Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sappör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAPFÖR
SARTHE
Sappö’r (fr. sapeur, skansgrävare),
ingenjörsoldat, utbildad för (äldre
tiders) belägringsarbeten, 1761.
Saprofy’ter, växter som leva av
ruttnande eller multnande organiska
ämnen, t. ex. svampar, 3298.
S.A.R., förkortning för (medlem av)
Svenska arkitekters riksförbund.
SARA, förkortning för
Stockholms-distriktets Allmänna Restaurang
Aktiebolag.
Sara, i G. T. Abrahams hustru och
israeliternas stammoder genom sonen
Isak.
Sarabande [-ban®’d], spansk-fransk
sällskapsdans från 1600- och
1700-talen. Den dansas i långsam 3A
takt. S. ingår ofta i instrumentala
barocksviter.
Sarace’ner, medeltida benämning på
araber eller muhammedaner i
allmänhet.
SaradcogTu, Sükrü (f. 1887), turkisk
politiker, utrikesminister 1939—42,
konseljpresident 1942—46. S. har
moderniserat rättsväsendet, lett
be-folkningsutbytet med Grekland (från
Turkiets sida) samt spelat en
ledande roll i landets neutralitetspolitik
under andra världskriget.
Sa’ragat, Giuseppe (f. 1898), italiensk
socialistledare, 1926—43 i landsflykt,
minister i Bonomis regering 1944,
ambassadör i Paris 1945—46. Efter
socialistpartiets sprängning 1947
ledare för det moderata
socialistpartiet i motsättning till det gamla
socialistpartiet under Nennis ledning.
Genomförde samarbetspolitik med
kommunisterna, 1947—49 vice
konseljpresident i de Gasperis
regering samt från 1954 i Scelbas och
Segnis regeringar.
Saragos’sa, se Zaragoza.
Saraje’vo, huvudstad i Bosnien,
Jugoslavien, nära Savas biflod Bosna.
135 657 inv. 1953, därav många
muhammedaner. Livlig handel och
to-baksindustri. — Vid ett besök i S
mördades ärkehertig Frans
Ferdinand av Österrike och hans gemål
28 juni 1914, vilket blev en
medverkande orsak till första
världskriget, 880 K, 1153, 3733.
Sara’pis, se Serapis.
de Sarasa’te, Pablo (1844—1908),
spansk violinvirtuos och
kompositör, världsberömd redan som barn.
Bland hans kompositioner märkes
särskilt Zigeunerweisen.
Saratoga Springs [särotåo’ga springs],
stad i staten New York, n.ö. USA,
50 km n. om Albany. 15 473 inv.
1950. Mineralkällor, en av Amerikas
främsta kurorter. Vid Saratoga
vun-no amerikanerna 17 okt. 1777 en
seger över engelsmännen, vilket
medförde fransmännens ingripande i
kriget, 2495.
Saratov [sara’tåf], stad i
Sovjetunionen, vid nedre Volga. 376 000 inv.
1939. Flodhamn. Centrum i
jordbruksdistrikt. Universitet,
lantbruks-högskola. Kvarnar, sågverk, varv och
maskinindustri, 880 K.
Sara’wak, brittisk kronkoloni på n.v.
Borneo, s.ö. Asien. 108 800 km2,
581 000 inv. 1952. Huvudstad
Ku-ching, 170 K.
Sarcey [sarsä’], Francisque (1827—99),
fransk teaterkritiker, dominerade
genom sina veckoöversikter i Le
Temps 1867—99 den franska
publikens uppfattning av teatern.
Bekämpade allt utländskt, från
Shakespeare till Ibsen och Strindberg.
Sard, forntida benämning på
invånare på Sardinien.
Sardanapal’, se Assurbanipal.
Sardell’ (ital. sardella, av lat. sardus,
från Sardinien), insaltad, starkt
kryddad äkta ansjovis i olja.
Sar’des, forntida stad i v. Mindre
Asien, var huvudstad i Lydiska
riket, sedan säte för en persisk
sat-rap. Förstördes 1402 av Timur Lenk,
39 K.
Sardi’n, Clup’ea pilchar’dus, art av
sillsläktet. S. fiskas särskilt vid
Py-reneiska halvöns kuster. Dess
konservering har givit upphov till en
betydande industri.
Sardi’nien. 1. Italiensk ö i
Medelhavet, s. om Korsika. 24 089 km2,
1 322 898 inv. 1953. Huvudort
Cag-liari. Förutom jordbruk och fiske
utgör bergsbruket på S. en för
Italien viktig näringsgren med järn-,
zink- och blymalmsbrytning. — 2.
Italienskt konungarike under huset
Savojen 1720—1861, omfattade utom
ön S. ättens stamland samt Piemont,
Genua, Nizza o. a. områden i norra
Italien. S. uppgick i det nya
italienska konungariket under samma ätt
men hade 1860 fått avstå Savojen
och Nizza till Frankrike som
ersättning för stöd vid Italiens
enande, 1363, 1813 K.
Sardiska, det romanska språk, som
talas på Sardinien. S. har en
ålderdomlig prägel och dess dialekter
överensstämma mera med latinet än
andra romanska språk, 2855.
Sardo’nisk, bitter, hånfull, ironisk. —
Sardoniskt skratt (lat. ri’sus
sar-do’nicus, egentligen sardinskt skratt,
som framkallades vid förtärandet av
en ört som ansågs komma från
Sardinien), krampaktigt skratt eller
leende. S. uppträder som
sjukdomssymtom bl. a. vid stelkramp, när
krampen utbrett sig till
ansiktsmus-kulaturen.
Sardo’nyx, agat med bruna, vita och
svarta parallella skikt.
Sardou [sardo’], Victorien (1831—1908),
fransk dramatisk författare. Hans
talrika teaterpjäser gjorde ofantlig
lycka och spelades under senare
delen av 1800-talet över snart sagt
hela världen.
Sarekfjällen, Sveriges största
fjäll-massiv, i Jokkmokks kommun,
mellersta Lappland. Sveriges näst
högsta topp Sarektjåkko, 2 090 m ö. h.,
2134.
Sareks nationalpark, 1 900 km2 stort
fjällområde mellan Stora och Lilla
Lule älv, tillsammans med det
omedelbart n. därom liggande Stora
Sjöfallets nationalpark Europas största
naturskyddsområde (3 200 km2). S.
avsattes 1909.
Sarektjåk’ko, se Sarekfjällen.
Sareptasenap, Bra’ssica ju’ncea, odlas
i Afrika, Asien och Sovjet. Oljan i
fröna pressas ut och av
pressresterna framställs ett torrt pulver, som
går under namnet engelsk senap
eller efter tillsats av ättika, socker
m. m. fransk senap.
Sarg (ty. Sarge, ram, infattning).
1. Skyddskant kring öppning i ett
däck eller av ett sittrum i
småbåtar. — 2. Kantlist på en bordskiva
eller den övre list, som förenar
benen på ett bord, en stol eller en
säng. — 3, Sidostycke som på en
fiol eller på liknande sätt byggt
stränginstrument sammanhåller de
tunna bottnarna. — 4. List av trä
eller betong, vilken begränsar en
löparbana inåt.
Sargas’sohavet, del av Atlanten ö. om
Bermudasöarna mellan 20° och 40°
n. br. samt 30° och 60° v. Igd, som
fått sitt namn av den i dessa
farvatten rikligt förekommande
drivande havstången av släktet
Sar-ga’ssum.
Sargas’sotång, Sargas’sum
baccif’e-rum, en brunalg med klotrunda
skaftade flytblåsor som förekommer
i oerhörda massor löst hopdriven i
Sargassohavet, 43.
Sargent [sa’djant], John Singer (1856
—1925), amerikansk målare,
huvudsakligen bosatt i Paris och London,
utförde bl. a. en stor mängd
stundom väl karakteriserade porträtt,
präglade av virtuositet och elegans,
182.
Sargent, sir Malcolm (f. 1895),
engelsk dirigent och tonsättare, bl. a.
ledare för BBC:s symfoniorkester
(1950). Har på sina turnéer även
gästat Sverige (l:a ggn 1942).
Sar’gcn I, ackadisk konung omkring
2000—1982 f. Kr. Erövrade s.
Baby-lonien fram till Persiska viken och
nådde även enligt vissa förmodligen
legendariska uppgifter fram till
Medelhavet och Mindre Asien, 244.
Sar’gon II, assyrisk storkonung 722—
705 f. Kr., vilken besegrade
Palestina och Egypten. S. byggde en ny
stad, Dur Sharrukin nära Ninive,
där han anlade ett praktfullt palats,
244.
Sar’gon den gamle eller Sarruken,
storkonung i Agade, enligt
traditionen grundaren av det första
semitiska väldet. Skall ha levt
omkring 2684—30 f. Kr., 243.
Sarkas’m (grek. sarkaz’ein,
sönderslita), bitande skämt, spydigt
gen-mäle. — Sarkas’tisk, hånfull, spydig.
Sarkofa’g (grek. sarkofa’gos,
köttätande), konstnärligt utsmyckad likkista
av sten, avsedd att stå synlig ovan
jord, vanligen inomhus, under
nyare tiden i gravkor e. d. S. användes
även för att endast utmärka gravens
plats.
Sarkom [-å’m], elakartad svulst,
uppbyggd av celler från bindväv, 586.
Sarment [sarma11®’], Jean (f. 1897),
fransk dramatisk författare, som
haft stor framgång även i Sverige,
bl. a. med de psykologiska dramerna
Skuggorna (1921, sv. ö. 1922) och
Världens vackraste ögon (1925, sv. ö.
1929) och komedin Léopold le
bien-aimé (1927, Den oemotståndlige,
sv. ö. 1929).
Sa’ron, sedan forntiden för sin
fruktbarhet berömd kustslätt i Palestina,
mellan Jaffa och Karmel, 2606.
Sarotham’nus, se Harginst.
Saroyan [sarå’ojan], William (f. 1908),
amerikansk-armenisk författare,
humoristisk historieberättare med
bisarra och sentimentala inslag. Bland
hans verk märkas romanerna Jag
heter Aram (1940, sv. ö. 1944), Den
mänskliga komedien (1945, sv. ö.
1946) samt skådespelet Livet är ju
härligt (1939, uppfört i Stockholm
1944), 88.
Sarp’sborg, stad i s.ö. Norge, nära
mynningen av Glommen. 13 234 inv.
1950. Betydande industri, cellulosa-,
pappers-, metall- och elektrokemiska
fabriker. S. anlades på 1000-talet,
en av Norges äldsta städer.
Sarpsforsen, ett av Norges största
vattenfall, i Glommen 16 km från
mynningen i Oslofjorden. Fallhöjd
20 m, effekt 75 000 hk.
Sarre [sar], den franska benämningen
på Saar.
Sarrebourg [sarbo’r], franska namnet
på Saarburg.
Sarrebruck [sarbryk’], franska namnet
på Saarbrücken.
Sarrelouis [sarloi’], franska namnet på
Saarlautern.
Sarruken, se Sargon den gamle.
Sar’ter, ett persiskt-turkiskt biandfolk
i Buchara, Khiva och Fergana, ryska
Centralasien. Språket är turkiska
uppblandat med persiska lånord.
Sarthe [sart]. 1. Flod i n.v.
Frankrike. Förenar sig med Loir 20 km
före inflödet i Loire, 285 km lång.
4788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
