Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - San Stefano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAN STEFANO
SAPPORO
av G. W. von Knobelsdorff 1745—
47 i senbarockstil, med förnämliga
rums interiörer i rokoko, 1190.
San Stefano, ital., offic. Yesilköy, by
vid Marmarasjön, europeiska
Turkiet. I S. ingicks 1878 fred mellan
Ryssland och Turkiet, varigenom
bl. a. Rumänien, Serbien och
Mon-tenegro blevo självständiga. Freden
reviderades vid B er linkongressen
s. å., 3540.
Santa, se Santo.
Santa Barbara [sän’ta ba’bara], stad i
s. Californien, s.v. USA, 44 913 inv.
1950. En av USA:s förnämsta
bad-och kurorter.
San’ta Catharina [-ri’na], stat i s.
Brasilien, mellan Atlanten och
Argentina. 94 367 km2, 1 578 159 inv. 1950.
Huvudstad Florianopolis.
San’ta Cla’ra, stad på mellersta Cuba,
133 900 inv. 1951. Stor handel med
tobak och socker.
San’ta Cruz [krob]. Flod i sydligaste
Argentina, från Lago Argentino i
Anderna till Atlanten. 383 km lång.
— 2. Territorium i s. Patagonien,
Argentina. 201613 km2, 30 678 inv.
1951. Huvudstad Rio Gallegos, 135 K.
— 3. S. de la Sie’rra, stad i Bolivia
på Andernas ö. sluttningar. 42 746
inv. 1950. Handel med kaffe, socker
och kakao. — 4. S. de Tenerife,
huvudstad i spanska provinsen med
samma namn, Kanarieöarna. 103 446
inv. 1950. Viktig hamn- och
handelsstad, bunkringshamn.
Luftkurort.
Santa Cruzöama, brittisk ögrupp i
Oceanien, s.ö. om Salomonöarna, ca
940 km2, omkring 7 000 inv., 232 K.
San’ta Fé. 1. Hamnstad och
järnvägsknut i n. mellersta Argentina, vid
en biflod till Paranå. 168 011 inv.
1947. Universitet. Viktig flodhamn.
Kvarnindustri. Huvudstad i
provinsen S., 133 007 km2, 1 867 087 inv.
1951, — 135 K. — 2. Huvudstad i
New Mexico, s.v. USA, 30 km ö.
om Rio Grande del Norte. 27 998 inv.
1950. En av USA:s äldsta städer,
grundad 1605 av spanjorerna på
ruinerna av en puebloindianby.
Vinterkurort.
Santa’ler, en till kolarierna hörande
stam i Indien, ca 2V2 milj., bland
vilka en ivrig nordisk mission
be-drives.
San’talum, se Sandelträ.
San’ta Mari’a, 1. Vulkan i Guatemala,
Centralamerika. 7 768 m ö. h. — 2.
Den sydöstligaste ön bland
Azorerna. 109 km2, ca 7 000 inv.
Mellanstation för transatlantisk flygtrafik.
Santande’r, huvudstad i provinsen med
samma namn, n. Spanien, vid en
bukt av Biscayaviken. 102 462 inv.
1950. Betydande hamn, stor
järn-malmsexport, betydande fiske.
Masugnar, varv, kemisk industri.
Havs-badort, 3175 K, 3176.
Sant’ Angelo [an’djelå], borg i Rom
på västra Tiberstranden,
ursprungligen kejsar Hadrianus’ mausoleum,
under medeltiden ombyggd till Roms
starkaste fästning, nu museum.
Santa Teresa de Jésus, se Teresa,
3188.
Santayana [säntiä’na], George (1863—
1952), amerikansk filosof av spansk
börd, främst känd som kulturfilosof.
S. hävdar att vetenskap, konst och
religion äro fantasins reaktioner mot
den materiella verkligheten. Har
bl. a. utgivit Den siste puritanen
(1935, sv. ö. 1936) och Kristus i
evangelierna (1948), 87.
Santesson, Gustaf (1862—1939),
läkare, professor i farmakologi vid
Karolinska institutet.
Santi, Raffaelo, se Rafael.
Santia’go, S. de Chile, Chiles
huvudstad, vid foten av Anderna och vid
chilenska längdbanan omkring 600 m
ö. h. 1 348 283 inv. 1952.
Ärkebiskopssäte. Två universitet. Landets
kommersiella centrum. S. har ofta
härjats av jordskalv. Reguljära
flygförbindelser bl. a. med USA, 135 K, 611.
Santia’go, huvudstad i provinsen S.
del Este’ro, n. Argentina, 140 km
s.ö. om Tucumån. 60 039 inv. 1947.
Argentinas äldsta stad.
Santiago de Composte’la, stad i n.v.
Spanien, förr huvudstad i riket
Galicien. 55 553 inv. 1950. Universitet.
Märklig katedral från 1000-talet,
under medeltiden mycket besökt
vallfartsort, bl. a. av Sankta Birgitta,
3185, 3186 B.
Santia’go de Cuba, stad på s.ö. Cuba,
131 154 inv. 1951. Viktig
handels-och sjöfartsstad. Export av
järn-och kopparmalm, kaffe och socker,
2490 K.
de Santillana [-lja’na], Inigo Löpez de
Mendoza (1398—1458), spansk skald,
sin tids störste beskyddare av
vetenskap och konst. Var själv
Spaniens förste sonettdiktare, delvis
påverkad av Dante och Petrarca, och
skrev även värdefulla filosofiska och
litteraturkritiska prosaverk.
San’to, ital., sp. och port., helig,
förkortas i vissa sammanställningar San
eller Säo. — Santa, femininform av
santo, helig.
San’to Domingo [dåming’gå]. 1.
Detsamma som Dominikanska
republiken. — 2. Huvudstad i S. 1, sedan
1936 kallad Ciudad Trujillo.
Santonin, naftalinderivat, som
erhål-les genom extraktion av maskfrö,
dvs. outvecklade blomkorgar av
Ar-temi’sia ci’na. Användes som medel
mot spring- och spolmask.
Santori’n, se Tera.
Santos [sans’tosj], hamnstad i staten
Säo Paulo, Brasilien. 198 405 inv.
1950. Näst Rio de Janeiro landets
viktigaste sjöfartsstad. Världens
förnämsta exportort för kaffe (3A av
Brasiliens export). Järnväg till
staden Säo Paulo. Flygstation. Badort,
493 K.
Santos Dumont [sane’tosj dymåns’],
Alberto (1873—1932), brasiliansk
flygpionjär. Konstruerade 1901 ett
styrbart luftskepp och flög 1906 med
ett av honom konstruerat
bensin-motorplan 60 m på 2 m höjd. S. å.
fick han pris för den första minst
100 m långa flygningen (200 m på
21 sek.), 1035.
Säo [saons], portug., helig.
Säo Francisco [sao”8 f ranssisj’ko ], Rio
Grande S., flod i ö. Brasilien från
n. Minas Geraes till Atlanten mitt
emellan Bahia och Pernambuco.
2 900 km lång, flodområde 700 000
km2. De 81 m höga Paulo
Affonso-fallen i nedre loppet minska flodens
betydelse som transportled, 493 K.
Säo Joao, flygplats vid Porto Alegre,
s. Brasilien.
Säo Luiz [saons loi’sj], ofta kallad
Maranhäo [maranjäo"1®], huvudstad
och hamnstad i staten Maranhäo,
n. Brasilien, på en ö utanför kusten.
79 731 inv. 1950. God hamn. Export
av bomull. Flygplats, 493 K.
Säo Migue’l [saons mige’11], den största
ön bland Azorerna, 747 km2, ca
130 000 inv. Huvudort Ponta Delgada.
Saöne [sån], högerbiflod till Rhone,
ö. Frankrike, från Vogeserna till
Lyon, 480 km lång, flodområde
30 000 km2. Segelbar 375 km, viktig
trafikled med kanalförbindelse med
Loire, Meuse, Moselle och Rhen,
1142.
Saöne-et-Loire [såneloa’r],
departement i ö. Frankrike, 8 627 km2,
511182 inv. 1954. Huvudstad Måcon.
Säo Paolo de Loan’da, se Loanda.
Säo Paulo [saons paolo]. 1. Stat i s.ö.
Brasilien, mellan Atlanten och
floden Paranå. 247 223 km2, 9 242 610
inv. 1950. Brasiliens ekonomiskt
viktigaste stat med hälften av landets
kaffeskörd och betydande industri.
Huvudstad S. 2, 492, 493 K. — 2.
Huvudstad i S. 1, i höglandet nära
kusten. 2 227 512 inv. 1950. Brasiliens
näst största stad. Modern storstad
med affärshöghus av
nordamerikansk typ. Universitet, berömt
se-rumterapeutiskt institut med stor
ormfarm i förstaden Butantan.
Medelpunkt i landets förnämsta
kaffedistrikt. Betydande industri, särskilt
textil-, läder- och bilindustri.
Viktig järnvägsknut. Flygplats.
Grundad av jesuiter på 1550-talet.
Säo Salvador [saon® salva8å’r], stad i
Brasilien, se Bahia.
Säo Thomé, ö på Afrikas västkust, i
Guineabukten. 825 km2. Ingår i
portugisiska provinsen Säo Thomé och
Principe. 964 km2, 60 159 inv. 1950.
Kakaoproduktion. Huvudstad Cidade
de Säo Thomé, 24 K.
Säo Tia’go, den största av
Kapverde-öarna med huvudstaden Praia. 991
km2, ca 90 000 inv.
Säo Vicente [saoDs vibän’ta]. 1. En av
Kapverdeöarna, 227 km2, ca 14 000
inv., 24 K. — 2. Cabo de S.,
Pyre-neiska halvöns sydvästligaste udde,
Portugal.
S. A. P., förkortning av Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti.
Sapfisk strof, efter Sapfo uppkallad
versform, senare flitigt använd av
romarna (t. ex. Catullus och
Hora-tius) och efter dem av moderna
skalder, 3688. Ex.: Vart han går, av
nattliga moln betäckes / himlen,
fågeln tystnar och ängen gulnar, /
källans sorl förstummas, och kalken
sluter / doftande blomman. (Viktor
Rydberg)
Sap’fo (omkring 600 f. Kr.), antikens
största skaldinna. Levde i Mytilene
på Lesbos och undervisade en krets
unga flickor i poesi och musik. Till
denna hennes ställning anknöto sig
hennes av stark sensualism präglade
dikter, som delvis voro av kultisk
karaktär och riktade sig till
eleverna, bl. a. vid deras bröllop. S:s
poesi är bevarad endast i fragment,
vilka dock genom papyrusfynd ha
blivit allt talrikare. De rättfärdiga
ryktet att S. varit en av
världslitteraturens största lyriker, ett rykte,
som hon sedan gammalt åtnjutit,
1438.
Sapie’ha, polsk-litauisk furstesläkt, i
Sveriges historia bekant genom sina
förbindelser med Karl XII.
Sapin’dus, såpbärsträd, tropiskt släkte
av familjen lönnväxter med 11 arter
i Amerika och Asien. Frukterna äro
saponinhaltiga och användas som
tvättmedel samt vid skumsläckning.
Sa’pium, se Talgträd.
Sa’po, lat., såpa.
Saponifikatio’n, förtvålning,
sönderdel-ning av en ester i syra och alkohol.
Saponi’ner, en grupp kvävefria
glyko-sider, som alla ha den egenskapén
att i utspädd vattenlösning skumma
såsom såplösningar. Ha teknisk
användning såsom tvättmedel och vid
skumsläckning samt såsom
slemhin-neretande medel inom medicinen,
3547.
Saporo’ger, se Zaporoger.
Saporosj’ie, till 1922 kallad
Aleks-and’rovsk, stad i Ukraina nära
Dnjepr. 290 000 inv. 1939. Stor
kraftstation, maskinindustri.
Sapporo, huvudstad på Hokkaido, n.
Japan, 313 850 inv. 1950. Universitet.
Livsmedels- och textilindustri, 1833
K.
4787
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
