- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4706

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Polisförseelser ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLISFÖRSEELSER

POLYARTRITIS

gitimationsmärke för civilklädda
poliser.

Polisförseelser, mindre brott, såsom
fylleri, vissa överträdelser av
ord-ningsstadgan för rikets städer och
trafikförordningarna, för vilka visst
bötesbelopp (ej dagsböter) utdömas.

Polishund, hund som av polisen
används för spaning efter förbrytare,
tjuvgods etc. De vanligaste P. äro
schäfer, dobbermannpinscher och
airdaleterrier.

Poliskammare, central polismyndighet
i vissa större städer, 2705.

Poliskollegium, myndighet inom
landstingsområde eller stad, som ej
deltar i landsting, med disciplinär
bestraffningsrätt över polismän.

Polisnämnd, nämnd i kommun, som
bildar eget polisdistrikt, med
uppgift att upprätta förslag till
polisväsendets organisation, förvalta
anvisade medel och tillgångar och
fungera som remissinstans i
polis-frågor.

Polisong’ (fr. polisson, gatpojke),
kindskägg.

Polispiket [-pike’], mindre polisstyrka,
avsedd för omedelbar utryckning.

Polisunderrättelser, av statens
kriminaltekniska anstalt utgiven
publikation för efterlysning av
brottslingar m. m., 2705.

Polisuppsikt, polismyndighets
övervakning av person, som kan
befaras störa allmän ordning och
säkerhet. Förekommer i Sverige
endast beträffande lösdrivare.

Polisväsen, statens och kommunernas
organisation för upprätthållande av
allmän ordning och säkerhet
(ordningspolis) samt spaning och
undersökning angående brott m. m.
(kriminalpolis). Riket indelas i
polisdistrikt, som i regel utgöras av
staden eller socknen. I varje distrikt
skall finnas erforderligt antal
polismän (på landet fjärdingsmän). Stad
med över 10 000 inv. skall
tillhandahålla dels reservpolismän för att
biträda polismyndighet å annan ort,
dels även statspolismän, vilka äro
sammanförda till särskilda
avdelningar, som regel i residensstäderna,
och utgöra en rörlig poliskår.
Bestämmelser i lag 6 juni 1925 om P.
i riket, sedermera vid olika
tillfällen ändrad och kungörelse 16 sept.
1932 angående stats- och
reservpolisen, 2702 B.

Politbyrån. Den politiska byrån inom
det ryska kommunistpartiets
centralkommitté. Upprättades oktober 1917
under Lenin för att skapa en
slagkraftig politisk ledning under
revo-lutionsdagarna. Sedan
kommunistpartiet ensamt hade övertagit
makten, fick P. en allt större betydelse
och blev under Stalins ledning
Sovjets och den internationella
kommunismens visserligen inofficiella men
faktiskt regerande och avgörande
instans. P. avskaffades 1952 och
ersattes av centralkommitténs presidium.
Politess’ (fr.), artighet.

Poli’tices magister (pol. mag.), titel
för den som avlagt statsvetenskaplig
examen.

Politik (grek, politikos’, till staten
hörande), offentliga angelägenheter,
statsangelägenheter; statskonst;
princip eller metod för utövande av
makt (i sht statlig).

Politi’ken. 1. Dansk daglig tidning,
uppsatt 1884 av V. Hörup och E.
Brändes som organ för den radikala
vänstern, nu en av Danmarks
ledande tidningar. — 2. 1916—17 namn på
Folkets Dagblad.

Poli’tis, Nicolas (1872—1942), grekisk
jurist och politiker, professor i
internationell rätt vid universitetet i

Paris 1910—14, utrikesminister 1916
—20, 1922 och 1936. Framträdde
särskilt i NF.

Politise’ra, befatta sig med eller tala
politik; kannstöpa.

Politiska förbrytelser, brott mot
staten, där gärningsmannens motiv
antages vara politiskt och ej
egen-nyttigt. Enligt lag 4 juni 1913 må
utlämning till annat land ej ske
för P.

Politisk ekonomi, äldre benämning på
nationalekonomi.

Politisk geografi, den del av
geografin, som sysslar med staternas
storlek, gränser, karaktär osv. samt de
geografiska faktorer, som påverkat
dessas utformning.

Politi’stat eller polisstat, i motsats till
rättsstaten den statsform, som tillåter
maktinnehavaren alla slags ingrepp
mot individen i statsnyttans namn.
Förverkligad i 1700-talets europeiska
monarkier och i modern tid av de
nazistiska, fascistiska och
kommunistiska diktaturerna.

Politruk, rysk förkortning för politisk
kommissarie. Graden infördes i röda
armén under inbördeskriget 1918—19
för att politiskt kontrollera
officerskåren. Kommissarierna återinfördes
under andra världskriget för att
säkra kommunistpartiets grepp om
armén.

Polity’r (lat. poli’re, glätta),
glansslip-ning; yttre förfining, hyfsning.

Poliziano [pålitsia’nå], Angelo (1454—
1494), italiensk skald och humanist.
Levde som hovpoet vid Lorenzo de’
Medicis hov i Florens och skrev på
såväl latin som italienska. Hans
främsta verk är Favola di Orfeo
(sv. ö. 1902), som har kallats det
första herdedramat.

Polk [påok], James Knox (1795—1849),
nordamerikansk statsman. Var
president i USA 1845—49 och bedrev en
energisk expansionspolitik. Texas,
New Mexico och Californien
införlivades med Förenta staterna under
hans tid.

Polka, böhmisk folkdans i 2A takt,
uppkommen i förra hälften av
1800-talet. Många berömda tonsättare
skrevo omtyckta polkor, 663.

Polkagris, vit- och rödrandig
karamellstång, gjord av en lag på
socker, vatten, glykos och ättika, som
kokas, smaksättes med
pepparmynt-olja och därefter med oljade
händer arbetas till en smidig massa.
Specialitet för Gränna.

Polkett’, enklare variant av polka.

Pollajuolo [pålajoåTå], Antonio (1433

—98), italiensk guldsmed,
bildhuggare, målare och kopparstickare,
verksam i Florens. P. skildrar som
målare främst kampscener med
nakna kroppar i rörelse. I Rom
utförde han sina huvudverk, två
bronsgravvårdar i Peterskyrkan över
Sixtus IV och Innocentius VIII, 372,
1016.

PolTare, pållare (lågty. poller), kort
pelare av trä, järn eller sten på
däck eller kaj för fastgöring av
trossar o. dyl.

Pollen [pål’en] (lat., fint mjöl),
pollenkorn, f römj ölskorn,
ståndar-mjölskorn, bildas genom fyrdelning
av celler i knapprummet. Storlek
från 3 tusendels till 2 tiondels mm.
P. äro små, rundade celler med vägg
av två lager, ytter- och
innerhin-nan. Ytterhinnan har hål, genom
vilka innerhinnan i form av en
slang kan växa ned genom
märket.

Pollenanalys, metod att bestämma
lagerföljden och därmed kronologin i
torvmossar med ledning av i
mossarna bevarat fossilt pollen, 142.

Pollensjuka, se Hösnuva.

Pollett’, märke, i synnerhet av metall,
som gäller som betalning för
förtäring, som biljett o. dyl.

Pollette’ra, mot kvitto inskriva
resgods för befordran i godsvagn.

Pollinatio’n eller pollinering,
pollenkornets överförande från
ståndar-knappen till pistillens märke.
Tillhör pistillen samma blomma eller
samma individ, uppstår
självpolline-ring, i annat fall korspollinering. P.
kan ske genom vinden
(vindblommor) eller genom insekter, då
blomman på olika sätt lockar till
sig den pollinerande insekten. Även
P. genom andra slags djur och
genom vatten förekommer, 421.

Pollopa’s, benämning på
karbamid-plast.

Pollutio’n (lat., pollu’tio, orenande),
ofrivillig sädesuttömning, vanl.
under sömnen, 2982.

Pollux, se Dioskurerna.

Pol. mag., förkortning för Politices
magister, 3590.

PoTo, se Hästpolo och Vattenpolo.

Polo [påTå], Marco, italiensk
upptäcktsresande, se Marco Polo.

Polo’nia, latiniserad namnform för
Polen.

Polo’nium, radioaktivt grundämne i
uran-radiumserien. Kemiskt tecken
Po, atomnummer 84, atomvikt ca
210, — 218 B, 2790.

Polonä’s (fr. polonaise), polsk dans i
3A takt. Förekom i Polen redan på
15- och 1600-talen och spreds
under 1700-talet över hela Europa.
Dess pompösa, marschartade och
ofta briljanta karaktär har särskilt
utnyttjats av Chopin, 1070.

Polska, svensk folkdans i SA takt,
allmän allmogedans i Sverige sedan
1600-talets början. Den har polskt
ursprung (därav namnet), troligen
i samband med svensk-polska
relationer på Johan III:s och
Sigis-munds tid.

Polska korridoren, benämning på den
smala landsträcka, som enligt
Ver-saillesfreden gav Polen tillträde till
östersjön. Polskt namn Pomorze
[påmå’sje].

Polska språket, västslaviskt språk,
vars ålderdomligaste drag är
bibehållandet av de urslaviska
nasalvo-kalerna. P. har en rikhaltig
litteratur, dess gyllene tidsålder var
1500-talet. Ca 30 milj, människor tala P.

Polska tronföljdskriget fördes 1733—
38 mellan Frankrike och Spanien
å den ena sidan och Preussen,
Österrike och Ryssland å den andra.
Förutom spanska vinster i Italien
erhöll vid freden kurfursten August
av Sachsen Polens krona medan
Stanislaus Leszczynski erhöll
Loth-r ingen.

Polsko, fältfördelande utbyggnad av
polerna till fältmagneterna vid
elektriska maskiner och vissa
instrument.

Polstjärnan, alfa i stjärnbilden Lilla
Björn (se Björn), står på ett
avstånd av föga mer än 1° från norra
himmelspolen, 188.

Polta’va, stad i Ukraina, platsen för
Karl XII:s ödesdigra nederlag juni
1709, — 1949, 2712 B.

Poly- (grek, polys’, mången), mång-,
användes i sammansättningar.

Polyan’dria, trettonde klassen inom
Linnés sexualsystem. Har fler än 12
ståndare, fästade på en kägelformig
blombotten. Motsvarar inom det
naturliga systemet familjen
Ranuncu-la’ceae (se Ranunkelväxter). Hit
höra smörblommor, sippor m. fl.

Polyarki’ (grek. arkei’n, härska),
mångvälde.

Polyartri’tis, se Ledgångsreumatism.

4706

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free