar, gällande, lätt säljbar,
t. ex. om mynt, handelsvaror m. m.
Kurare, se Curare.
Kura’tor (lat. cura’re, ombesörja),
till-syningsman, övervakare, även
styresman vid studentnation. —
Socialkurator, person anställd vid vissa
inrättningar (t. ex. sjukhus,
fängelser) för att bistå patienter och
interner.
Kur’bits, detsamma som pumpa. Den
i bibeln i Jona berättelse
förekommande K. har varit utgångspunkt
för dalmålarnas dekorativt
stiliserade blomstergrupper, som därav
fått namnet kurbitsmåleri.
Kurder, krigiskt ariskt-iranskt folk i
Kurdistan och angränsande trakter
i ö. Turkiet, n. Irak och v. Iran.
Ca 2,5 milj., mest sunnitiska
muhammedaner, dels bofasta, dels
nomader.
Kurdista’n, det av kurder bebodda
berglandet på gränsen mellan Iran
och Mindre Asien—Mesopotamien. I
Turkiet omfattar det östra delen av
Taurusbergen fram till Vansjön, i
Irak berglandet ö. om Mosul, i Iran
de västra gränsbergen ned till
Ker-cha, en biflod till Tigris, 1239 K.
Ku’re, stad och flottstation på s.v.
Hondo. Japan, nära Hiroshima.
Sjökrigsskola. Starkt befäst örlogsbas.
Skeppsvarv. 187 775 inv. 1950.
Ku’rer, de forna invånarna i
Kurland. De assimilerades på 1200-talet
med letter och litauer.
37—507033 VIII
4473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
