- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4707

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Polybios ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLYBIOS

de POMPADOUR, JEANNE

Poly’bios (omkring 200—omkring 120
f. Kr.), forngrekisk
historieskrivare. Tillhörde en av Greklands
förnämsta släkter, levde 17 år i Rom
och åtföljde bl. a. Scipio på hans
afrikanska fälttåg. P:s stora
historiska verk — i 40 böcker, varav 5
äro bevarade — behandlar
romarrikets utveckling till världsmakt åren
220—146 f. Kr. Arbetet är
utomordentligt grundligt och har haft stor
betydelse för senare
historieskrivare, bl. a. Livius, 1371.

Polydaktyli’, missbildning som består
i utbildning av övertaliga fingrar
eller tår.

Polydeukes [-dev’kes], se Dioskurerna,
1429.

Polyete’n, plast, framställd genom
po-lymerisation av etylen under högt
tryck. Liknar till utseendet paraffin,
2676.

Polyfe’m, veckotidning, som utgavs
1809—1812 av J. K. Askelöf. Bland
medarbetarna märktes Atterbom,
Palmblad, Hammarsköld och Livijn.

Polyfe’mos (grek, den mångröstade),
enögd cyklop, son till Poseidon,
bländad av Odysseus, då han
fångade denne och hans män i sin
klipphåla.

Polyfoni
fåni’J (grek, fone’, ljud),
mångstämmighet, kallas i musikverk
flerstämmig stil, där varje stämma
är självständig i melodiskt [-avseende. Närmaste motsats är homofon,
där en stämma dominerar. P. hade
sina glansdagar i slutet av
medeltiden, med J. S. Bach på 1700-talet
och har under 1900-talet åter
betonats. — Polyfon, flerstämmig.

Polyfoto, ett av den danske ingenjören
Carl-Johan Rixen uppfunnet system
för fotografering, varvid blott en
del av plåten exponeras i taget så
att ett flertal olika poser erhålles
på varje plåt.

Polygami’ (grek. ga’mos, äktenskap),
månggifte.

Polyglott’ (grek. glo’tta, tungomål),
flerspråkig; litterärt arbete, där
texten är utgiven parallellt på flera
språk; mångspråkig person. —
Po-lyglottbibel, bibel, där
översättningar till olika språk ordnats till
in-inbördes jämförelse, vanligen
tillsammans med grundtexten, 437 B.

Polygno’tos, grekisk målare, född på
ön Thasos, verksam i Aten ungefär
475—445 f. Kr., den förste ryktbare
representanten för det grekiska
monumentala väggmåleriet. Intet är
bevarat av P:s arbeten, vars stil
emellertid avspeglas i de rödfiguriga
vas-målningarna från mitten av
400-talet. Hans framställningssätt är
även känt genom de gamla
skriftställarna, 1436, 2400, 3654.

Polygo’n (grek. gon’ia, vinkel),
mång-hörning, ex. triangel, fyrsiding osv.
Med stjärnpolygon förstås en
(någorlunda regelbunden) P. med
ut-springande vinklar, t. ex. i form
av en 5-uddig stjärna.

Polygona’ceae, växtfamilj, se
Slidknä-växter.

Polygo’nmätning, geodetisk inmätning
av sådana punkter inom ett
triangelnät som på grund av
terrängförhållanden ej äro åtkomliga
genom vanlig triangulering.

Polyhis’tor (grek. his’tor, kännare),
månglärd, lärd som är hemmastadd
i flera olika vetenskaper.

Polyhym’nia, i den grekiska
mytologin den religiösa hymnens musa,
1430. .

Polyklei’tos, lat. Polykle’tus, grekisk
bildhuggare, verksam främst i
Argos på slutet av 400-talet f. Kr. P.
var en av de första som utformade
den s. k. kontraposten, bl. a. i sina

ryktbaraste verk, statyerna
Doryfo-ros (spjutbäraren) och Diadumenos
(diadembindaren), som finnas
bevarade i flera efterbildningar i
marmor. Den klassiska
idealutformningen av människokroppen
skapades av P. med Doryforos, som jämte
en av P. författad skrift om
proportionerna blev rättesnöre (ka’non)
för den följande grekiska
skulpturen, 369, 1432 B, 1434 B.

Poly’krates, konung på Samos i slutet
av 500-talet f. Kr., understödde
Kambyses mot Egypten men
mördades av en persisk satrap. Herodotos
berättar sagan om Polykrates’ ring.
Rådd av farao Amasis att offra det
dyrbaraste han ägde för att blidka
gudarnas avund över hans lycka,
kastade han en dyrbar ring i
havet, men återfick den från en
fångad fisk. Amasis upplöste då sitt
förbund med P., som kort därefter
mötte sitt öde.

Poly’krateskomplex, av den engelske
psykoanalytikern J. Flugel lanserad
term för ångesten för att en
framgång skall följas av bakslag.

Polykro’m (grek. kro’ma, färg),
mång-färgad, färgrik. — Polykromi’,
be-målning i flera färger, speciellt av
skulptur och arkitektur.

Polymeri’, en form av isomeri, som
innebär att kemiska föreningar ha
samma procentuella sammansättning,
men olika stor molekylarvikt.
Exempelvis acetylen C2H2 och bensen,
CaHo.

Polymerisation, förening av två eller
flera inbördes lika molekyler, 2675.
Polymorfi’ (grek, morfe’, form), är ett
ämnes förmåga att uppträda i olika
kristallformer eller amorft. Ex. kol
i grafit och diamant.

Polynei’kes, i grekisk mytologi
Oidipus’ son med lokaste. P. och hans
broder Eteokles drevo fadern i
landsflykt, men P. fördrevs själv av
brodern. Återvände till Thebe varpå
bröderna dödade varandra i strid.
Enligt befallning fick P:s kropp ej
begravas, men hans syster Antigone
trotsade förbudet och begick därpå
självmord.

Polyne’sien (grek. ne’sos, ö), »de många
öarna», östra delen av Oceanien,
omfattande de centrala delarna av
Stilla havets övärld, 232 K, 2562.

Polyne’sier, invånarna i Polynesien,
vanligen räknade till den malajiska
rasen, numera stadda i utdöende och
sällan rasrena på grund av
uppblandning med europeiskt blod.
Kännetecknas av ljusgul till rödbrun
hudfärg, svart vågigt eller rakt hår,
bred trubbig näsa och något
utstående läppar, 1366 B.

Polyneuri’t, samtidig inflammation i
ett flertal nerver. Uppstår bl. a. vid
alkoholmissbruk och som
komplikation till sulfabehandling. Kan
medföra förlamningar, särskilt i ben och
armar.

Poly’per. 1. På en stjälk sittande
utväxter från slemhinnan (svulst),
vanliga i näshålan, livmodern och
tjocktarmen. — 2. Den könlösa
formen hos en ordning nässeldjur,
Hy-drozo’a. Könsformen kallas medusor.
P. bilda förgrenade eller
fastsittande kolonier. De förekomma i alla
hav. Talrika arter på västkusten.

Polyploi’d kallas en växt, om antalet
kromosomer i cellkärnan är större
än normalt. Är antalet fördubblat,
säges växten vara diploid,
trefaldi-gat, triploid osv. Polyploida
exemplar ha genom jätteväxt betydelse för
växtförädlingen, 3859.

Polyp’terus, se Nilgädda.

Polyrytmi’k, mångrytmik, dvs. flera
rytmer eller taktarter (polymetrik)

förekomma på en gång i olika
stämmor. Vanlig inom jazzmusiken och
hos en del moderna tonsättare inom
konstmusiken. Hos vissa primitiva
folk förekommer rikt utvecklad P.
Polysackari’der, kolhydrater,
sammansatta av flera sockerarter.

Polystyrol [-å’l], plast av
polymerise-rad styrol. Användes för
tillverkning av syrabehållare för elektriska
ackumulatorer, toalettartiklar samt
på grund av sin höga ljusbrytnings
-förmåga till prydnads- och
reklamföremål.

Polyteism’ (grek, theos’, gud),
mång-guderi, dvs. tron på och dyrkan av
flera gudar. — Polyteis’t, person som
dyrkar flera gudar.

Polytonalite’t, mångtonalitet, dvs.
flera stämmor i ett musikstycke röra
sig samtidigt inom olika tonarter,
ett ganska vanligt uttrycksmedel hos
vissa modernister, 2383.

Polytyp, kliché av allmänt
förekommande bild eller text avsedd för
allmänt bruk ungefär på sätt som
vanliga trycktyper. Ex. schematiska
bilder av båtar i sjöfartsannonser;
ordet »Räkning» i fakturablanketter
m. m.

Polyuri’, sjuklig ökning av
urinmängden.

PolyvinyTer, polymerisationsprodukter
av olika vinylföreningar. Omfattar
flera av de viktigaste plasterna.

Polär, detsamma som polar.

Pomerans’, Cit’rus auran’tium var.
ama’ra, fam. Ruta’ceae, en form av
apelsinträdet med bittra frukter och
aromatiska fruktskal, som användas
till krydda, 116.

PommerelFen eller Lillpommern,
landskap vid östersjön mellan Weichsel
och Pommern. Lydde under egna
hertigar till 1295, polsk provins 1466
—1772, preussiskt land 1772—1919,
därefter åter polskt.

Pom’mern, förutvarande provins i n.
Tyskland vid Östersjön, av Oder
delad i Vorpommern i v. och
Hinter-pommern. — Vorpommern tillhörde
1648—1814 Sverige. Hinterpommern
jämte Stettin och Swinemünde
tillhöra numera de av Polen
annekterade delarna av Östtyskland.
Återstoden av P. ingår i delstaten
Mecklenburg inom sovjetryska
ockupationszonen, 364, 3368.

Pommerska kriget utkämpades 1757—
62 mellan Sverige och Preussen,
sammanföll delvis med sjuåriga kriget.
P. medförde inga resultat för någon
av parterna och freden slöts i
Hamburg i maj 1762.

Pommes fri tes [påm frit’], fr., fransk
potatis, potatis skuren i
tändsticks-långa tjocka stavar eller skivor,
vilka sänks i mycket het flottyr och
däri kokas guldbruna och knapriga.
Serveras till finare stekta kötträtter.

Pomologi’ (lat. po’mum, äpple), läran
om fruktträden.

Pomona [psmåo’na], Mainland [-[mei’n-länd],-] {+[mei’n-
länd],+} största ön bland Orkneyöarna.
527 km2, ca 15 000 inv. Huvudstad
Kirkwall.

Pomo’na, i den romerska mytologin
fruktbarhetens gudinna.

Pomorze [påmå’sje], ty. Pommerellen,
vojvodskap i n.v. Polen, vid
Weichsel och Östersjön. Efter
gränsregleringar 20 029 km2, 1 436 715 inv. 1949.
Huvudstad Bydgoszcz (Bromberg).
Jfr Pommerellen och Polska
korridoren, 2694.

Pomp, pompa (lat. pom’pa, av grek,
pompe’, festtåg), ståt, prakt,
glansfulla ceremonier.

de Pompadour [pånspado’r], Jeanne
Antoinette Poisson (1721—64),
ma-dame de P., Ludvig XV :s
älskarinna. Var kulturellt intresserad och

4707

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free