Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Menja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENJA
MERIGNAC
en förskjutning eller bristning av
menisken inträffa med åtföljande
svårighet att räta ut det böjda knäet
samt intensiv smärta i knäet vid
rörelser. Vanligen fordras operativ
behandling.
Menja, se Grottesången.
Menlösa barns dag firas den 28 dec.
till erinran om de i N. T. omnämnda
barnamorden i Betlehem (Matteus
2: 16).
Mennan der, Carl Fredrik (1712—86),
naturforskare, nationalekonom och
kyrkomän, professor i Åbo, Linnés
vän, ivrig upplysningsman, biskop i
Åbo 1757, ärkebiskop i Uppsala 1775.
Mennonit’er, av den tyske teologen
Menno Simo’nis (d 1559) grundad
moderat riktning bland
vederdöpar-na, som fortfarande kvarlever,
särskilt i Amerika De förkasta
barndop edgång och krigstjänst.
Menologium, grekisk-katolskt
mar-tyriologium, se d. o.
Menopaus, menstruationens
upphörande i övergångsåldern (klimakteriet).
Menorca imenår’ka], Minorca, spansk
ö i v. Medelhavet, den östligaste av
de Baleariska öarna utanför
Spaniens östkust. 686 km2, ca 45 000 inv.
Huvudstad Mahön, 16 547 inv. 1950,
— 3175 K.
Menotti, Gian-Carlo (f. 1911),
italiensk tonsättare, verksam i USA, har
skrivit uppmärksammade operor,
främst Mediet (New York 1946,
Göteborg 1950), Telefonen (New York
1947, svensk radio 1949) och
Konsuln (New York 1950, Stockholm
1952).
Men’sendieck-systemet,
gymnastiksystem för kvinnor uppkallat efter
tysk-amerikanskan Bess
Mensen-dieck (f. 1862), huvudsakligen
avsett för att rätta hållningsfel. Har
vunnit stor utbredning.
Menses, detsamma som menstruation.
Mensjevi’ker (ry. mensje, mindre),
benämning på medlemmarna i det
efter sprängningen av
socialdemokratiska partiet 1903 grundade
mi-noritetspartiet i Ryssland. 1905—07
togo M. avstånd från revolutionens
våldshandlingar. 1912 bröto
bolsjevi-kerna helt med M., vilka dock
voro representerade i Kerenskijs
koalitionsregering 1917. Efter 1920
förlädes deras verksamhet helt till
utlandet, 2032, 2152.
1. Men’sjikov, Alexander Danilovitj
(1672—1729), rysk furste, statsman
och fältmarskalk. Deltog i kriget
mot Karl XII, var Peters I:s och
Katarina I:s gunstling men störtades
och fördrevs till Sibirien.
2. Men’sjikov, Alexander Sergejevitj
(1787—1869), sonsonson till A. D. M.,
rysk furste, generalguvernör i
Finland 1831—36, Nikolaj I:s vän och
rådgivare. Som utomordentligt
sändebud i Konstantinopel bidrog M:s
bryska uppträdande gentemot
Turkiet mycket till Krimkrigets
utbrott.
Mens sa’na in cor’pore sa’no, lat., »en
sund själ i en sund kropp», uttryck
hämtat från Juvenalis 10 :e satir,
356 :e vers.
Menstruatio’n, menses (lat. men’sis,
månad) eller reglering, den
vanligen med fyra veckors intervall
återkommande 4—5 dagar pågående
blödningen från livmodern hos
könsmogna kvinnor från puberteten till
klimakteriets begynnelse.
Förekommer ej under havandeskap, 1109,
1651 B.
Mensu’r (lat. mensu’ra, mått). 1.
Graderat, cylinderformigt glas för
mätning av vätskors volym. — 2
Längdmått i fråga om musikinstrument
(t. ex. stränglängder, vid eller trång
mensur på biåsinstrument och
orgelpipor). — 3. Namnet på ett slags
sabeldueller mellan tyska studenter,
varvid ansiktsskydd ej fick
användas. Voro under en följd av år
förbjudna men tillätos åter av Hitler.
Mensurblessyrer i ansiktet ansågos
mycket hedersamma.
Mensura’bel, mätbar.
MensuraTmusik (lat., måttmusik),
uppstod i samband med den
gregorianska kyrkosångens utveckling till
flerstämmig sång. Därvid behövdes
bestämda rytmiska notvärden, och
dessa utbildades i den invecklade
mensuraTnotskriften, som förekom
ända in på 1600-talet.
MentaT (lat. mens, själ), psykisk,
hörande till psyket. — Mentalite’t,
sinnesförfattning, kynne, ande.
Mentalhygien, psykisk hälsovård.
MentaTreservation, tyst förbehåll vid
uttalande. — M. spelar stor roll i
katolsk morallära.
Mental ålder, detsamma som
intelligensålder.
Mentha, släkte av familjen
kransväxter med 4 ståndare och allsidigt
ställda blommor. Kronan är
tvåläp-pig, trattlik med 4 nästan lika
flikar. Se Pepparmynta och
Åker-mynta.
Mentol [-å’l], en eterisk olja,
erhålles ur Mentha piperi’ta, se
Pepparmynta.
Menztor, enligt Homeros Odyssevs vän
och hans son Telemachos’ lärare. —
Bildligt avses numera med M. en
person, som handleder en yngre.
Menu [many’], fr., matsedel.
Menuett’, sirlig gammaldags fransk
dans i 3/< takt, särskilt uppskattad
vid Ludvig XIV:s hov. Den höll sig
populär hela 1700-talet ut och fick
dessutom plats i konstmusiken. Fram
till Beethoven var t. ex. inom
symfonin i regel tredje satsen en M.,
662.
Menuhin [meno’hin], Yehudi (f. 1916),
berömd amerikansk violinvirtuos,
som flera gånger uppträtt i Sverige
(l:a ggn 1939). Han har ofta
ackompanjerats av sin syster
Hephzi-bah M. (f. 1920).
Meny’, se Menu.
Menyan’thes, se Vattenklöver.
MenzaTehsjön, strandsjö i n.ö.
Nildel-tat med bräckt vatten, 1 840—2 600
km2. Rikt fågelliv och fiske.
von Men’zel, Adolf (1815—1905), tysk
målare, tecknare och grafiker. Har
utfört landskaps- och interiörbilder
som med sin ljus- och sin
ljusskildring förebåda impressionismen,
historiemålningar ur Fredrik den
stores liv samt impressionistiska
skildringar ur samtidens historia, folkliv
och arbetsliv. Betydande
träsnitts-illustratör, 439, 3554.
Men’zel, Wolfgang (1798—1873), tysk
nationalistisk kritiker, bitter fiende
till internationalisterna Goethe och
Heine.
Menzies [men’sis], Robert (f. 1894),
australisk politiker, liberal
partiledare, premiärminister 1939—41 och
sedan 1950.
Mera’no, ty. Mera’n, stad i Sydtyrolen,
n. Italien, nära Passers förening med
Adige. 28 219 inv. 1951. En av
Europas mest besökta turist- och
kurorter. Vin- och fruktodlingar, 1813 K.
Mera’pi, vulkan på mellersta Java,
känd för sina förödande utbrott,
2 911 m, 1857.
Merca’tor (1512—94), holländsk geograf
och kartograf, utgav från 1530-talets
slut ett stort antal kartor, varibland
hans 1559 utgivna världskarta i
Mer-cators projektion blev epokgörande.
Införde termen atlas, 1959.
Merca’tors projektio’n, en vinkelriktig,
normal cylinderprojektion använd
särskilt vid framställning av
sjökort.
Mercerise’ring, en efter John Mercer
(1791—1866) uppkallad metod att ge
silkesglans åt gam och tyg av
bomull genom behandling med
natron-lut och efterföljande sträckning.
Jfr Hydratcellulosa.
Mercia [ma’sjia], ett av de forntida
angelsachsiska smårikena,
omfattande mellersta England ö. om Wales.
Mercur’ius, romersk gud, närmast
motsvarande grekernas Hermes. M. var
framför allt affärslivets gud (därav
ordet merkantil). I den romerska
konsten ofta avbildad med en
penningpung i handen.
Meredith [mer’adih], George (1828—
1909), engelsk författare, en av det
viktorianska skedets främsta. Hans
romaner visa ett subtilt psykologiskt
sinne och stark känsla för det
komiska. The Egoist (1879) är som
psykologisk roman klassisk. Bland hans
övriga verk märkas Diana på
korsvägen (1885, sv. ö. 1903—04) och
Richard Feverels eldprov (1859, sv.
ö. 1945). M. var också en betydande
tankelyriker, 842.
Meresjkov’skij, Dmitrij (1866—1941),
rysk författare, känd för sina
romantrilogier Kristus och Antikrist
(1896—1905, sv. ö. 1902—05) och
Vilddjurets rike (1911—18), där han
i historisk förklädnad framställer
sina filosofiska idéer. I Tolstoj och
Dostoj evskij (1902, sv. ö. 1906—07)
framträder han som en subtil och
spekulativ litteraturanalytiker, 2910.
Mer’etskov, Kiril (f. 1889), rysk
militär, marskalk 1944, ledde
vinterkriget mot Finland 1939—40, general
-stabschef 1940—41, ledde ryska
offensiven i Nordnorge 1944.
Mergenthaler, Ottmar (1854—99),
lino-typesättmaskinens uppfinnare. Jfr
Linotype.
Me’rian, Matthäus, d. ä. (1593—1650),
tysk kopparstickare, verksam bl. a.
i Frankfurt am Main, utförde
stads-och landskapsvyer och var
förläggare för topografiska planschverk, som
bl. a. varit förebilder för Suecia
an-tiqua.
Me’rida [me’rida]. 1. Stad i s.v.
Spanien, vid Guadiana, 23 835 inv. 1950.
Talrika romerska ruiner. — 2. Stad
i v. Venezuela, 12 000 inv.
Universitet. — 3. Huvudstad i staten
Yucatån, s.ö. Mexiko. 155 899 inv.
1950. Universitet. Centrum för
sisal-hampindustri. Hamnstad Progreso.
Meridia’n (lat. meri’dies, middag,
söder). 1. Inom astronomin, den
storcirkel på himmelsfären, som går
genom polerna samt
observationsplatsens zenit och nadir. — 2. Inom
geografin, den linje på jordytan som
tänkes gå genom jordens poler och
observationsplatsen och som sålunda
sammanbinder orter med samma
»längd», 1873, 2449 B.
Meridia’ncirkel, astronomiskt
instrument för bestämning av tiden för
himlakropparnas kulmination, dvs.
passage genom meridianen, och
mätning av deras kulminationshöjd.
Meridia’nliöjd, en himlakropps höjd
över horisonten (i bågmått) i
kul-minationsögonblicket, dvs. vid
passerandet av ortens meridian. —
Solens M. kallas middagshöjd.
Meri’dies, lat., middag; söder. — Ante
meridiem (a.m.), förmiddagen. —
Post meridiem (p.m.),
eftermiddagen.
MeridionaT, som hör till en meridian,
middags-, nord-sydlig, i meridianens
riktning.
Merignac (marinjak’], flygplats nära
Bordeaux.
458O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
